Martina Nikander med diakonipudeln Misan.

Ingen ska mötas av en hård blick

pargas.

För Martina Nikander har jobbet som diakonissa känts precis rätt. – För mig är en vanlig arbetsdag full av höjdpunkter.

23.4.2020 kl. 14:16

I sexton år har Martina Nikander jobbat som diakonissa i Väståbolands svenska församling. När hon går i pension i juli gör hon det med tacksamhet.

– Jag har fått så fina människokontakter och hört så gripande livsöden. Jag har sett en del elände och många svårigheter av olika slag, men också de där solskenshistorierna när människors liv ordnar upp sig och allting blir bättre. Jag bär dessa människor i mitt hjärta, säger hon.

Hon har många glada minnen från sina år i församlingen. Till de roligaste hör musikalen Leo X Luther som skrevs av Jari Heikkilä, som var präst i församlingen när man firade reformationsjubileum år 2017.

– Vi anställda spelade rollerna. Att öva in och uppföra musikalen var det roligaste jag upplevt under hela mitt arbetsliv.

Också Pargas kyrkas återinvigning efter reparationen år 2011 är ett viktigt minne.

– Då kände jag särskilt tydligt hur lycklig jag var över att få jobba i kyrkan.

Men hon menar också att hela hennes arbetsvardag är full av höjdpunkter.

– Ena stunden sitter jag utanför HVC och äter kycklingben med en ”gubbis” som brutit benet, nästa stund uppvaktar jag en 90-åring som har fint kaffekalas och guldkantade koppar med små öron, så att man får spreta med fingret.

Hon har varit tacksam över sin fina arbetsgemenskap. Av det som varit svårt har hon lärt sig mycket. Till exempel att prioritera.

– Ofta är det så att almanackan inte är helt full när dagen eller veckan börjar, men sedan kommer uppgifterna till mig. Jag litar på att Gud leder mig till de rätta uppgifterna och de rätta människorna. ”Jag ska leda dem där de går bedjande fram” står det i Jeremia.

Ibland har hon tyckt att det är utmanande att bedöma en människas behov av hjälp.

– Det är inte alltid lätt att veta vad som är rätt beslut, särskilt om problemen är långvariga. Där har det känts bra att kunna grubbla över sakerna tillsammans med kollegerna, i svårare fall med kyrkoherden. Att fatta beslut ensam är svårt, men tillsammans kommer vi framåt.

Hon har försökt vara en människa som det är lätt att närma sig.

– Ingen ska mötas med hårda ord eller blickar, eller ett nej. På det sättet hoppas jag att de som kommer till oss får en positiv uppfattning om diakonin och kyrkan.

En del klienter har under åren kommit att stå henne väldigt nära.

– Jag kommer att sakna mina ”flickor” i Malmens diakonikrets, och mina klienter – många av dem har med åren blivit som vänner. Och jag kommer att sakna mina arbetskamrater och medarbetarkonferenserna och vårt härliga, humoristiska gäng! Man får alltid skratta där, även om vi förstås också arbetar seriöst.

Under coronaepidemin har hennes arbete förändrats en del. De personliga mötena har bytts ut mot telefonmöten. Koordineringen av hemkörning av mat, som görs i samarbete med Pargas IF, har svalt mycket tid. Men hon har också fått nya, spännande arbetsuppgifter – som att banda in aftonandakter.

– Och visst har jag gjort en del hembesök också – så att vi träffats ute på gården. Och idag satt jag på en parkbänk med en dam och drack kaffe!

Sofia Torvalds

Borgå. Kerstin Vikström slutar aldrig att förundras över hur tron bär de människor som lever i svårigheter. Frivilligarbete har alltid varit en livsstil för henne. 3.3.2021 kl. 00:00

Kolumn. "Jag har otaliga gånger försökt hålla butiksköpta örter vid liv, men de dör på två, tre dagar." 3.3.2021 kl. 00:00

vanda. Lucas Snellman uppskattar många saker med Vanda, inte minst gammaldags och mysiga miljöer. – Oj, har ni det så där! säger många jag berättar för. 3.3.2021 kl. 00:00

Åbo. Lars-Runar Knuts har varit medlem i församlingsrådet i 46 år. – Och aldrig har jag känt mig som en gummistämpel. Jag har faktiskt kunnat påverka. 22.2.2021 kl. 15:50

sibbo. Livet är intensivt för Linda Sandström, mamma till fyra barn. Hon har frikyrklig bakgrund, men hittade Sibbo svenska församling i tonåren. 18.2.2021 kl. 11:59

Kolumn. "Glöm hur hemsk polion var, så slutar folk ta vaccin. Glöm hur hemska världskrig är, så börjar folk brösta upp sig." 18.2.2021 kl. 11:55

Borgå. – Om vi tänker att det vi själva gör inte har någon betydelse så gör ingen något för miljön, säger Mira Soukka. Enkla val har betydelse. Ekofastan är här! 18.2.2021 kl. 11:43

Gemensamt Ansvar. Många har hört om insamlingen Gemensamt Ansvar. Men vad händer med pengarna i praktiken, här hemma och utomlands? 18.2.2021 kl. 11:37

Kolumn. "Aldrig har vi varit tvungna att välja så mycket som i dag." 18.2.2021 kl. 11:24

korsholm. – Äntligen! Processen har pågått i över ett år. Det säger Rune Lindblom om valet av kyrkoherde till Korsholms svenska församling. Mats Björklund tillträder kring påsk. 18.2.2021 kl. 10:57

Solf. Hur är det att börja året med hela familjen i coronakarantän? Sovmorgnar och mera skärmtid får tummen upp av barnen, det tråkigaste har varit att inte få träffa kompisarna. 5.2.2021 kl. 12:57

Kristinestad. Eivor Kronlöf i Lappfjärd är en av de aktiva frivilliga i församlingen. Bäst fungerar det när man får göra det man vill, säger hon. 5.2.2021 kl. 11:24

Kolumn. ”Allt har sin tid” är ett tema som Predikaren och den svenske kompositören Börje Ring filosoferar kring. En människas liv har olika skeden som är tydliga: barndom, ungdomstid, vuxenliv och ålderdom. 5.2.2021 kl. 11:02

korsholm. Den kan vara väntad eller komma plötsligt. Ibland sprider sorgen ringar över ett helt samhälle. I församlingen finns lyssnande öron och stödjande händer. 5.2.2021 kl. 10:56

pargas. Sara Grönqvist sitter hemma i Pargas och jobbar på distans med att koordinera Kyrkans samtalstjänst. – När vi får prata om oss själva mår vi bättre. 5.2.2021 kl. 10:45