Harens, och alla vi veklingars, år

Magnus Lindholm 22.01.2023

Idag den 22 januari inleder 1,4 miljarder kineser sitt nyårsfirande. Under femton dagars tid kommer jordens tills vidare folkrikaste stat (i slutet av året är det Indien) att fokusera det mesta av sina känslor och sin tid på familjen, umgås och festa, äta åtta olika maträtter (8 = lyckotal), skjuta raketer och sen så småningom, efter två veckor, avsluta firandet med lyktfestivalen Yuan Xiao och ett kopiöst intag av risbollar. I Kina är nyåret samtidigt startskottet för Harens År och för vårens ankomst.

Jag bugar mig djupt inför ett dylikt kulturellt överflöd och höjer en skål för slika excesser. Nånstans i min Mao-centrerade identitet är jag smått avundsjuk på alla dessa kineser som kan och vågar ta ut svängarna, som självklart och förväntansfullt reser tillbaka i tiden, till barndomstrakter och gamla föräldrar, för att nånstans där försöka återfinna det som vardagen idag mer eller mindre glömt bort. Själv befann jag mig på vår nyårsnatt på ett hotell strax invid Vanda flygfält tillsammans med en icke oansenlig mängd hundar och deras mattar och hussar. Alla hade vi flytt häxpipor och övrigt pyrotekniskt frosseri som våra känsliga kroppar skyr som pesten. Liksom kineserna skulle också jag färdas långa sträckor till breddgrader långt från hem och hushåll, dock utan större baktankar på fest och familjegemenskap.

Vives och min nyårsdag inleddes sålunda på den januarivarma (17–18 grader) spanska Solkusten, 3334 flygkilometer från harvännen Jussi på vårt regnkyliga Andberget. Och där på strandpromenaden i Marbella, bland mängder av flanerande turister, filosoferade jag över hur denna lurviga och sympatiska varelse, som oregelbundet återkommande ligger och tuggar sitt torra gräs framför våra fönster, har blivit ett så självklart inslag även på min mentala livskarta. I mitt inre för jag nästan dagligen diskussioner med honom, frågar och undrar, spörjer och intervjuar. Svaren låter vänta på sig men det är ju förvisso den inre dialogen som är hela poängen med vårt umgänge. Jussi och jag firar Harens År nästan varje dag, eller åtminstone varje vecka, varje månad. Och kanske det beror på att vi båda är veklingar – räddharar, småskygga och känsliga.

Hur ska Harens År gestalta sig för oss, för mig? Ska det bli lika monotont som Jussis idisslande på berget framför fönstren, eller kanske hellre som ett glatt skutt rakt in i en okänd men spännande framtid? Nu när fysisk styrka och krigisk brutalitet med skrämmande resultat exponerat sin snedvridna verklighetsbild är det kanske dags att äntligen, äntligen – med tvåtusenårig erfarenhet – avslöja svaghetens styrka. Den som också haren har.

Andbergets Jussi fotograferad från sovrumsfönstret en dimmig höstdags eftermiddag.

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54