Landets biskopar tar ställning för Halide Latifi

Samhälle. Biskop Gustav Björkstrand har på de lutherska biskoparnas vägar lämnat in ett ställningstagande till Utlänningsverket och Helsingfors förvaltningsdomstol. 7.3.2007 kl. 00:00

Biskop Gustav Björkstrand har på de lutherska biskoparnas vägar lämnat in ett ställningstagande till Utlänningsverket och Helsingfors förvaltningsdomstol.


Landets lutherska biskopar talar i ställningstagandet för den utvisningshotade 71-åriga kosovoalbanska flyktingkvinnan Halide Latifis rätt att bli kvar i Finland.

I ställningstagandet säger biskoparna att man kan fråga sig om det finns uppenbara brister i vårt lands sätt att behandla dylika frågor när det gäller kärleken till nästan och rimligheten i besluten. Biskoparna påminner om vårt ansvar för den lidande och nödställda människan och om att hennes situation bör ses som en helhet, så att alla aspekter beaktas. Barmhärtighet och kärlek måste vara riktmärket för allt vårt handlande när det gäller vår nödställda nästa, skriver biskoparna.

Biskoparnas uttalande 

 
En grupp kulturarbetare i Finland har vädjat till landets lutherska biskopar till förmån för den utvisningshotade 71-åriga kosovoalbanska flyktingen Halide Latifi, som enligt uppgift lider av depression och är delvis förlamad. Tidigare vädjanden från medborgarhåll till förmån för henne har inte lett till resultat. För närvarande pågår namninsamlingar för kvinnan bland annat i Borgå stad. Enligt utlänningsverket har Halide Latifi inte sådana familjebindningar till landet som skulle möjliggöra ett positivt beslut. Utlänningsverket har inte heller ansett sig kunna fatta ett positivt beslut om uppehållstillstånd på basen av individuella mänskliga orsaker. Besvär är i det senare fallet inlämnat till Helsingfors förvaltningsdomstol, men hon kan utvisas redan under den behandling av frågan som brukar ta i medeltal ca 7 månader, detta trots att hennes brorson, hos vilken hon bor, har lovat att sörja för henne.

På basen av den utredning vi har gjort kan man fråga sig om det finns uppenbara brister i vårt lands sätt att behandla dylika frågor när det gäller kärleken till nästan och rimligheten i besluten. Den gällande lagstiftningen har av utlänningsverket tolkats strängt både när det gäller familjebegreppet och definieringen av de individuella mänskliga orsakerna som skulle medge ett positivt beslut.
När det gäller familjebegreppet borde man i betydligt högre utsträckning beakta det lands traditioner därifrån personen ifråga kommer. Grundlagsutskottet har betonat att man när det gäller det skydd som enligt de mänskliga ensamrätterna tillkommer flyktingar också borde beakta att familjebegreppet kan ha en vidare innebörd i andra delar av världen än det har hos oss. Den praxis som har utformats i vårt land är för starkt dominerad av vår egen tolkning av familjebegreppet.

När det gäller frågan vad som kan anses vara tillräckliga individuella mänskliga orsaker för ett positivt beslut har också denna aspekt tolkats mycket strikt av Utlänningsverket. Man borde som lagstiftningen förutsätter klarare beakta om ett negativt beslut måste betraktas som oskäligt för den sökande med tanke på hälsotillståndet, de band som har uppstått i landet eller med tanke på de förhållanden som den sökande skulle komma till i sitt hemland. När det gäller den sistnämnda aspekten är det intressant att Finland i motsats till de övriga nordiska länderna har lyckats sända tillbaka personer till Kosovo, fastän 90-95 % av de traumatiserade människorna därifrån inte kan få adekvat medicinsk hjälp i sitt hemland. Latifis möjligheter att få denna vård i Kosovo torde kunna betraktas som ringa. Fastetiden påminner oss om allas vårt ansvar för den lidande och nödställda människan, inte bara i vårt eget land utan var hon än befinner sig. Hennes situation bör ses som en helhet, så att alla aspekter beaktas. Barmhärtighet och kärlek måste vara riktmärket för allt vårt handlande när det gäller vår nödställda nästa.


Borgå den 6 mars 2007

För de lutherska biskoparna i Finland

Gustav Björkstrand Biskop i Borgå stift

KT



Solf. Johan Kanckos och Camilla Svevar har sökt kyrkoherdetjänsten i Solf. De fick svara på några frågor om sig själva och sin syn på Solf och kyrkoherdejobbet. 31.5.2023 kl. 16:52

NÄRPES. Också i år är väskan packad och redo för lägerområdet Fridskär. – Det är en jättehärlig gemenskap, säger Kajsa Åbacka, som är hjälpledare i Närpes församling. 14.6.2023 kl. 16:49

VITTNESBÖRD. Han kom till Jakobstad för att göra målen som ska vinna matcherna för Jaro. Men för David Carty är det minst lika viktigt att vinna själar för Gud. 5.7.2023 kl. 19:00

Franciskusfest. Franciskusfesten på Hamnö, Kökar, är sommarens förvandlande händelse, ett återkommande mirakel på världens vackraste plats. I år var temat ”Glädje, lek och helig dårskap”. När vi bryter upp säger vi: Nästa år på Kökar! 2.7.2023 kl. 13:50

Åbo akademi. Var står den finlandssvenska akademiska teologin idag? Kyrkpressen har träffat ÅA:s rektor, teologen Mikael Lindfelt. På hösten för 36 år sedan började han vid akademin som gulnäbb från Karleby. 3.7.2023 kl. 10:00

sommarteater. I juli framför Myrbergsteatern pjäsen ”Guds kvarnar mala”. – Det är en otrolig satsning som de frivilliga skådespelarna gör, säger Eva Hietanen. 7.7.2023 kl. 12:00

profilen. Tove Holmström är församlingsmästare i Ekenäs kyrka, som är mycket välbesökt om somrarna. – I juli brukar det ofta bli över 300 besök på en dag. 4.7.2023 kl. 12:00

KONFIRMANDLÄGER. Nattvakter, tydliga överenskommelser med föräldrar, ett telefonnummer att ringa 24/7 om läget blir ohållbart – bland annat det här måste församlingar ta till för att garantera säkerheten vid konfirmandläger. – Vi måste fråga oss om ungdomarna är i "lägerskick", säger Helena Salenius vid Kyrkostyrelsen. 29.6.2023 kl. 17:47

FMS. "Det finns betydande nedskärningar i utvecklingssamarbetet i programmet, och vi är oroade över hur dessa kommer att påverka situationen för världens fattigaste." Det skriver FMS i ett pressmeddelande. 28.6.2023 kl. 13:55

olycka. En olycka inträffade i måndags i samband med Seinäjoki församlings barnläger. Olyckan skedde då ett barn simmade. Idag kom sorgebudet att barnet dött. 22.6.2023 kl. 14:55

EUROPEISKA KYRKOKONFERENSEN. Rysslands anfallskrig och strävan efter rättvisa och hållbar fred blev ett av huvudtemana under mötet. 22.6.2023 kl. 11:28

EUROPEISKA KYRKOKONFERENSEN. Slotte är professor i religion och rätt vid Åbo Akademi och biträdande chef för spetsenheten för forskning i europeisk rätt, identitet och historia vid Helsingfors universitet. 22.6.2023 kl. 11:33

STOCKHOLM. Med alla sevärdheter, affärer och restauranger i Stockholm är det lätt hänt att du går förbi kyrkorna. De är många, stora och gamla, men stig in. Många har en egen profil och en aktiv verksamhet. Kyrkpressen har sammanställt vad du bör se. Efter artikeln kan du ladda ner KP:s kyrkguide för Stockholm. 14.6.2023 kl. 14:00

biskopar. I biskopskollegiet sitter i höst för första gången tre kvinnor som biskopar. Valet var överraskande jämnt. 16.6.2023 kl. 15:50

ekumenik. Susanna Lönnqvist bytte och blev präst i Metodistkyrkan. Efter närmare ett år förklarade domkapitlet i Borgå stift nu hennes "prästämbete förlorat". 16.6.2023 kl. 15:18

fastan. Under fastan får vi andas ut vår rädsla för att andas in kärlek, godhet, vila – ja, nåd. Det är inget vi måste, kan eller borde göra. Men vi får fasta. 24.2.2025 kl. 19:42

BEGRAVNINGSVÄSENDET. Det händer mycket inom begravningsväsendet just nu, men på gravkontoret i Jakobstad är man van vid att hitta lösningar och möta människor i sorg. 24.2.2025 kl. 15:16

Personligt. För Matte Fontell var hans stamning och hans överaktivitet en skam – men också en källa till kreativitet. – Jag var livlig och överaktiv, men jag hade också tusen bilder och berättelser i huvudet. 20.2.2025 kl. 18:53

PRÄSTBRIST. På vissa orter är det svårt att hitta kyrkoherdar. Prästvikarier är det också brist på. Notarie Linus Stråhlman vid domkapitlet i Borgå tror att pengar kunde vara ett lockbete i jakten på kyrkoherdar. – Man tror kanske att det är ett heligt jobb att vara präst, men lönen spelar helt klart en roll. 20.2.2025 kl. 12:00

Personligt. – Jag tror att vår tid på jorden handlar om att lära oss att älska. Att vara så goda vi kan. Jag tycker att vi borde vara mer ödmjuka inför vad det innebär att vara människa, säger skådespelaren Anna Hultin. 18.2.2025 kl. 10:13