Askonsdag och sportlovsresa

Catherine Granlund 06.03.2023

Det är sportlov. Jag promenerar med min familj längs med en gata i Ljubljana. Vi är hungriga och söker ett matställe. Klockan är litet före sju på kvällen och mörkret har redan lagt sig. Plötsligt riktigt nära intill börjar kyrkklockorna dåna, skalla och klinga. Ljudet upptar allt luftutrymme och det omöjliggör samtal. Vi rör oss ner mot ett torg och kommer bakifrån till kyrkan som rungar och kallar och berättar åt Sloveniens huvudstad att det är askonsdag och fastetiden börjar.

Folk strömmar mot kyrkan och jag märker att den skära, vackra stenkyrkan är Franciscan Church of the Annunciation, (byggd på 1600-talet och renoverad 1993) - söt som en tårta. Den som jag fått upp då jag googlade sevärdheter innan vi reste. En strid ström mänskor tar sig uppför trapporna och in genom de tunga dörrarna medan kyrkklockorna dånar och rungar ut sin kallelse. Jag följer efter och tränger och vrider mig in mellan alla mänskokroppar, blir ställd vid bakre väggen, ser ingenting av kyrksalen, fler mänskor stegar in, jag iakttar handskakningar och nickar till hälsning, pressas ännu mer mot väggen, hör en kör med ljusa röster längst framme. Tonerna lyfter mot det höga taket och jag ser till min förvåning att det mest är mänskor i 20-30-års åldern omkring mig. Våra tomma nordiska kyrkor ekar ihåligt i mina inre rum.

Ännu fler kommer in. Omtumlad står jag i den täta massan och inom mig bubblar snart tacksamhet. Jag är så lycklig där i stunden. Kören tystnar. En stillhet sänker sig medan kroppar fortfarande rör sig, söker sig närmare in mot kyrksalen, nickar. Jag skulle vilja ropa ut min glädje över att dessa mänskor samlas här. Tack, tack, tack för att det finns ställen i världen, i Europa där man går i kyrka, där fastan inleds i folks medvetande, där Jesus predikas och nattvard delas ut. Kanske ritas kors av aska i pannorna och kanske ångrar någon någonting och får ta emot nåd.

Senare när vi har ätit vår middag och genar över samma torg i gråsvart kullersten, står ännu några klungor av unga vuxna och samtalar i mörkret. Mässan är slut men umgänget fortsätter. Ljubljanica-floden flyter tyst förbi under broarna och jag har också inlett fastan i mitt hjärta.

hemleverans. När fotbollsträningarna lades ner började Pargas IF:s frivilliga köra ut varor till äldre som behöver hjälp med att handla mat. 7.4.2020 kl. 15:16

gospel. Vi tog oss ett snack med dirigenten Elna Romberg, och frågade hur det är att leda en gospelkör på distans. 6.4.2020 kl. 15:44

biskopens påskhälsning. Så här tänkte vi nog inte att vi skulle fira påsk. Vi blev alla begränsade på något sätt. 6.4.2020 kl. 16:55

Mansroller. Novellformatet lockade fram berättelser om att växa upp och om de spår uppväxten lämnar i oss. Axel Åhman har skrivit om människor i Österbotten som försöker leva upp till förväntningar som de tror att omgivningen ställer på dem. 7.4.2020 kl. 14:12

Påsktraditioner. Skådespelaren Tobias Zilliacus säger att det fanns en tyngd i att spela Jesus även om han inte själv är troende. Den här våren har coronaläget pausat hans arbete och påsken blir inte samma avbrott som vanligt. 7.4.2020 kl. 10:00

långfredagen. "Den här våren har vi fått avstå från mycket som vi brukar se som självklart." 7.4.2020 kl. 00:01

PÅSK. Hur förbereder du dig för påsken i epidemitider? Vi bad några personer berätta hur livet ser ut när vardagen är satt på undantag. 5.4.2020 kl. 10:59

Coronapandemin. Finska Missionssällskapet inleder samarbetsförhandlingar som berör hela personalen. 1.4.2020 kl. 15:44

Coronapandemin. Det finns gratis hjälp för familjen också under undantagstillståndet via kyrkans familjerådgivning. 1.4.2020 kl. 14:43

kyrkans samtalstjänst. Ensamhet, relationsproblem och självkänsla, är sådant som människor grubblar över. Frågor om coronaviruset har också dykt upp nu. 1.4.2020 kl. 13:35

samarbetsförhandlingar. Vasa kyrkliga samfällighet inleder samarbetsförhandlingar med hela personalen. Förhandlingarna kan leda till omorganisering av arbetsuppgifterna eller permitteringar. 27.3.2020 kl. 13:02

arv. Vad som formar oss är något Ann-Luise Bertell grubblat mycket på, inte minst i sin senaste roman Heiman. En berättelse som fångar in österbottnisk mentalitet, krigets antihjältar, elände och livsmod. Förlagan till huvudpersonen Elof är hennes egen farfar. – Hans själ log mot min, säger hon. 27.3.2020 kl. 12:38

tv-gudstjänst. På söndag sänds en tv-gudstjänst med temat “Hoppet bär oss” och predikan av biskop Bo-Göran Åstrand. 27.3.2020 kl. 13:47

stödtelefon. HelsingforsMission startar en ny telefontjänst, Lyssnande örat, för svenskspråkiga seniorer runt om i landet. 26.3.2020 kl. 14:10

utmattning. Två gånger har Sanna Karlsson blivit utmattad, två gånger har hon återvänt till arbetslivet. – Jag har lärt mig att allt inte behöver vara perfekt. Det räcker om det är tillräckligt bra. 26.3.2020 kl. 11:55

mission. Missionsorganisationerna SLEY och Kansanlähetys på fallrepet för prästvigningar i Sankt Petersburg – där den lutherska kyrkan inte har kvinnor som präster. 25.10.2023 kl. 13:54

PERSONPORTRÄTT. Förluster och motgångar har präglat Chris Gullmans liv. – Jag blev adopterad från Hongkong när jag var fem år, och den förlusten bär jag alltid med mig. Men jag har kommit att älska mitt liv för alla dess bländande nyanser av ljus och mörker. 24.10.2023 kl. 15:38

BISKOPSBREV. Det andra biskopsbrevet sedan 2021 handlar om bön och längtan. Biskoparna berättar hur de själva ber. 24.10.2023 kl. 17:00

KYRKOMÖTET. I ett konservativt kyrkomöte fick Borgå stift en övervägande liberal grupp i valet för fyra år sedan. Nu slutar många ombud. Valet av nytt kyrkomöte i vinter förrättas från rätt så tomt bord. 24.10.2023 kl. 14:04

heliga platser. I en avförtrollad värld, en värld där människan är allestädes närvarande, spanar vi efter glimtar av helighet. Mikael Kurkiala vill klä glimtarna i ett språk där vi verkligen kan mötas. – Så fort vi har definierat något har vi låst in det. När vi gör det så dödar vi det. 23.10.2023 kl. 10:05