Vår dagliga mat

Mikaela Westerling-Nylund 14.04.2023

Man kunde ju tro att matrekommendationer är enkla: Ät balanserat av kolhydrater, protein och fett, så mycket som din kropp behöver för att orka. Lätt på pappret, svårt i praktiken. Därför att ätandet inte innebär bara att fylla på energi utan involverar så mycket känslor.

Många beter sig som om deras sätt att äta är det enda rätta och de missionerar med en bismak av fanatiskhet. För det mesta gäller det ändå att äta vardagsmat på ett sätt som håller genom många årtionden. Naturligtvis ändras också de officiella näringsrekommendationerna med tiden. Speciellt tydligt hur de officiella rekommendationerna varierar ser man i vad babyn rekommenderas äta. Jag gjorde mitt bästa att helamma i 5,5 mån, men i ljuset av forskningsrön som kom några månader efter helamningsperiodens slut, skulle det ha varit bättre att ge små smakprov av fast föda tidigare åt det allergiska barnet. Det harmar mig, men sånt är livet.

Östersjödieten och medelhavsdieten innebär i praktiken ganska lika matvanor. Mera grönsaker och frukt, mindre hårda, animaliska fetter och sparsamt med snabba kolhydrater är gångbart för de flesta. Anekdoter om hur olika personer gått ned så och så mycket med den och den dieten, är just anekdoter – fint för hen- men inte forskning. I och för sig är ju forskning också ofta inkonklusiv på detta område. Nyligen såg man en dubblerad risk för hjärt- och blodkärlssjukdomar hos personer som använt LCHF-diet jämfört med folk med vanlig kost, men forskarna varnade ändå för att tro att detta endast berodde på dieten.

Intressant är också frågan om processerad mat är sämre för människan ifall den innehåller lika mängder fetter, salt etc som hemlagad mat. Jag såg ett intressant tv-program i höstas där temat gick ut på att fundera på om processerad mat bär skulden för fetma-epidemin i världen. Visst håller jag med om att hemlagad mat utan så mycket e-ämnen är hälsosammare och oftast godare. Här vill jag rikta en eloge till Marthaförbundet som utan pekpinnar inspirererar människor att laga hälsosam mat och spara pengar. All heder åt marthorna!

Ändå tror jag det finns ett visst samband mellan användandet av hel- och halvfabrikat och att kvinnor i Norden till stor del är i arbetslivet. I min generation har det blivit vanligt att papporna också lagar mat till familjen. Men också i vår familj där min man lagar maten oftare än jag (och godare) så använder vi ganska ofta halv- eller helfabrikat för att hinna med annat än bara hushållet efter jobbet. Jag tycker inte om när folk lägger negativa värderingar i färdig mat eller bakverk och säger de gav sina barn fuskmat idag. Visst, äter man hämtmat varje dag kan det vara en risk för hälsan. Men alla föräldrar gör så gott de kan. Viktigast är att barnen får mat, omvårdnad och älskas.

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54