Vi har ansvar för varandra

Kolumn.

Vart är vi riktigt påväg nu? När Rune Lindblom frågar Gud får han två svar.

26.3.2020 kl. 16:05

De senaste veckornas utveckling med viruskarantän och stängda skolor har säker fått fler än mig att fundera. Vart är vi påväg? Vad blir det ännu av det här, och hur länge kommer det att vara? Vem vet?

När jag frågar Gud om den saken får jag överraskande nog två svar.

Bibeln säger oss att allt blir bra till sist. Det har Gud redan ordnat och det kommer en yttersta dag då allt ska bli gott. Domedagen är trots sitt lite skrämmande namn en dålig dag bara för den som blir dömd. Vi andra, vi som är förlåtna och räddade av Gud, för oss blir det här dagen då allt blir som det var tänkt – gott! Men det är sedan.

Fram till den yttersta tiden gäller ett annat svar. Gud har gett oss ansvaret, ett riktigt vuxet ansvar för oss själva, för varandra och för vår värld. Det gavs oss redan vid skapelsen och Jesus förstärkte det i missionsbefallningen.

Därför sitter vi nu här, alla i samma båt och har ansvar över att inte smitta varandra. Genom att ta hand om oss själva tar vi hand om varandra. Det sägs att ansvaret har förändrat vårt samhälle, att man bryr sig mer om varandra nu.

Det är en god sidoeffekt av allt det jobbiga, för jag tyckte inte alls om vart vi verkade vara påväg tidigare. Mot ett mera slutet och hatfullt samhälle. Ironiskt nog skedde förändringen när vi av verkliga orsaker måste stänga vårt samhälle, för ingen vill ha det såhär.

Vart är vi på väg nu då? Ja, vem vet! Men vi ÄR på väg. Det blir bra till sist – också med pandemin tror jag.


Rune Lindblom är präst i Korsholms svenska församling och passionerad motorcyklist. Hans tips: När man kör mc är man passligt isolerad från alla virus och det börjar vara dags nu.

Rune Lindblom

Kolumn. "Om man är trygg kan man leka monster och spöken." 28.10.2020 kl. 11:18

vanda. Jan-Erik Eklöf är verksamhetsledare för Stafettkarnevalen. Han är också kyrkligt förtroendevald och aktiv i HIFK. – Jag har svårt att säga nej, säger han 28.10.2020 kl. 09:56

Närpes. – På sätt och vis blir det vardag. Man inser att döden är en del av livet, säger begravningsentreprenör Per Göthelid. 29.10.2020 kl. 12:14

Kolumn. Jag var inte utbränd. Men det var nära. Jag har varit så trött de senaste åren. Inte bara fysiskt, utan i själen. 28.10.2020 kl. 16:34

Kolumn. Förr eller senare kommer vi alla att avlövas, skriver Mikaela Björk. 15.10.2020 kl. 16:20

jakobstad. Sara Löfs-Snellman och Gerd Erickson är nya diakoner i Jakobstads svenska församling. De vill vandra en bit på vägen med dem som behöver stöd. 15.10.2020 kl. 16:13

Borgå. Samfälligheten i Borgå siktar på ett miljödiplom. Miljötänk är nåd och uppmuntran. 14.10.2020 kl. 00:00

Kolumn. "Det är ett underbart tillstånd, men ibland leder det till skador …" 14.10.2020 kl. 00:00

sibbo. – Här springer älgarna, hjortarna och rävarna. Carola Rantti är husmor på Nilsasgården, församlingens mångsidiga lägergård. 14.10.2020 kl. 00:00

mariehamn. Titti Sundblom jobbar med smycken, hon är nämligen guldsmed. Hon är troende sedan länge. – Men det gör ju inte att jag är någon bättre människa. Jag har till exempel ett fruktansvärt temperament. 14.10.2020 kl. 00:00

Lokalt. Hej då perfektionisten! säger Tinca Björke, informatör i Mariehamns församling. 14.10.2020 kl. 08:00

Väståboland. ”För tjock klang och för osmidig, färdig för museet”, experterna dömde ut orgeln i Korpo kyrka på 1970-talet. Men så blev det inte. Nu firar den 150 år! 14.10.2020 kl. 00:00

korsnäs. Jobber tar inte slut när klockan slår fyra. Hon möter sina medmänniskor både som diakonen och som Hanna. 14.10.2020 kl. 16:50

Kristinestad. Den som besöker en sörjande människa kan bära med sig något som värmer, det ser stickcaféet till. För dem är handarbetet och gemenskapen lika viktiga. 14.10.2020 kl. 16:45

Kolumn. Kanske jag salufört kaffepausen lite extra. Kanske är det den jag själv minns från min barndom. För han frågade med glädje i rösten: "blir det kaffepaus?" 14.10.2020 kl. 16:31

Mest läst