Glansbildsgudstjänst eller gudstjänst med smak av livet?

Anna Edgren 18.05.2023

”Jag vill inte gå i kyrkan, där pratas det bara om hur syndig och dålig man är!” Den tanken hörs ibland i olika sammanhang, till exempel i vårvintras i en insändare i Kyrkpressen. Varje gång blir jag förvånad. Det må ha osat svavel kring gudstjänsterna förr i tiden när folket skulle tuktas från predikstolarna och visst finns det präster, samfund eller församlingstraditioner där det fortfarande är så på olika sätt idag, men ändå – jag känner inte igen mig.

Jag känner inte igen mig i att högmässan skulle gå ut på att få deltagarna att känna sig dåliga. Jag känner inte igen mig i känslan att syndabekännelsen inte skulle höra till våra dagar. Jag känner inte igen mig i att det så där i allmänhet skulle sväva ett mörkt moln av skuld och skam och andra tyngande saker över högmässorna idag.

Varför deltar jag i högmässan, varför ”går jag i kyrkan”? Ibland är det lättare att svara genom en negation. Jag går t.ex. INTE till högmässan i huvudsak för en ljus och glad stund med lätt stämning. Sådant kan jag hitta på annat håll, både i församlingen och utanför den, men just i högmässan söker jag (också) något mera. Jag tror att om gudstjänstupplevelsen genomgående blir bara ljus, glad och glättig saknas något väsentligt. Det skulle bli en glansbild utan perspektiv, en söt och vacker tårtbit att tillfredsställas av i stunden, men med en eftersmak av tomhet och längtan.

Längtan efter vad? Mina tankar går mot längtan efter ord som är förankrade i livets komplexitet, längtan efter verktyg att greppa både glädje och utmaningar, längtan efter att släppa kontrollen, längtan efter ro och mod att se sig själv i spegeln.

På tal om syndabekännelsen. En uppdatering av vad som är synd kan kanske ge en annan syn på syndbekännelsen. Tänk om vi inte skulle se på synd bara som en 1800-talsdoftande lista på förbjudna saker som vi ständigt ska tyngas och tyglas av. Tänk om vi skulle tänka på synd som nånting i stil med ”sådant som görs utan kärlek, sådant som kommer emellan oss och våra medmänniskor, sådant som river ner i stället för att bygga upp”. Allt det där kan de flesta av oss kruxa av nästan varje dag, i smått och stort.

Hur viktigt och välgörande blir det inte då att i början av högmässan ägna de här sakerna en stund och be om förlåtelse för det. Syndabekännelsen och förlåtelsen kan öppna dörrar inom dig och mot Gud. Efter den kan det bli lättare att möta både sig själv och Gud under resten av högmässan, i en lämplig blandning av upplyftande och allvarsammare inslag.

Både vi själva och Gud är värda ett gudstjänstliv som är något mer än lättsamma underhållningstilllställningar utan tuggmotstånd och djup.

jul. Många församlingar ordnar julaftonsfester som vem som helst kan delta i. – Det ger så mycket att få göra något för andra, säger värdinnan Mona Andersson i Tenala. 19.12.2016 kl. 00:00

Helsingfors . – Det var mycket lugnare att sova här än i stadens härbärge, säger han som inte har ett eget hem. 16.12.2016 kl. 16:50

givmildhet. Kan vi förändra oss själva och världen genom att kombinera barnets blick och den vuxnas plånbok? 16.12.2016 kl. 14:53

Helsingfors. Efter en lång process blir nu Daniel Björk officiellt kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors. 14.12.2016 kl. 15:38

krishjälp. Evanglisk-lutherska kyrkans samtalstjänst är öppen på grund av branden i Nordsjö där fyra personer dog. 9.12.2016 kl. 13:00

religiösa högtider. Finländare firar fler religiösa fester än någonsin – och lucia kvalar in bland de populäraste tre för oss finlandssvenskar. 8.12.2016 kl. 13:24

Helsingfors. Medieforskaren Ari Nykvist kommenterar reaktionerna på den julkalender som församlingarna i huvudstadsregionen sänt till sina medlemmar. 8.12.2016 kl. 13:10

Strukturer. I Kristinestad fortsätter diskussionen om en sammanslagning av den finska och den svenska församlingen. Församlingsrådet i den svenska församlingen vill utreda frågan vidare och för den till det gemensamma församlingsrådet. 1.12.2016 kl. 16:03

Svenskt rum. S:t Jacobs kyrka är ett viktigt svenskt rum på Drumsö. Det var signalen från de Drumsöbor och församlingsanställda som samlades till möte i går kväll för att ta strid för sina utrymmen. 1.12.2016 kl. 11:53

böcker. "Det är viktigt för alla stressade människor att hinna landa en aning och få julstämning." 1.12.2016 kl. 10:31

församlingsstruktur. Processen kring en möjlig sammanslagning av församlingarna i Pedersörenejden har tagit ett steg framåt. Vart det leder är ännu oklart. 30.11.2016 kl. 13:09

advent. Hör Emma Audas, Lucas Snellman och Katarina Gäddnäs andakter i advent. 25.11.2016 kl. 13:07

eutanasi. Bibeln ger oss inget direkt svar på frågan om aktiv dödshjälp. Det tunga ansvaret ligger på oss. Det säger Hilkka Olkinuora, som välkomnar diskussionen också inom kyrkan. 24.11.2016 kl. 13:25

profilen. Sara Razai har bestämt sig för att inte vara rädd och för att släppa kontrollbehovet. I hennes hem samsas muslimsk bordsbön med kristen söndagsskola. Och i familjen pratar de svenska, finska, dari och engelska. 24.11.2016 kl. 10:31

nödlogi. Ett kvällsmål, en natt på en madrass, morgonmål när du vaknar. I Petrus församling förbereder sig anställda och frivilliga för det tillfälliga härbärge som är öppet den 5–12 december. 22.11.2016 kl. 10:29

KYRKRENOVERING. De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar. 9.1.2023 kl. 12:02

KRIGET I UKRAINA. Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund. 5.1.2023 kl. 18:00

KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31

MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16

psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11