Hur lär man sig att vara själv?

Jag har varit ensam i huset i en vecka. Markus åkte till Finland på måndag förra veckan och kom tillbaka i söndags. I torsdags fick jag migrän och kunde inte gå till skolan. På fredag hade jag fullt upp med allt jag inte fått gjort på torsdagen och jobbade hemifrån för att få ro till allt.

På lördag kom några kompisar från klassen till mig och jag skulle lära dem hur man sitsar. Folk vet inte vad en sits är här. Jag fick åta mig rollen som kökspersonal, sångledare och programansvarig/sitsledare. Det var skoj – jag gillar ju att hoasta!

Jag hade gjort en sittordning och förberett finsk mat (vad är finsk mat egentligen?). Temat var Finland och alla kom klädda i endera vitt och blått eller finska klädmärken. Jag hade förberett en frågesport och gjort ett litet sånghäfte. Och så lyssnade vi på finsk musik. Väldigt lyckat!

Men jag har ett problem; det är jobbigt att vara ensam hemma. Förr älskade jag att bo själv, det var det bästa jag visste. Men med åren har jag dels blivit mer beroende av min man och dels har jag blivit räddare. Jag vet inte helt varifrån det kommer, det där med rädslan alltså. Beroendet har med coronan att göra, tror jag. Då blev jag van vid att han alltid var där.

Jag kollade att dörren var låst säkert fem gånger varje kväll, även balkongdörren. Jag hade alltid på musik eller en Youtubevideo, podcast eller ljudbok. Om det någon gång var tyst runt omkring mig började jag höra konstiga ljud och tänkte förstås genast att det var inbrott i huset och att jag skulle bli kidnappad. Fastän jag vet att det knäpper i väggarna i gamla hus och att både väder och grannar hörs in till mig.

Jag satt också och oroade mig för att strömmen skulle gå och att jag inte skulle veta hur man orienterar sig i ett säkringsskåp. Eller att jag skulle utlösa brand i misstag och inte kunna numret till brandkåren. Det var inte heller långt ifrån verklighet när risgrynsgröten kokade över...

Nu är Markus hemma igen och ordningen är återställd. Men jag behöver nog öva på det där att vara ensam. Så här kan man ju inte ha det. Jag ser ju mig själv som en självständig individ. Tipsa mig gärna om hur man gör!