Attityder kan man inte lagstifta om

Ledare. Ledare 17/2007 Det blir intressant att följa med hur den nya regeringen vill göra Finland och världen till en bättre plats att leva i. 23.4.2007 kl. 00:00
Det blir intressant att följa med hur den nya regeringen vill göra Finland och världen till en bättre plats att leva i.
För en del av oss är det till och med mer än intressant. För dem som ekonomiskt, socialt och annars står och balanserar på gränsen mellan en möjlig och en omöjlig morgondag kan det vara helt avgörande vad som nu sker, inte endast konkret utan också på en attitydnivå.

 
Illustration: Jan Lindström

Attitydernas betydelse har konkretiserats i det principiellt mycket viktiga fallet med den serbiska medborgaren, snart 72-åriga Halide Latifi, som för närvarande bor hos sin brorson i Borgå.

Brorsonen har snart under ett par år tagit hand om henne och båda vill fortsätta med det arrangemanget. Problemet är att Utlänningsverket fattat två beslut om att hon skall utvisas.

Det senaste utvisningsbeslutet fattades för tre veckor sedan. Utlänningsverkat motiverar på tre maskinskrivna sidor varför de inte kan bevilja henne uppehållstillstånd.

Bland argumenten finns allt från att det är möjligt också för en smått dement, deprimerad gammal kvinna att leva ett drägligt liv i Kosovo till att det är fritt fram för släktingar var som helst i världen att stöda henne ekonomiskt om vården eller boendet blir för dyrt för henne att klara av på egen hand.

Enligt Utlänningsverket finns det kort sagt ingenting avgörande som skulle säga att man inte rimligtvis kan förutsätta att Halide Latifi fortsätter att leva i sitt hemland.

Utlänningsverkets tolkning av hur den verklighet ser ut som Halide Latifi skulle utvisas till har ifrågasatts och ifrågasätts.
Hur man väljer att bedöma förhållandena i Kosovo har inte endast med vad som brukar kallas kalla fakta utan också med attityder att göra. Den som har attityden att Latifi skall utvisas ser den på sitt sett. Den som vill att hon inte skall utvisas ser den på sitt sätt. Fakta finns där, men de uppfattas och bedöms på olika sätt.

Samma gäller bedömningen av det som sägs i utlänningslagen § 52: ”En utlänning som befinner sig i Finland beviljas kontinuerligt uppehållstillstånd, om det med hänsyn till utlänningens hälsotillstånd, de band som knutits till Finland eller av någon annan individuell, mänsklig orsak är uppenbart oskäligt att vägra uppehållstillstånd …”
De flesta av dem som följt med fallet Latifi anser säkert att det av många individuella mänskliga orsaker är oskäligt att inte bevilja henne uppehållstillstånd.

Men Utlänningsverket har en annan uppfattning.
I en radiointervju med verkets enhetsdirektör Esko Repo låter han förstå att det vore orättvist mot andra att på basis av individuella mänskliga orsaker bevilja Latifi uppehållstillstånd.
Logiken förefaller vara lika solklar som absurd.
Individuella mänskliga orsaker kan inte tillämpas eftersom det är fråga om individuella mänskliga orsaker som därför följaktligen inte kan tillämpas generellt.

I olika sammanhang har Utlänningsverket betonat att lagen måste följas. Så är det förstås också. Men attityder kan man inte lagstifta om. Och det är på det planet problemen för Halide Latifi huvudsakligen förefaller uppstå vad Utlänningsverket beträffar.
Vill man se något gott i det som nu skett kring fallet Latifi skulle det i så fall vara att behovet av ”attitydbedömningar” i samband med lagstiftning blivit uppenbart.
Även om man som sagt inte kan stifta lagar om attityder kan man stifta lagar som formuleras utgående från hur de i värsta fall kan tolkas.
Till den delen har Utlänningsverket varit lagstiftarna till stor hjälp med konkreta exempel.

Stig Kankkonen



podcast. Bröllopskollektivet varvar snack om estetik och fix med reflektioner kring relationer. – Att man bråkar betyder inte att man har ett dåligt förhållande, utan att man har ett förhållande, säger Saara Schulman. 25.9.2024 kl. 17:10

KYRKHELG NORD. Då Ray Baker tar till orda under inledningsmötet av Kyrkhelg Nord ger han kängor åt såväl Mark Levengood som bibeltrogna konservativa kristna. 20.9.2024 kl. 21:10

HAVSNÄRA. Äventyrslusten och kärleken till havet har fått Mikael Hagman att korsa Kvarken i sin öppna båt när han pendlar till jobbet i Umeå. – Jag tycker om spänning i livet och sommartid är arbetsresorna mina utflykter, säger han. 19.9.2024 kl. 13:40

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsens tjänstemän fick rapp: Uppmanades snabba på omställningen för att banta ner gruppen av dyra centrala ämbetsverk inom kyrkan. Esbobiskopen Kaisamari Hintikka övervakar arbetet. 18.9.2024 kl. 16:20

mat. När Thomas Lundin är utmattad lagar han mat. – När jag är helt slut gör jag ett långkok på två timmar. Då kan jag inte störas med jobbsamtal. Jag är i stunden, jag lyssnar på musik. Jag hör ju hur provocerande det här låter! 18.9.2024 kl. 11:58

orgel. Elis Helenius tog sig an Ekenäs kyrkas orgel för ett och ett halvt år sedan. Trots sin unga ålder har han spelat i tolv olika kyrkor – och uppträtt på konsertsalorgeln i Musikhuset i Helsingfors. 17.9.2024 kl. 18:24

kyrkostyrelsen. Konsulten Eero Laesterä föreslår att Kyrkostyrelsen om fem år har ett enklare uppdrag. Upp till 40 jobb kan bli överflödiga. Borgå stift och kyrka på svenska är inte undantagna. 17.9.2024 kl. 13:39

LATINAMERIKA. I Sydamerika är de lutherska kyrkorna försvinnande små. Men de har sin plats i samhällen som genom årtiondena har förblivit turbulenta. Kyrkpressen talade med ”presidenterna” för kyrkorna i Venezuela och Bolivia. 17.9.2024 kl. 10:00

gospel. Vem är du? Jepa Lambert är ett av de stora namnen i finländsk popmusik, fast på scenen mest som backvocal i bakgrunden. Nu leder hon också en gospelkör. 16.9.2024 kl. 13:00

pilgrimsvandring. St Olav Ostrobothnia certifierades i maj både som en del av St Olavsleden och som europeisk kulturrutt. Vid alla officiella pilgrimsleder ska det finnas minst ett pilgrimscenter, och St Olav Ostrobothnias första center är i Trefaldighetskyrkan. 11.9.2024 kl. 15:19

BORGÅ STIFT. Domprostjobbet i Borgå blir ledigt från advent 2025 när Mats Lindgård lämnar jobbet. 10.9.2024 kl. 18:47

Bidrag. Bo och Gunvor Skogmans minnesfond är en allmännyttig fond för kristen verksamhet i Finland och utlandet. 10.9.2024 kl. 14:20

betraktat. ”Kom ihåg att ni kan berätta om alla era problem till Jesus”, säger barnledaren under miniorandakten. Jag är nio år och lyssnar uppmärksamt medan lågan från andaktsljuset i mitten av ringen fladdrar. Bredvid ljuset på golvet ligger den lilla ljussläckaren av metall. Snart ska någon av barnen få använda den när andaktsstunden är slut. Det är inte min tur idag. 8.9.2024 kl. 15:09

BISKOPSMÖTET. Biskop Mari Leppänen fick stöd av centrala namn i biskopsmötet. Hon ville rösta ut Sley och Kansanlähetys som bygger nätverk för dem som motsätter sig kvinnor som präster. Vid mötet som hölls på Åland föll rösterna 7 – 3. 6.9.2024 kl. 10:25

FÖRLUST. För fem år sedan förlorade Anders och Iris Värnström sin son. Det var en tid präglad av chock, sorg och oro över att något förblev osagt. Men också av att tvingas öppna sitt vuxna barns post. – Jag kände bara att det inte var min sak att göra. Ändå behövde jag göra det, säger Anders. 5.9.2024 kl. 16:45

KOLLEKTER. Martina Harms-Aalto som är svensk representant i Kyrkostyrelsens plenum föreslog strykningen av Kansanlähetys och evangeliska Sley i kollektlistan. 29.8.2025 kl. 18:24

Kolumn. – Jag hoppas att jag för egen del kunde ta Jesus som exempel och kunna vara välkomnande och bemöta andra mänskor som han skulle ha gjort. 28.8.2025 kl. 19:16

ÖSTERSJÖN. I Esbo firade församlingen Östersjödagen med kaffe och dopp – det vill säga ett alldeles fysiskt dopp på stranden i Stensvik. 28.8.2025 kl. 09:13

Bibel. Tankar om vår diskussion, dess orsak och centrala fråga. Vad är det ytterst fråga om i våra fortsatta debatter om kvinnliga präster, homosexualitet, köns- och sexuella minoriteter och samkönade äktenskap? frågar ärkebiskop emeritus John Vikström. 10.9.2025 kl. 10:35

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet har beviljat en präst avsked från prästämbetet. 22.8.2025 kl. 15:59