Att lugna sin trötta själ

Du känner antagligen igen den där natten när något väcker dig klockan två, bildörrar smäller, motorcyklar gasar, basdunk trummas ut via bilradion – och så får du inte tag i sömnen mer, snurrar i sängen, vänder dig, och vänder dig igen. En fot utanför täcket, ligger på sidan, magen, rygg, in med fötterna, täcke över öronen, behov att kissa. Så dyker problemen upp, de där olösliga, de som förstoras just tre-fyra-tiden på morgonnatten. Jag kämpar med att be, börjar välsigna barn, släkt och grannar, problemet dyker upp, jag är trött och vill sova, tänder lampan och försöker läsa en halv timme, snurrar runt, ser på klockan, intalar mig att inte bli stressad, det är bra att också bara ligga rak lång, det är också vila – tills jag inte står ut mer och stiger upp i ett tyst hus där alla andra sover.

Men fem timmar senare bär jag mina väskor mot den rödmålade före detta fiskestugan som farfar i tiderna köpte och seglade till från Helsingfors varje gång han skulle komma ut. Själv åker jag bil över den lilla bron som blev klar i början av 1960-talet.

Sandstranden har slätats ut av stormen. I viken guppar två par svanar och ett tredje par flyger över det stilla vattnet. Havet är lugnt. Tång och sjögräs har fösts 6-7 meter upp på stranden och vattnet från skogen har grävt en djup ränna ner i havet.

Trots den kalla natten är huset uppvärmt av morgonsolen och jag är lycklig, tar min svampkorg och går en runda. Här i skogen, där vid havet möter jag frid, dofter som lugnar min själ. Nog har jag längtat, men det har varit svårt att komma loss.

Tack gode Gud som skapat allt så vackert och för att jag har en möjlighet att komma hit, ta min korg, koka mitt kaffe, tända min brasa, se svanarnas stjärtar i vädret när de äter, en sädesärla vippa på sin lilla stjärt i den sista eftermiddagssolen på stenmuren, leta i den våta mossan med fingrarna efter trattkantareller, stoppa ett lingon i mun.

Jesus tog lärjungarna upp på förklaringsberget och Petrus ville genast bygga hyddor där. Vem trivs nu inte i härligheten? Men Jesus kallade dem tillbaka till människorna och jag vet att jag är kallad att gå tillbaka. Men de här stunderna är Guds gåvor och vi får ta emot, andas in och andas ut och bereda oss för att möta morgondagen.