Att söka riktningen

Teologi. Det kristna Norden omfattar mer än tiotusen församlingar inom folkkyrkorna och frikyrkligheten, däri inräknat invandrarkyrkorna. Vad är det då de kommer att fokusera på i höstens arbete? Det är viktigt att bli tydlig på denna punkt, innan man börjar tala om att lägga upp gudstjänster, samlingar för barn och unga, undervisning, dagledigträffar och så vidare. Vad är riktningen?

2.2.2007 kl. 00:00

Det kristna Norden omfattar mer än tiotusen församlingar inom folkkyrkorna och frikyrkligheten, däri inräknat invandrarkyrkorna. Vad är det då de kommer att fokusera på i höstens arbete? Det är viktigt att bli tydlig på denna punkt, innan man börjar tala om att lägga upp gudstjänster, samlingar för barn och unga, undervisning, dagledigträffar och så vidare. Vad är riktningen?

 

Här skall ges några förslag. Det första är att allt som görs skall ge uttryck för beundran för Gud. Annorlunda uttryckt: Guds lov. Detta är grundtonen i hela Psaltaren, Guds folks främsta bönbok genom alla tider. På grekiska kallas huvudgudstjänsten eukaristi – tacksägelse. Detta är nu inte bara något som skall prägla gudstjänsten. Tacksamhet och tacksägelse är den grundläggande mentaliteten i allt friskt mänskligt liv. Peter Halldorf har präglat uttrycket den eukaristiska människan. Vi blir mer mänskliga, ju mer vi uttrycker beundran, förundran och tacksamhet inför Gud.

Det andra kriteriet på att vi är inne på rätt riktning är skapelsens förvandling. Detta är det stora grundtemat i Bibeln. Allt handlar om detta enda: den gamla skapelsens förvandling till den nya, en förvandling där Guds folk utgör spjutspetsen och hoppets tecken för den övriga skapelsen.. När en församling steg för steg blir mindre självupptagen, mer optimistisk, mer självutgivande – då är dess liv på rätt väg.

Det tredje kriteriet för ett sunt församlingsliv är himmelen. Församlingen kan bestå av fem gamla, den kan bestå av hundra unga familjer, men uppgiften är densamma. Allt som görs eller sägs skall på något sätt föra dem närmare himmelen. Detta har både en negativ och en positiv sida. Den negativa handlar om att avslöja det som Václav Havel kallat ”livets oerhörda pinsamhet” – meningslösheten i ett liv utan relation till Jesus Kristus. Den positiva sidan är att gestalta den stora sanningen att Jesus är Herren, i den lilla församlingen med de fem trogna gamla, likaväl som i den stora församlingen med den brusande lovsången från hundratals unga. Jesus är Herren – detta är en så paradoxal sanning, så över all kalkyl och analys, att vi ständigt måste påminna varandra om den, i den stora framgången likaväl som i den slitsamma motgången.

Det fjärde kriteriet är Kristi närvaro. När vi planerar höstens konfirmandundervisning och äldreträffar, är det viktigt att vi inför varje moment ställer frågan: Hur ger detta uttryck för Kristi närvaro? Det gäller också när man arbetar med liturgin, det vill säga gudstjänstordningen, och när man överlägger om kyrkorenoveringen. Detta är den stora frågan för kyrkomusiken likaväl som för kyrkokonsten. Kristus är verkligen närvarande där två eller tre är samlade i hans namn. Församlingens uppgift är att finna de rätta formerna för hur man skall uppföra sig inför den Närvarande. En av Svenska Kyrkans främsta själasörjare under 1900-talet, Tor-Hugo Holmström, sade en gång: ”Ge akt på att du inte talar om den Närvarande som om han var frånvarande.” Soldaten vet hur han skall bete sig inför kompanichefen, doktoranden vet hur han skall bemöta professorn. Förstår de inte detta, kör det ihop sig. Församlingens former för att möta den Närvarande har också en annan uppgift, nämligen att ge uttryck för medvetande om och glädje över denna Närvaro, en glädje som tar gestalt i form, färg, ton och rörelse. Därmed öppnar den mångas blick för den Närvarande.

Det femte kriteriet är tro, hopp och kärlek. Allt som sägs, sjungs, görs, beslutas och gestaltas skall på något sätt bidra till att väcka och stärka tro, hopp och kärlek. Ju starkare denna verkan är, dess mer relevant är det som görs. Att stärka tro, hopp och kärlek är emellertid något som övergår mänsklig förmåga. Här är församlingen totalt beroende av den Helige Ande, och Anden är som duvan, mild och skygg. Allt som skrämmer bort Anden är livsfarligt för församlingen, allt som lockar fram den är positivt. Relationen till Anden är med andra ord helt avgörande för hur det skall gå med höstens arbete i de tusentals församlingarna. Blir den relationen god, fungerar församlingarna som Andens assistenter, som stöder den stora förvandling, som Anden ensam är mäktig att förverkliga.

Christian Braw



FINSKA MISSIONSSÄLLSKAPET. Finska Missionssällskapets verksamhetsledare Rolf Steffansson säger upp sig och flyttar till Fuengirola på spanska solkusten. Där blir han pastor i den finska församlingen från den 1 september. 2.3.2023 kl. 16:37

kyrkolagen. Efter närmare 18 års förarbete hann den avgående riksdagen godkänna den nya kyrkolagen på torsdagen. Det var med minsta tänkbara marginal. På fredagen var den sittande riksdagen klar med sin mandatperiod och reste hem för valpaus. 3.3.2023 kl. 14:00

riksdagsvalet. Kyrkan hörde partiledarna i Helsingfors. Sannfinländarnas Sebastian Tynkkynen profilerade sig på sin kant. Kyrkan är ”rödgrön” och ställer ledande frågor i samhällsdebatten, ansåg han. 1.3.2023 kl. 15:31

pro ecclesia. Prosten Virva Nyback från Borgå har beviljats kyrkans Pro ecclesia-medalj. 1.3.2023 kl. 15:07

ENGELSKA KYRKAN. Den engelska kyrkans beslut att införa en välsignelseakt för par av samma kön som gift sig borgerligt har gjort att flera anglikanska ärkebiskopar i Asien, Afrika och Latinamerika inte längre betraktar ärkebiskopen av Canterbury som sin andlige ledare. 1.3.2023 kl. 15:02

kvevlax. – De editerade foton på mig som de lade ut på nätet, de ropade öknamn och kastade grus på mig, berättar Selma Nylunds . Hon försökte vara ”rätt”, men det var en omöjlig uppgift. Årets Gemensamt Ansvar-insamling vill motverka våld bland unga. 22.2.2023 kl. 22:09

PRÄSTLIV. Att gå klädd i prästskjorta kan leda till en del riktigt otippade människomöten. Katarina Gäddnäs berättar här om oväntade frågor mellan butikshyllorna och en riktigt udda taxiresa. 22.2.2023 kl. 21:43

DEMONSTRATION. Ett ryskt par, en rysk-ukrainska och en finlandssvensk har demonstrerat vid ryska ambassaden varje söndag i snart ett år. – Mitt liv har blivit rikare, trots en tragedi och någonting som känns upprivande för oss alla, säger Rabbe Tianen. 22.2.2023 kl. 19:13

NÄRPES. När en ny folkrörelse tar över makten i en församling går det inte helt problemfritt. Det visar erfarenheten i Närpes, där en del anställda upplevt sig ifrågasatta av nya förtroendevalda. 22.2.2023 kl. 08:26

Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

Julgran. Biologi- och geografiläraren Torbjörn Granberg har grundat en annorlunda julgransfirma. Granarna som hyrs ut får en chans att överleva och återanvändas. 9.12.2024 kl. 19:16

UNGDOMAR I KYRKAN. Felicia Bodaxell flyttade från Sverige till Jakobstad för att jobba med unga. – Det jag fått ta emot vill jag ge vidare, säger hon. 4.12.2024 kl. 17:15

julkalender. En del har på sociala medier uttryckt bestörtning över texterna bakom luckorna i årets julkalender, som sänds till församlingsmedlemmar i bland annat Helsingfors, Vanda, Esbo och Grankulla. 3.12.2024 kl. 13:15

adventskalender. I den här veckans Kyrkpressen får du en adventskalender: varsågod! Texterna bakom årets luckor är skrivna av essäisten, författaren Antti Nylén. – Jag tar mina läsare på allvar och kräver mycket av dem, säger han. 26.11.2024 kl. 12:47

Kultur. 26-åriga Kristian Vuoristo komponerade ett körverk till en gammal psaltarpsalm – med klassiska teman som känslan av att vara omringad och pressad. – När allt blir för överväldigande, då rinner man bort. Man ger vika eller ger upp – och accepterar, säger han. 29.11.2024 kl. 13:08