Utskärsön blev min värld

Människa. – Jag känner aktivt att jag hör till den världsvida kyrkan, säger Monica Aaltonen på sin ö ute i Östersjön. Och jag har en kyrka dit jag kan gå alla dagar. 12.2.2007 kl. 00:00


Holmarna i Monica Aaltonens liv heter Lekholmen och Aspö.Efter två timmar i sjörök lägger m/s Eivor till vid Aspö ute i Östersjön. ”Folklyfta” står det på hissen vid förbindelsebåtens café. Eivors skyltning är på isländska, EU:s upphandlingsregler har följder också för förbindelsbåtarna i Skärgårdshavet.Det blåser kallt och snålt mellan aspögårdarna som alla ligger tätt vid hamnen. Halva byn bildar mottagningskommitté. Vintertid är besökare sällsynta, för utan övernattning går öbesök att ordna bara på tisdagar. Monica Aaltonen är bekant för många sommarseglare som avnjutit en delikat fiskmiddag på hennes Blå veranda. Nu sover verandan, sjöröken eliminerar utsikten ut mot havet och inne i kapellet förtar rimfrosten på fönstren effekten av att altartavlan flyter samman med havslandskapet. Hon är uppvuxen i då nybyggda förorten Hertonäs, i ett vanligt hem där man gick i kyrkan till jul. Många årskullar helsingforsungdomar känner henne som Monken, kyrklig ungdomsledare och holmvärd på de svenska församlingarnas Lekholmen när de gick i skriftskola. En plats för otaliga jippon där det skrevs sånger nätterna igenom. På vintrarna jobbade skolungdomssekreteraren med skolbesök i sådan mängd att hon kunde travestera Westö och berätta om ”skolorna där vi gick”. – Det fanns 14 läroverk och hundra yrkesskolelever på den tiden. Församlingarna var inte sämre. Femton ungdomsledare och -pastorer fanns på plats vid de månatliga ledarsamlingarna i huvudstadsförsamlingarna.

En bit av Lekholmen

Alla som bott på Lekholmen känner till vad completorium är. Många holmbor reste över till Vadstena för att lära mer om tideböner och annat som ingår i den högkyrkliga fromheten. Monica själv hör till Societas Sancte Birgittae eller den heliga Birgittas orden och åker på generalkonvent till Vadstena för en vecka varje sommar. Nå, nästan varje.
– Birgittaorden är en tredje gradens orden, berättar Monica medan hon serverar av sina specialiteter i den ombyggda lagården där hon bor med sin Kaj. Mellan gäddrom och gravad lax ger hon en behövlig orientering i ordensgrader. En första gradens orden, där bor och förblir man i sitt kloster. I en orden av andra graden bor man i klostret men arbetar ute i samhället.
Tredje graden är för lekmän som arbetar och bor som folk i allmänhet men som regelbundet kommer samman för att fördjupa sitt andliga liv. Ett konvent är som en veckas ”klosterliv” med mässor och tideböner tillsammans med ordenssyskon.

Men ordenslivet hör också vardagen till.– Varje lördag läser vi kompletoriet klockan 21, säger hon om sin osynliga gemenskap av bedjare. 40 procent av medlemmarna är präster och rundbreven från Vadstena berättar om flere som råkat ut för Svenska kyrkans yrkesförbud och till och med avsättning.
– Sen när män börjar föda behöver vi kvinnliga präster, säger hon illmarigt. I hennes egen orden är det högsta ämbetet delat på en fader confessor och moder superior. Den heliga Birgitta var först med munkar och nunnor i samma orden, ingen nedvärdering av kvinnan här.
– Men jag förstår bra att folk tycker att det är en jämlikhetsfråga, säger Monica som tar ut jämlikheten via jaktlaget och skjuter både grävling och mårdhund. Fast säljakten lämnar hon åt karlarna.

Läs mera om Monica Aaltonen i papperstidningen 7/2007.

Rolf af Hällström



SPLITTRING. För tjugo år sedan grundade Robin Nyman och Matti Aspvik en gudstjänstgemenskap i Jakobstads svenska församling. Sedan lämnade de församlingen, och många följde med in i den nya gemenskapen. Idag ser de att de gjorde mycket genuint och fint – men de ser också uppror, besvikelse och att de fastnade vid perifera saker. 26.8.2024 kl. 15:36

konflikt. Puls Helsingfors och Christoffer Perret svarar på frågorna kring gemenskapen som lämnat Petrus församling i fråga-svar-form på Puls Helsingfors webbsida. ”Vi fick klara besked”, säger de – men kyrkoherde Pia Kummel-Myrskog menar att diskussionen knappt hann börja. 25.8.2024 kl. 11:57

SPLITTRING. En stor del av de lekmän som varit aktiva i Puls-gemenskapen i Petrus församling i Helsingfors lämnar Petrus och bygger något nytt. De hade sin första samling i SLEY:s utrymmen i Helsingfors igår, söndag. 19.8.2024 kl. 14:33

SÖNDAGEN. Vi människor söker mening, vi söker förklaringar och logiska resonemang för att kunna förklara världen. Vi vill kunna förklara det vi ställs inför, särskilt då olycka drabbar oss. Varför sker det här? Varför sker det här mig? 18.8.2024 kl. 09:00

diakoni. Några diakoniarbetare runtom i Borgå stift kommer blogga på Andetagbloggen varje fredag med en text som tangerar diakoni på något sätt. 16.8.2024 kl. 19:09

LIVSBERÄTTELSE. Han trodde att han var immun mot den sektliknande församlingens manipulation. – Jag trodde att jag kunde hålla mitt huvud kallt. Ändå drogs jag in i församlingen på grund av min tro och mina sårbarheter, säger David Sandström. 14.8.2024 kl. 08:00

NEDSKÄRNING. Jag ser det principiella problemet, men kyrkans inkomster kommer ändå att vara märkbart större än tidigare, säger undervisnings- och kyrkominister Anders Adlercreutz om regeringens nedskärningar i finansieringen av kyrkans samhällsuppdrag. 14.8.2024 kl. 08:50

kyrkomusik. Eric-Olof Söderström, 67, lämnar i vinter kantorsjobbet i Borgå med en lång karriär inom musiken bakom sig. All framgång är inte bara begåvning, råder han i dag sitt unga jag. 14.8.2024 kl. 14:00

UNGA MÄN. De unga är mer toleranta till tro och andlighet. Få betraktar sig själva som troende, men gör de det är de allt oftare unga tonårspojkar. Det visar den nyaste Ungdomsbarometern. 13.8.2024 kl. 10:00

KYRKA OCH STAT. Saxen går i statens miljoner till kyrkan. För arbetet gör med begravningsplatser och historiska byggnader ser kyrkan plötsligt ut att få 20 miljoner mindre betalt. En rättvisefråga, anser kyrkans kanslichef Pekka Huokuna. Kyrkfolket betalar en allt större andel av gravplatser för den trejdedel av finländarna som inte hör till kyrkan. 12.8.2024 kl. 12:30

profilen. Johanna Björkholm-Kallio är ny sakkunnig i missionsteologi vid Kyrkostyrelsen. – Mission är gränsöverskridande, säger hon. 12.8.2024 kl. 10:00

OASRÖRELSEN. Oasrörelsen i Svenskfinland föreslås läggas ner. Ett första medlemsmöte där nedläggningen behandlas ska hållas under kyrkhelgen i Karleby den 22 september och ett andra medlemsmöte senare. 9.8.2024 kl. 13:26

fotboll. I slutet av augusti deltar Borgå stift för första gången med ett eget lag i den kyrkliga fotbollsturneringen Gloria Patri. Lagledare Kristian Willis säger att laget är starkt och balanserat. Bland spelarna finns en tidigare ligaspelare. 7.8.2024 kl. 19:24

Helsingfors. – En sång som börjat som en stund mellan bara mig och Gud kan få betyda något för en annan människas vandring med Gud. 6.8.2024 kl. 12:55

val. Församlingspastorstjänster tillsätts inte genom offentligt ansökningsförfarande. Domkapitlet begär församlingen om ett utlåtande om dem som anmält intresse och fattar sedan beslut om förordnandet med utlåtandet som grund. 5.8.2024 kl. 13:39

KRISTEN YOGA. Stillhetens yoga utövas i dag i var femte församling i den evangelisk-lutherska kyrkan. Yogans ursprung utanför kristendomen och Europa väcker fortfarande frågor. Ny forskning ska titta på varför. 18.3.2025 kl. 10:00

film. Filmen om den tyska teologen och motståndsmannen Dietrich Bonhoeffer är bioaktuell i vår. Filmen är skrämmande relevant i en tid då auktoritära ledare på nytt utmanar vårt civilkurage. Ylva Eggehorn, svensk poet, författare och Bonhoeffer-översättare, tycker att filmen är angelägen just idag. 17.3.2025 kl. 18:39

BISTÅND. När han fick e-post om att allt amerikanskt bistånd stoppas var Wycliffe Nsheka i chock.– Jag har jobbat med bistånd i Uganda i 23 år, och aldrig upplevt något liknande. 12.3.2025 kl. 12:42

Lokalt. Bibeldag med Jesu föräldar som tema ordnas i Solf. Det är länge sedan vi haft nån bibelfördjupningsgrej, konstaterade styrelsen för Kyrkans ungdoms krets i Solf–Sundom och gjorde slag i saken för att rätta till det. 11.3.2025 kl. 15:33

Kolumn. I många år kände jag att jag inte hörde hemma någonstans. Jag växte upp i södra Afrika, dit mina farföräldrar hade åkt för missionsarbete. När vi flyttade tillbaka till Finland hade jag länge svårt att svara på frågan varifrån jag kommer. 11.3.2025 kl. 13:30