Bloggarkiv

Johan Eklöf
Johan Eklöf
Johan Eklöf är i kaplan i Lappfjärd-Kristinestads församling. Han har också tidigare jobbat som matematiklärare, socialarbetare och journalist. Hans hobbyer är bl.a. digitalfotografering och HiFi.

Reducerad till ett nummer

26.03.2012 12:57
Jag skriver mitt första inlägg som ”månadsbloggare” i Kyrkpressen från sjuksängen. I drygt ett halvår har jag varit i kö för en knäoperation. För en dryg vecka sedan blev jag opererad i Vasa centralsjukhus.
Att bli opererad är en hälsosam och lärorik erfarenhet. Man blir avklädd allt sitt eget. De egna kläderna fick jag sätta i ett skåp och istället dra på mig sjukhusets inte alltför eleganta ljusbruna pyjamas. Den ljusblå morgonrocken var av något elegantare snitt. I högra fickan hade jag abloynyckeln till skåpet – min länk till plånbok, mobiltelefon m.m., kort sagt till hela mitt gamla liv. Runt handleden hade jag fått en plastremsa med namn och personbeteckning. Remsan saknade dock en streckkod – kanske något som kunde införas i framtiden.
Vasa sjukhus har noggranna rutiner. Tre gånger kollades min identitet och att det faktiskt var just vänster knä som skulle opereras. Det kändes betryggande. När min säng rullades iväg till operationssalen fick jag återuppleva hur det är att vara ett spädbarn. Från en stunden behövde jag inte tänk själv mera. Fyra skötare lyfte mig, vände mig och behandlade mig utan att mera fråga mig vad jag ville eller tyckte. Först kändes det litet förödmjukande men sedan faktiskt skönt. Tänk att få vara som ett barn, släppa alla bekymmer, bara lita på att yrkeskunniga människor vet precis vad som skall göras – ja tänk att äntligen en liten stund få släppa kontrollen!
Här kan jag intre låta bli att dra en parallell till det andliga livet. Jag är nämligen sådan att jag drar dessa paralleller för mig själv hela tiden. Och varför skulle jag då inte göra det också i denna blogg? Jag resonerar såhär: Om jag kan lita på en kirurg som verkar vara ungefär hälften så gammal som jag och på ett team sköterskor som också alla är betydligt yngre än jag – varför har jag då så svårt att släppa kontrollen och lita på min himmelske Far som vill leda mitt liv. Hans dagar har varken början eller slut och hans vishet är oändlig.
Nåja, operationen utfördes med ryggmärgsbedövning. Jag fick för några timmar förstå hur det är att vara förlamad under midjan. Ingen smärta, inte ens någon lägeskänsla. Plötsligt märkte jag till min förvåning att benet pekade rakt upp i luften.
Den nya titthålsoperationstekniken är otrolig. Genom två små hål gick kirurgen in i knäet. Genom det ena stack han en videokamera med lampa och genom det andra ett rör genom vilket olika instrument kunde stickas in. Ett av dem såg i förstoring ut som ett monster från en science fiction film. Det hade små vassa tänder som tuggade i sig avlagringar och förstörda vävnader. Dessa sögs sedan ut genom röret. Allt detta kunde jag följa med på en datorskärm. Jag hade först trott att det skulle vara obehagligt. Men det var det inte. Inget blod! Bara ett overkligt akvarielandskap där olika saker simmade omkring. Det var ganska omöjligt att tänka sig att detta är en del av min egen kropp.
Nu är operationen lyckligt över. Jag är hemma. Förlamningen är borta. Smärtorna har kommit istället. Jag har fått litet extra tid att skriva blogginlägg, men också att förbereda mig för stilla veckan som inte alls är så stilla för oss präster. Den 2. april skall jag vara tillbaka på jobb. Jag lovar att berätta hur det går. Det finns ju en risk att mitt knä inte klarar av nattvardsutdelningen åt stora skaror på skärtorsdagskvällen – så att jag faller ihop i en jämrande hög bland oblater och nattvardsvin...
Patienten är omsluten av vårdarnas omsorger. Så också jag av Skaparens.
Gun Knuts
6.4.2012 20:04
Ja, visst är det svårt att släppa kontrollen men så skönt att låta sig bli omhändertagen och omskött när man väl låter det ske. Och Jesus vandrar troget bredvid, redo att hjälpa när vi ber om det, men vi vill ju så gärna klara oss själva!
Fin bild med händer som omsluter en liten fågel :)
Hoppas ditt knä känns bra nu!
VAFALLS!!! 17+18 för att kunna kommentera??? Tänk på oss stackars mattealfabeter :(
Sara Pratt
1.4.2012 21:42
Hej pappa!
Det var en fint inlägg! Ska bli spännande att läsa resten!
Sara
Johan Eklöf
1.4.2012 20:34
Tack för de vänliga kommentarerna. Jag känner mig styrkt till kropp och själ.
Bengt-Eric Rönn
1.4.2012 15:27
Härligt skrivet!!! Jag önskar dig ett gott tillfrisknande, förta dig bara inte nu i början, så att det onda återvänder.

Må du vara välsignad!
Anna Lisa Lönnqvist
1.4.2012 9:29
Hej Månadens Bloggare, Det var en mycket bra början.Lycka till med de prästerliga uppgifter, om man står kan man sätta sig ner innan man faller,då är det ju också lättare att stiga upp.

forskning. Forskningschef Mika Vähäkangas vid Åbo Akademi befarar ett åtal för en avhandling, vars författare han handledde i Lund i Sverige. Den omstridda avhandlingen ville blottlägga svenska islamistiska nätverk. 17.4.2023 kl. 14:28

ekumenik. Frikyrkan i Finland är en av Evangelisk-lutherska kyrkans äldsta ekumeniska partner. Kyrkosamfunden har fört teologisk dialog i fyrtio år. Under de senaste åren har samtalen framför allt berört dopet. 12.4.2023 kl. 15:49

KAPELLFÖRSAMLINGAR. I vår blir Bergö och Petalax församlingar kapellförsamlingar i Malax församling. Bergö kapellråd har redan hunnit samlas till sitt första möte. 12.4.2023 kl. 15:41

PÅSK. Påsken kan ses som en kulmination av känslor. Men egentligen kunde man säga att det är påsk året om när man ser till hela känslospektret av misslyckanden, lidande, felsteg, förlåtelse och att livet fortsätter, konstaterar Patrica Strömbäck. 5.4.2023 kl. 18:00

GLÄDJE. Ester Laurell har en medfödd inneboende livsglädje. Den har hon fått i sitt barndomshem och i sina tonårs första kristna gemenskap. Sedan följde en 40 års paus då livet fyllde på med annat; erfarenhet, upplevelser, sorger, som i dag ger hennes glädje djup. 9.4.2023 kl. 17:00

PEDERSÖRE. Kyrkoherden i Petrus församling i Helsingfors, Daniel Björk, söker motsvarande tjänst i Pedersöre. Han är den första som söker tjänsten, vars ansökningstid går ut den 19 april. 7.4.2023 kl. 17:15

sorg. Sorgen drabbar oss alla, förr eller senare. För den som kämpar sig igenom den kan långfredagen komma som en lättnad. KP talade med Katarina Gäddnäs dagen efter att hon jordfäst sin pappa. Hon tycker om långfredagens gudstjänst för att den är avskalad och hjärtskärande. Som våra liv, ibland. 7.4.2023 kl. 10:00

KOLUM. Kanske du vågar gå in i en kyrka, sätta dig längst bak och se på altaret som är draperat i svart. Kanske du kan sörja dina osynliga sorger. Kanske du kan sörja krossade drömmar, skilsmässor, missfall, husdjur och att ingen älskade dig så mycket som du behövde. 7.4.2023 kl. 10:53

Ukraina. Folket i Ukraina lider. De dödas, lämlästas och tvingas lämna sina hem. Familjerna är trasiga och lever under konstant tryck. Man vet inte vad nästa missil träffar. Pastor Oleksandr Pokas vill ändå inte jämföra det med Kristi lidande. Kristus är unik och hans lidande kan inte jämföras med någon persons eller nations, säger han. 6.4.2023 kl. 15:33

STRUKTUR. En utredning av församlingsstrukturen i Korsholm inleds i vår. – För att vi ska kunna säkerställa verksamhet i alla församlingar måste något göras, säger Mats Björklund som är kyrkoherde i Korsholms svenska församling. 5.4.2023 kl. 16:18

Åland. I Getakören är den yngsta sångaren fem år och de äldsta pensionärer, huvudsaken är att ha roligt – och kören dirigeras av rullstolsbrukaren Miina Fagerlund som dirigerar med ansiktet när armarna inte orkar. ”Graven är tom!” ska de sjunga triumferande i påsk. 5.4.2023 kl. 14:15

ORD. Räck upp handen den som vet varifrån dymmelonsdagen fått sitt namn! Och visste du att memman kanske också propsar på att vara lite religiös om man tittar långt tillbaka i tiden? Ifall du aldrig fått koll på när påsken infaller: Skyll på de tidiga kristna! 5.4.2023 kl. 11:54

KOLUM. Biskopens påskhälsning är en inbjudan att vandra vägen tillsammans och med Gud. 8.4.2023 kl. 08:00

gospel. Gospelgurun Ragnhild Hiis Ånestad leder gospelkören Oslo Soul Children. Hon besöker Helsingfors i april för en körfestival för barn och unga. 3.4.2023 kl. 08:00

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37