Varför är kyrkan så tillbakadragen?

Samhälle. Under alla sina år som riksdagsledamot har Vänsterförbundets ordförande Martti Korhonen en gång kontaktats av evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. 6.2.2007 kl. 00:00

Under alla sina år som riksdagsledamot har Vänsterförbundets ordförande Martti Korhonen en gång kontaktats av evangelisk-lutherska kyrkan i Finland.


Då gällde det ett ärende som berörde kyrkans ekonomi. Korhonen skulle välkomna mera regelbundna, informativa kontakter också med kyrkan.
I och för sig ligger evange-lisk-lutherska kyrkan i Finland inte speciellt nära Martti Korhonen, men den är inte honom heller främmande. Som folkvald riksdagsman anser han att en organisation som kyrkan har en stor roll att spela. Cirka 84 procent av finländarna, alltså en mycket stor majoritet, är ju församlingsmedlemmar.
– Det har definitivt betydelse också i det här huset (= riksdagen) vad kyrkan anser i olika frågor, understryker Korhonen.
– Därför har jag ofta undrat varför kyrkan så sällan förefaller ha något att säga oss när det gäller samhällsutvecklingen.

Ros och ris

Korhonen applåderar allmänt kyrkans insatser på det sociala planet och konstaterar att insatserna inte minst under den ekonomiska krisen på 1990-talet var betydande.
– Insatserna var konkreta ställningstaganden för dem som har det svårt och det ökade kyrkans trovärdighet, säger Korhonen.
Men efter det har kyrkans budskap enligt Korhonen inte varit lika entydigt. Han menar att också kyrkan gått med i den allmänna trenden att försvaga välfärdssamhället.
– Det är obegripligt att kyrkan inte klart tagit ställning mot en utveckling som lett och leder till att de rika blir rikare och de fattiga glöms bort.
– Borde inte en social rättvisa och omsorg om de svaga och utsatta vara en vital del av kyrkans förkunnelse, en praktisk omsättning av kyrkans kärleksbudskap, undrar Korhonen.
– Kyrkan kunde vara en trovärdig och tung alternativ röst till de många röster som kräver försvagning och nedmontering av ett välfärdssamhälle och mindre solidaritet.

Utvecklingen utvecklas inte

Korhonen påminner om att samhällsutvecklingen inte är given, utan en följd av beslut som fattas. Han påminner också om att beslutsfattarna alltid blir informerade och påverkade från alla möjliga och omöjliga håll.
– Det är på basis av den information som vi får eller skaffar oss som besluten sedan fattas.
– Om kyrkan anser sig ha tankar och idéer om i vilken riktning samhället borde utvecklas måste de som alla andra gå ut och informera om dem, understryker Korhonen.
Att biskoparna år 1996 kom med sitt socialetiska ställningstagande var enligt Korhonen bra och välkommet, men …
– Efter det har mycket hänt och samhället ser i dag helt annorlunda ut än det gjorde då, konstaterar Korhonen.
– En stor del av den negativa sociala utvecklingen beror just på att alla inte förefaller ha insett detta. Man fortsätter att bedriva en politik som var nödvändig under och omedelbart efter den ekonomiska krisen, men som helt saknar grund i dag.
– Det går helt enkelt inte att söka legitimering för dagens beslut i den verklighet som rådde för tio, femton år sedan.
– Har kyrkan verkligen ingenting tungt och övervägt att säga om detta? Det är ju i alla fall fråga om en politik som bland annat lett till att vi i ett Finland som aldrig varit rikare än i dag har över 600 000 fattiga.

En alternativ röst

Att Korhonen tillskriver kyrkan stor betydelse har inte endast och inte ens huvudsakligen att göra med dess medlemsantal. Det som gör att kyrkan kunde ha en stor och betydelsefull roll att spela i fråga om samhällsutvecklingen är enligt honom att den kan tala utan att göra det i egen sak. Det kan inte de politiska partierna och inte heller fackliga organisationer eller intresseorganisationer.
– Det hör till att de skall driva sina egna medlemmars intressen, men kyrkan kan och borde vara den alternativa röst som kan tala fritt utan tanke på egna intressen, understryker Korhonen.
Här vill Martti Korhonen poängtera att han absolut inte vill göra kyrkan till något den inte är.
– Kyrkans uppgift är att förkunna det kristna budskapet och den skall naturligtvis ägna sig åt det som den finns till för, säger han.
– Men som jag ser det är en del av den uppgiften att i praktiken också vara en röst för de fattiga, marginaliserade och utslagna. De som saknar röst då framtiden formas, dem kan kyrkan ge en röst.
– Kyrkans bör naturligtvis ta ställning helt utgående från sina egna värderingar och helt fritt i förhållande till andra aktörer. Gör kyrkan inte det har den heller ingen egen funktion, säger Korhonen.

Trovärdigheten på spel

Korhonen anser att kyrkans agerande i praktiska sociala och etiska frågor har stor, kanske avgörande, betydelse för kyrkans trovärdighet.
– För de flesta människor saknar många av de frågor som diskuteras i kyrkan praktisk betydelse.
– Med det säger jag inte att frågorna är betydelselösa ur ett kyrkligt perspektiv, men om ingenting sådant diskuteras som har förankring i människornas vardag förblir kyrkan främmande och långt borta.
Samma gäller enligt Korhonen förhållandet mellan kyrkan och de politiska beslutsfattarna. Om kyrkan inte aktivt och målmedvetet informerar om vad den anser vara rätt och fel kan dess åsikter inte heller beaktas.
– Jag kan naturligtvis inte veta varför kyrkan inte oftare och mera bestämt tar ställning i olika aktuella frågor, men jag befarar att det kan bero på att man inte vill stöta sig med någon, reflekterar Korhonen.
– Men kyrkan finns väl till för att kämpa för det som är rätt och sant, också om det leder till att man stöter sig med någon.

Intresse finns

Vänsterförbundets ordförande Martti Korhonen hoppas att kyrkan i framtiden aktivt skall informera om och lobba för det som den anser vara rätt i olika frågor.
– Jag är helt övertygad om att de flesta politiska beslutsfattare också här i riksdagen mer än gärna hör vad kyrkan har att säga.


Stig Kankkonen



kulturpris. I trettio år var Stefan Härus redaktör för programmet Tack och lov i Yle Vega. Programmet presenterade andlig musik enligt lyssnarnas önskemål, och präglades starkt av Härus röst, personlighet, närvaro och kunskap. Dessa motiveringar lyftes fram när Stefan Härus fick Församlingsförbundets kulturpris år 2023. 28.11.2023 kl. 15:33

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Vem har sökt tjänsten som ledande kaplan i Väståbolands svenska församling? Vem blir citykaplan i Johannes församling? Läs mera i notisen från domkapitels senaste sammanträde. 28.11.2023 kl. 13:58

KORANFORSKARE. Många muslimer upplever pressen från västvärlden som outhärdlig, säger Torsten Sandell, som bott länge i Turkiet och forskat i Koranen. 23.11.2023 kl. 08:00

livskris. När hon var fem år hittade Mari Koli sin pappa död. Det är egentligen där berättelsen om krig, en utbränd vd och att vandra sig frisk börjar. – Jag hörde en röst som sa: Du måste gå till Santiago de Compostela. 22.11.2023 kl. 13:01

EKENÄS. I tider när kyrkobyggnader blir nattklubbar eller bostäder går Betesdaförsamlingen i Ekenäs mot strömmen. Frikyrkan har köpt och renoverar den mer än 150 år gamla träbyggnaden Ekenäs seminarium. 21.11.2023 kl. 18:19

KYRKOMÖTET. Ombuden Ulla-Maj Wideroos, Patrik Hagman och Rolf Steffansson har meddelat att de inte ställer upp för omval när ett nytt kyrkomöte ska väljas i februari. Kyrkpressen bad dem sammanfatta de senaste fyra åren och slutsatsen blev – det går kanske framåt, men framför allt går det långsamt. 20.11.2023 kl. 13:11

HÖSTDAGARNA. I år reste hela 600 ungdomar från olika håll i Svenskfinland till Höstdagarna i Toijala. Elis Storsjö från Mariehamn var en av dem. 20.11.2023 kl. 12:54

KYRKLIGA VAL. Kandidatnomineringen inför kyrkomötesvalet och valet av stiftsfullmäktige avslutades i onsdags. Här följer en preliminär sammanställning av listorna och kandidaterna. 17.11.2023 kl. 16:10

ETT GOTT RÅD. Då artisten Jukka Leppilampi var 20 år hittade han de vägar i livet som han traskat på sedan dess. Han ångrar nästan ingenting. 16.11.2023 kl. 11:42

sibbo. Sibbo svenska församling har fyra manliga medarbetare, och alla är duktiga sångare. De bildar kvartetten Vaneo, och nu övar de inför julkonserter i Sibbo gamla kyrka. 15.11.2023 kl. 16:08

RELIGIÖST TRAUMA. Hon har vuxit upp i en religiös miljö, där hon utvecklade en posttraumatisk stress. Men trots att hon försökt har Jennifer Granqvist inte förlorat sin tro. Tvärtom – tron har blivit starkare. 15.11.2023 kl. 15:17

KYRKOMÖTET. Den 6 till 10 november har kyrkomötet sammanstrålat i Åbo. Rolf Steffansson är ett av de ombud som varit på plats under sittande kyrkomötets sista plenum. 10.11.2023 kl. 12:04

ANDLIGT VÅLD. Andligt våld förekommer överallt – i parrelationer, i familjer och i församlingar. Då Gud används för att få dig att känna dig mindre, då är det aldrig dig det är fel på. Det konstaterar Sara Mikander och Catharina Englund som leder en grupp för personer som blivit utsatta. 8.11.2023 kl. 13:20

Stiftsdagarna. Stiftsdagarna i Borgå blev en fest värdig en hundraåring. Men mellan serveringarna, minglet och samvaron dryftades också de tunga frågorna: vad är kyrkans uppgift i en värld präglad av krig, och vad ska vi släppa taget om då pengarna tryter? 8.11.2023 kl. 14:52

ANDETAG. Karin Westerlund är ett nytt tillskott i bloggen Andetag. 7.11.2023 kl. 18:00

domprost. Domkyrkoförsamlingen i Borgå vill välja ny domprost i november. Församlingen har begärt att tjänsten lediganslås av domkapitlet i sommar. Valet skulle göras som ett direkt val av församlingsmedlemmarna. Valdagen blir preliminärt den 9 november. 9.4.2025 kl. 15:45

sibbo. Det krävs inget annat än en vilja om att be. Man behöver inte vara van vid bön eller vältalig. Kraften i bönen ligger inte hos den som ber, utan hos den som hör bönen. Alltså hos Herren själv. 9.4.2025 kl. 15:22

Personligt. – Jag tvivlar ibland på både Gud och på konsten. Däremot tror jag starkt på att vi ska dela våra frågor och tvivel med varandra, säger Marika Westerling. 25.3.2025 kl. 17:10

METODISTKYRKAN. Nya biskopen Knut Refsdal valdes att leda Metodistkyrkan i norra Europa – fast han sedan i fjol jobbar i en luthersk församling i Norge.. 4.4.2025 kl. 10:45

SAKNAD OCH SORG. När Johanna Evensons pappa plötsligt gick bort i en stroke förlorade hon en av de viktigaste personerna i sitt liv, den ständiga lyssnaren, den trygga basen, familjens nav. – Jag har tänkt sörja honom hela livet. Det kommer inte en dag då jag inte sörjer honom. 3.4.2025 kl. 10:00