Bortom julglittret – vad längtar vi egentligen efter? 

Anna Edgren 18.12.2025

Tre ljuslågor fladdrar redan i adventsljusstaken. Snart är de fyra, sedan är det jul! Jag som tycker att det alldeles nyss var augusti är lite häpen över detta faktum.

Medan tiden runnit vidare har jag under adventsveckorna varsamt försökt styra mina tankar, förväntningar och drömmar förbi decemberklassikerna julklappshysteri, städmani och allmänt överväldigande julplaner.

Vi väntar ju så på julen, men det är lätt att tappa bort sig i väntans dagar. Jag har försökt inspireras av adventstiden försynta förundran och stillhet. Bakom det lockande glittret, varuhusmusikens smöriga klanger och uppfattningar om hur en lyckad jul ska se ut kanske det finns något annat vi längtar efter? Något som verkligen skulle beröra oss på djupet? Något som skulle göra att livet får annan gestalt, så där som vi sjunger i adventspsalmen Gå Sion, din konung att möta.

Jag väntar, längtar och förbereder. Varför, inför vadå? Det skulle vara lätt att svara att jag väntar på julens mirakel, på hur Gud kom till jorden som ett hjälplöst barn för att ge oss kärlek, hopp och frid. Men allt det där är så stort, det är svårt att greppa. Min förundran blandas med otillräcklighet i att inte fatta, otålmodighet över att jag ens försöker fatta det ofattbara, att jag är så trög inför överlåtelsen.

Så här inför fjärde advent kan Maria bli en förebild när det ofattbara överskuggar förundran. Inte kunde väl Maria heller helt fatta och ha koll på läget när hon fick änglabud om att hon skulle föda Guds son, men ändå sa hon Låt det ske.

Jag sneglar på min julklappslista, varken där eller på matlistan för juldagarna kommer något att ske av sig själv. Men på helt andra plan kan Marias svar på Guds initiativ inspirera mig. Min väntan och längtan i advent får forma mig, den inre förberedelsen låter mig ana nya vidder omkring mig och inom mig.

Jag vill liksom Maria säga Låt det ske. Inte som passiv lydnad, utan som aktiv tillit. Jag menar inte Gör vad du vill, jag bryr mig inte, utan Jag väljer att ta emot det du vill, jag bereder plats för dig. Överlåtelsen kanske kan börja försiktigt fladdrande som ljuslågorna i adventsljusstaken. Inte med säkerhet och i full kontroll, men i ett stilla erkännande om att jag behöver ljus, jag behöver Gud.

lägerverksamhet. Coronasituationen får församlingarna att stänga lägergårdarna åtminstone fram till årsskiftet – men Matteus församling ordnar läger på annat håll. 27.10.2020 kl. 14:38

familjeliv. Väldigt få människor har liv där allt går som man tänkt, säger Sandra Holmgård. 28.10.2020 kl. 10:00

Höstdagarna. I år ordnas Höstdagarna virtuellt. Dagarna brukar samla hundratals ungdomar varje höst. – Det var både ett svårt och lätt beslut, säger Patricia Högnabba. 26.10.2020 kl. 16:01

dataintrång. Vi för inga anteckningar om själavårdssamtal, säger diakoniarbetare Ann-Christine Wiik på tal om dataläckan vid vårdbolaget Vastaamo. 26.10.2020 kl. 12:40

FDUV. Nalle Öhman tilldelas Sigfrid Törnqvist-priset för att han på ett banbrytande sätt utvecklat samspelet med personer med intellektuell funktionsnedsättning. Sigfrid Törnqvist-priset är instiftat av FDUV:s styrelse. 24.10.2020 kl. 11:00

vigsel. Biskoparna är eniga om det att man utdelar varningar till präster som viger par av samma kön inte är rätt väg att gå. 22.10.2020 kl. 13:48

Kaplansval. Det uppskjutna kaplansvalet i Houtskär fortsätter att dela åsikterna. Ordföranden i kapellrådet betecknar det som en delseger. Kyrkoherden frågar sig om det är juridiskt hållbart. Och domkapitlet hänvisar till kyrkoordningen. 22.10.2020 kl. 12:21

domkapitlet. Kaplanstjänsten i Houtskärs kapellförsamling tillsätts inte utan ledigförklaras på nytt nästa år. Pastor Peter Blumenthal förordnas till tf. kaplan och sköter tjänsten fram till slutet av juni, meddelar domkapitlet idag. 20.10.2020 kl. 17:20

vänskap. Alla förtjänar en kompis som ringer och frågar: Ska vi gå på kaffe? eller Kommer du med till gymmet? Vänverksamhet hjälper personer med funktionsnedsättning att hitta den kompisen. 16.10.2020 kl. 13:06

historia. När Emil Anton började skriva om den kristna trons historia i Irak upptäckte han sina egna rötter. Men boken resulterade också i en kamp med Gud som nästan kostade honom hans tro. 15.10.2020 kl. 16:01

Nekrolog. Det sociala engagemanget för de svagaste i världen utgjorde den bärande linjen för Ulf Särs under flera årtionden. Hans frånfälle var helt oväntat. 15.10.2020 kl. 17:14

Kolumn. Förr eller senare kommer vi alla att avlövas, skriver Mikaela Björk. 15.10.2020 kl. 16:20

Förändring. Brenda Serralde Luna föddes i Mexico City men bor i Borgå. Hon har upplevt en jordbävning, plötslig fattigdom och stor kärlek. Det svåraste var när hon förlorade sin mamma. 15.10.2020 kl. 15:33

Försäljning. Efter många års kämpande för att bevara församlingshemmet, men utan gehör, ger man nu upp den tanken. – Vi måste kunna gå vidare och utreda andra alternativ, säger Mats Lindgård. 15.10.2020 kl. 15:04

teater. När Josefin Silén står på musikalscenen i Mary Poppins gestalt är hon sval, lätt bitsk och värdig. Men i verkliga livet har hon insett att det är fruktansvärt tråkigt att alltid vara cool och stark. 14.10.2020 kl. 18:20

fastan. Före påsken kommer en fyrtio dagar lång fasta. Den här tiden är en möjlighet att lämna bort och skala av för att hitta fokus inför påsken. 13.2.2024 kl. 14:19

PERSONEN. Han har varit lärare i engelska i fyra olika länder och lärt sig språket i tre av dem. Alasdair Pollock kom till Jakobstad för snart trettio år sedan. Språket, musiken, årstiderna, havet, skogen och människorna fick honom att stanna. – Jag har fått mycket mer än jag gett, säger han. 9.2.2024 kl. 09:58

profilen. Eva Andersson har varit i ropet sedan hon stickade vantar till påven. Färre vet att hon också räddat hundar i Korea och extraknäckt som risleverantör. 7.2.2024 kl. 13:40

ETT GOTT RÅD. Christer ”Chrisu” Romberg önskar att hans femtonåriga jag hade fattat att man kommer bara en bit på vägen med talang. Han är aktuell i sångtävlingen The Voice of Finland på teve, men han är också ungdomsarbetsledare i Sibbo svenska församling. I sitt jobb umgås han mycket med konfirmander, alltså 15-åringar. 7.2.2024 kl. 10:00

PERSONEN. När Fanny Willman var sexton år började hon skriva kolumner för Vasabladet. I februari utnämns hon till ledarskribent för Kyrkans Tidning i Sverige. – För mig är det mer naturligt att skriva ledare än andra journalistiska texter. 6.2.2024 kl. 17:56