Inte lätt att informera rätt

Ledare. Ledare 3/2007 Kyrkans informationscentral firade senaste vecka sitt 40-årsjubileum. Och Jan-Erik Andelin fick kyrkans informationspris. Varma gratulationer!
2.2.2007 kl. 00:00

Kyrkans informationscentral firade senaste vecka sitt 40-årsjubileum. Och Jan-Erik Andelin fick kyrkans informationspris. Varma gratulationer!

I samband med jubileumsfesten påminde ärkebiskop emeritus John Vikström bland annat om informationscentralens dubbla uppgift: att informera både om kyrkans eviga budskap och om kyrkans föränderliga liv och verksamhet i tid och rum. Kyrkan är inte på något sätt ensam om sitt dilemma. Det delas av praktiskt taget alla organisationer, samfund, företag, sammanslutningar och vad det nu kan vara fråga om, som verkar i offentligheten och som är mer eller mindre beroende av allmänhetens förtroende.

Det som skiljer kyrkan från de flesta andra är att den har ett evigt budskap som inte kan förändras om kyrkan vill vara kyrka.
Det är budskapet om Gud som skapare och upprätthållare, om frälsningen i Jesus Kristus och om Honom som korsfäst och uppstånden för vår skull.

De flesta andra har inget evigt budskap utan kan anpassa inte endast verksamhetsformerna utan också budskapet till det som svepande kallas tidens krav.
Politiska och ideologiska budskap kan förändras både till form och innehåll. För att inte tala om företagens budskap. Ta som exempel Nokia som innehållsmässigt gått från gummistövlar till mobiltelefoner.
Placerar man in jubilerande Kyrkans informationscentral och dess dubbla uppgift i detta helhetssammanhang framstår utmaningarna som övermäktiga.
Hur trovärdigt kan det bli då man samtidigt skall informera om evangeliet och om en kyrka där det förefaller råda delade meningar om allt från budskapet till målsättning och verksamhetsformer?
Det dessutom i en tid då kunskapen blir allt mindre om såväl budskapet som den kyrkliga organisationen och verksamheten.

Namnet Kyrkans informationscentral signalerar att centralen är ett kyrkligt organ och därmed ett organ vars uppgift är att solidariskt skapa förutsättningar för kyrkan att förkunna evangeliet och förvalta sakramenten.
För en sådan informationscentral är en av de viktigaste uppgifterna rimligtvis att fungera som en kanal för kyrkans försvar både mot yttre och inre angrepp.
Till denna del skall Kyrkans informationscentral vara en modern apologicentral med fingret på tidens puls.
Den kan inte och skall inte vara en objektiv informationsförmedlare där alla åsikter som förekommer om vad kyrkan är eller borde vara, vad den lär eller vad den borde lära, väger lika tungt.
Som det nu är kan och får ”läror” som klart avviker från kyrkans lära predikas och spridas inom kyrkan och av kyrkligt anställda utan att de systematiskt, aktivt och bestämt tillbakavisas.
Allt för ofta tillåts också privatföretagsamhet i fråga om information i centrala kyrkliga frågor.

Med tanke på den nya verklighet som också kyrkan verkar i vore det kanske dags att se över informationssektorn från grunden.
Hur skall informationen organiseras för att den skall bidra till kunskapen om vad kyrkan lär i ett allt mera mångkulturell och religiöst sett splittrat samhälle? Hur skall informationen skötas för att kyrkans röst skall bli relevant och trovärdig i arbetet med att utveckla samhället till ett samhälle där alla mår bra?
Hur skall alla de möjligheter optimalt utnyttjas som den tekniska utvecklingen erbjuder?

Vad ramarna beträffar är en möjlighet förstås att fortsätta som nu men med en resursstarkare informationscentral som har hand om all information.
En annan tänkbar möjlighet är att man skiljer åt den information som har med kyrkans lära och försvaret av den att göra och skapar en informationsenhet till exempel under biskopsmötet.
Den nuvarande enheten skulle då fortsätta sköta den kyrkliga information som har med administration och verksamhet att göra.

Fysiskt kunde de två naturligtvis sitta i samma utrymmen och att samarbetet mellan den måste fungera mycket bra är en självklarhet.
Deras gemensamma uppgift skulle ju vara att kontinuerligt informera om allt sådant som gör det möjligt för allmänheten – inklusive journalister – att placera in aktuell detaljinformation i ett helhetssammanhang.

Detta är frågor och tankar som kanske med fördel kunde tas med i de pågående processerna som småningom skall leda fram till en strategi för kyrkan och till en revidering av de centrala kyrkliga organen.

Stig Kankkonen



litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10