Mikaela Björk är prästfru, trebarnsmamma, teolog och kock.
Mikaela Björk är prästfru, trebarnsmamma, teolog och kock.

Inte ens i den becksvarta höstnatten är vi ensamma

Kolumn.

Förr eller senare kommer vi alla att avlövas, skriver Mikaela Björk.

15.10.2020 kl. 16:20

Med en suck av lättnad vänder jag bort sommarbladen i väggalmanckan. Det är lätt att andas om hösten. Luften är hög och klar. Och träden, de vackra färggranna träden som efter sin sprakande säsongsavslutning tappar löv för löv. ”När träden avlövas ser man längre från vårt kök”, skriver Tomas Sjödin. Han är en mästare på att fånga in essensen av livet och tillvaron i en enda mening.

Vi avlövas allihopa i någon mån, förr eller senare. Ibland är det sjukdomen som drabbar oss själva eller någon närstående, ibland är det någon som far illa på ett eller annat sätt. Ibland rycks någon ifrån oss och lämnar ett tomrum efter sig. Plötsligt inser man att förändringar är det enda som är konstant här i livet.

När vi avlövas framstår det som är väsentligt mycket tydligare. Det blir enklare att urskilja vad vi behöver skala bort och vad vi behöver plocka in för att kunna leva i linje med våra grundvärderingar.

Jag tror inte att allt är förutbestämt och jag tror framförallt inte att det finns en mening med allt. Det är en rentav obiblisk tanke. Däremot finns det bibliska belägg för att vi har en Gud som vet vad mänskligt lidande är och som har lovat att vara med oss varje dag till tidens slut (Matt 28:20). Gud har också lovat att han inte ska överge oss (5 Mos 31:8) och att han på allt sätt hjälper dem som älskar honom att nå det goda (Rom 8:28).

Han har alltså lovat att finnas där med oss när livet sliter och drar i oss och vi måste igenom omvälvande förändringar vi helst hade sluppit.

Det är trösterikt att vi har fyra årstider. Olika tider med olika karaktär. De vittnar om att det kommer något nytt efter det nuvarande, något annorlunda, om att livet fortsätter – om än under andra premisser. Vi kan aldrig förutsäga hur framtiden kommer att bli, men ett vet vi säkert. Vi är aldrig ensamma, inte ens i den becksvarta höstnatten. Gud finns där tätt vid vår sida.

Mikaela Björk är prästfru, trebarnsmamma, teolog och kock.

Sofia Torvalds

Sara Löfs-Snellman och Gerd Erickson tros med att jobba i team.

jakobstad. Sara Löfs-Snellman och Gerd Erickson är nya diakoner i Jakobstads svenska församling. De vill vandra en bit på vägen med dem som behöver stöd. 15.10.2020 kl. 16:13
Simon Lampenius tror på samarbete och uppmuntran, när det gäller att jobba för miljön.

Borgå. Samfälligheten i Borgå siktar på ett miljödiplom. Miljötänk är nåd och uppmuntran. 14.10.2020 kl. 00:00
Karl af Hällström är kaplan i Agricola svenska församling.

Kolumn. "Det är ett underbart tillstånd, men ibland leder det till skador …" 14.10.2020 kl. 00:00
Carola Rantti som är husmor på Nilsasgården tycker om att planera sitt jobb självständigt. Utsikten från kapellet över Storträsket hör till hennes favoriter.

sibbo. – Här springer älgarna, hjortarna och rävarna. Carola Rantti är husmor på Nilsasgården, församlingens mångsidiga lägergård. 14.10.2020 kl. 00:00
Titti Sundblom säger att hantverkande i första hand är en livsstil, inget man nödvändigtvis blir rik på.

mariehamn. Titti Sundblom jobbar med smycken, hon är nämligen guldsmed. Hon är troende sedan länge. – Men det gör ju inte att jag är någon bättre människa. Jag har till exempel ett fruktansvärt temperament. 14.10.2020 kl. 00:00
Tinca Björke är informatör i Mariehamns församling.

Lokalt. Hej då perfektionisten! säger Tinca Björke, informatör i Mariehamns församling. 14.10.2020 kl. 08:00

Väståboland. ”För tjock klang och för osmidig, färdig för museet”, experterna dömde ut orgeln i Korpo kyrka på 1970-talet. Men så blev det inte. Nu firar den 150 år! 14.10.2020 kl. 00:00
Hanna Hofmans superkraft skulle vara att se till att alla människor har tillräckligt med pengar på kontot.

korsnäs. Jobber tar inte slut när klockan slår fyra. Hon möter sina medmänniskor både som diakonen och som Hanna. 14.10.2020 kl. 16:50
Susanne Lindbäck är värd för stickcaféet som sammanstrålar i hennes butik. Att de kunde sticka tröstesjalar var Gunilla Teirs idé.

Kristinestad. Den som besöker en sörjande människa kan bära med sig något som värmer, det ser stickcaféet till. För dem är handarbetet och gemenskapen lika viktiga. 14.10.2020 kl. 16:45
Barbro Wester är medlem i Solfs församling.

Kolumn. Kanske jag salufört kaffepausen lite extra. Kanske är det den jag själv minns från min barndom. För han frågade med glädje i rösten: "blir det kaffepaus?" 14.10.2020 kl. 16:31
Slutet nått