En chaufför påverkar stämningen i hela bussen, bland annat därför tycker Rune Packalen att det är viktigt att kunna bjuda på sig själv.

Han blev en lyssnare

sibbo.

Rune Packalen kallas för församlingens tredje diakon. Som busschaufför har han fört många förtroliga samtal. En stor tragedi har färgat hans eget liv, och gjort honom till en lyssnare.

4.6.2020 kl. 14:11

Rune Packalen har varit chaufför för allt från skolbarn och skriftskolungdomar till pensionärer och teaterbesökare. Han har också flitigt anlitats för församlingens utfärder. Att han ibland kallas församlingens tredje diakon blir han förvånad över.

– Jag känner mig hedrad att få en sådan titel, säger han och skrattar.

– Diakonerna gör ett värdefullt arbete.

Transportbolaget fyller 30 år i år, och bussar har han och hans fru ägt i femton år.

– Så många människor man träffat genom åren via jobbet, det är helt otroligt!

Det kan vara speciella situationer som uppstår under en utfärd, speciellt när äldre är med.

– De kanske inte orkar besöka alla museer och blir kvar i bussen, och då har det ofta uppstått samtal där jag fått lyssna till olika livsöden, såsom sjukdomar och allt möjligt. Det finns många samtal jag kommer ihåg och som känts värdefulla, och där jag kanske till och med varit till någon hjälp.

Hurdan är en god lyssnare?

– Det är någon som lyssnar på riktigt, är närvarande helt enkelt. Och så kanske man försöker sätta sig in i personens situation, och eventuellt har några goda råd. Det gäller att inte bara lyssna en liten stund och sedan föra fram sina egna problem.

En chaufför påverkar hela stämningen i bussen, kan han konstatera.

– Det är viktigt att bjuda på sig själv. Humorn måste alltid vara med.


Den största tragedin

Rune Packalen har drabbats av det värsta en förälder kan råka ut för. Familjen miste sin tonårsdotter i en trafikolycka.

– Det är ganska precis nio år sedan vår dotter dog. Det är så stora saker … En stor sorg och också en stor besvikelse på många sätt. Det är mycket man måste kravla sig upp ur.

– Det blev som ett järnvägsspår, det ena spåret brister och det andra fortsätter. Livet fortsätter, vi har en äldre dotter också. Det är grymt och tudelat på något sätt. Livet tar slut men livet går ändå vidare.

– Man kan inte lägga sig ner och dö, utan det är vissa saker som bara måste gå vidare.

Sorgen har förändrats genom åren.

– Sorgen finns alltid där, men man kan kanske bättre leva med den nu. Men årsdagar är tunga. Den 20 maj stryker vi över med svart i kalendern. Och på farsdag, morsdag, födelsedagar och jul är det alltid värre.

Han är tacksam över församlingens agerande efter olyckan.

– Där kom församlingen in ganska starkt. De tog kontakt och hälsade på och sa: nu bokar vi en tid så du får komma och prata. Det är viktigt när man är i chock och inte klarar av att göra saker själv. Så jag uppmanar församlingar att ta kontakt. Säg inte: Kom in och diskutera om du behöver, för man får det inte gjort helt enkelt.

Rune Packalen har frikyrklig bakgrund, men har under sitt vuxna liv varit aktiv i den evangelisk-lutherska kyrkan, och sitter nu sin andra period i församlingsrådet i Sibbo.

– Jag flaggar för ekumenik och anser att man måste ha respekt för varandras församlingstillhörighet. Det är bra att vi tränar här på jorden när vi ska vara tillsammans i evighet.

Ulrika Hansson

Kolumn. Oasen i mitt liv är trädgården. Här får jag vila, arbeta och lösa problem, samtidigt som händer och kropp är i rörelse. 11.5.2021 kl. 11:30

BORGÅ. – Jag tror att Gud ger oss hela världen och jag kan välja var det är bättre för mig och min familj, säger Pelagia Amaxopoulou. 11.5.2021 kl. 11:30

Kolumn. Under min barndom på 40- och 50-talet umgicks man flitigt med grannar och vänner. Man besökte varann otvunget och flera gånger i veckan, ofta utan att meddela på förhand att man skulle komma på kvällskaffe. 11.5.2021 kl. 11:30

nykarleby. Uppdraget är att dekorera kyrkan. Maria Sjöblom hör till en grupp som kallar sig blomsterflickorna. 29.4.2021 kl. 12:31

Kolumn. ”Borta bra men hemma bäst.” Så står det på en sten utanför Kuddnäs, Zacharias Topelius barndomshem i Nykarleby. 29.4.2021 kl. 12:40

nykarleby. Sedan Henriette Fors flyttade till Jeppo från Danmark har hon varit aktiv i församlingen. Nu är hon ordförande för områdesgruppen, där hon vill jobba speciellt för barnen. 29.4.2021 kl. 12:34

KRISTINESTAD . Coronatiden har varit utmanande för både klienter och personal på serviceboendena. Kurt Högnäs tycker ändå inte att tillvaron känts alltför kämpig. 28.4.2021 kl. 00:00

Kolum. Så plötsligt kan ett liv vara slut. Gränsen mellan liv och död kan vara otroligt tunn och skör. För hans del blev det ett långt och innehållsrikt liv, men ändå var ingen av oss beredda. 28.4.2021 kl. 00:00

BERGÖ. På Bergö finns gott om berättelser. Iris Sjöberg samlar in och skriver ner dem. 28.4.2021 kl. 00:00

korsholm. Att få ta del av Kaj Löfviks naturintresse är en njutning i såväl ord som bild. Den här dagen skriver han på Facebook: ”Sol och värme för en frusen trädgård är som kärlek för en frusen själ, plötsligt är det som var snö och is ett blommande paradis.” 28.4.2021 kl. 09:30

Kolumn. "Nu är det vår och aldrig är väl Guds nåd så påtaglig? Det är kanske aldrig annars så lätt att se hela kristendomens budskap gestalta sig framför våra ögon." 28.4.2021 kl. 09:30

Borgå. De fick ställa in det mesta av sitt planerade bröllop – men ser ändå fram emot att bli gifta. 28.4.2021 kl. 09:30

Kolumn. En blå klänning och en känsla av förväntan. Solveig Halonen skriver om det vi inte kan välja – och om sakerna vi kan. 28.4.2021 kl. 09:30

Åbo. – Hon har öppnat dörrarna till en spännande värld! säger han. 19.4.2021 kl. 10:17

jakobstad. I över tio år levde Kenth Kummel och hans fru som i två olika läger. Hon var församlingsaktiv medan han föredrog kompisarna på krogen. 14.4.2021 kl. 10:14