"Håller på att bli en kyrka i kyrkan"

enkät.

En källa till idéer, stöd och sakkunnig hjälp, tycker någon. Trögt och fjärmat från församlingarnas vardag, säger en annan. I Kyrkpressens enkät till kyrkoherdarna får en del av de funktioner Kyrkostyrelsen fyller gentemot församlingarna positiv respons medan andra möter skarp kritik.

17.2.2020 kl. 14:55

Till Kyrkostyrelsens uppgifter hör bland annat att främja församlingarnas arbete, till exempel att stöda och koordinera deras verksamhet och förvaltning. Kyrkpressen ville ta reda på hur församlingarna i Borgå stift upplever att den här uppgiften uppfylls och frågade om kyrkoherdarna upplever att de får stöd i sitt arbete. ”I någon mån” blev medelsvaret.

Vad går kritiken ut på?

En svaghet som många lyfter är att Kyrkostyrelsen befinner sig långt från församlingens verklighet och har dålig kännedom om vad som behövs där.

”Trögt, fjärmat. Många som aldrig arbetat i församling. Känner inte till 'fabriksgolvet'.”

”Förståelsen av att kyrkor är en levande församlings verksamhetsplatser och inte museer tycks inte alltid finnas.”

”Jag har förståelse för det att man blir fjärmad från verkligheten när man sitter i en byrå i Helsingfors och sitter vid sitt skrivbord och försöker 'klura ut' vad församlingarna behöver.”

”Vissa tjänstemän behagar svara och då kan man ha nytta av deras svar. Men andra svarar aldrig på e-post.”

”När Kyrkostyrelsen nu äntligen ska banta sin budget ojar och vojar man sig nog över de drastiska nedskärningarna, men det är det som vi i församlingarna levt med nu i åratal sedan 1994.”

Tillgängligheten till information och utbildning på svenska möter också kritik.

Flera kyrkoherdar upplever strategier och beslut som kommer från Kyrkostyrelsen som en börda för församlingarna, ekonomiskt och praktiskt. Ett återkommande exempel är Kyrkans servicecentral, Kipa. Systemen för fakturor och löneräkning möter svidande kritik.

”Det känns som om Kyrkostyrelsen håller på att bli en kyrka i kyrkan som styr mer och mer också på församlingsplanet. Kipa är ett ledsamt exempel som binder och kostar.”

”Vi har fått höra att vi motsätter oss reformer och att det inte är fel på systemen utan det är fel på vår vilja att hitta nya rutiner. Men om församlingsverksamheten knäar på grund av ekonomin så pådyvlas vi dyrare lösningar än det vi hade tidigare och som fungerade bättre. Och vi har verkligen jobbat på att skapa nya rutiner som är smidigare och effektivare. Med Kipa åkte också det sista förtroendet för att Kyrkostyrelsen agerar utgående från församlingarnas bästa eftersom man inte en enda gång har sagt att det blev fel.”

”Först gör vi grovarbetet, sänder iväg materialet, så måste vi dra ned på personalen för vi ska ju betala för kalaset också. Förnyelse och reformer har på senare år kostat små församlingar mer än de beräknade inbesparingarna. Klart att de gör vissa saker lättare men jag ser inte att det minskar på utgifterna och ökar arbetsmotivationen."


Vad är positivt?

Till vissa delar får Kyrkostyrelsen även positiv feedback. Här nämns dels sakkunnig hjälp i bland annat förvaltnings- och byggnadsfrågor, dels material som Kyrkostyrelsen producerar. En femtedel av de kyrkoherdar som svarat anser att de ofta eller alltid får det stöd de behöver.

”Jag vänder mig till Kyrkostyrelsen när jag behöver en sakkunnigs perspektiv på något. Exempelvis har jag vänt mig till Kyrkostyrelsens jurist i frågor kring arbetsavtal och arrendeavtal.”

”Stor hjälp med till exempel modellreglementen och administrativa saker.”

Dessutom upplever många att den svenska verksamhetsavdelningen är lätt att närma sig, ger stöd och hjälp och är med i projekt som känns relevanta för församlingen.

”Man kan få idéer, hjälp och stöd i olika frågor av dem som jobbar där. Stort plus för det.”

”Tv- och radioarbetet är viktigt, döv- och specialarbetet är också viktigt. Att det svenskas röst hörs inom Kyrkostyrelsen är nödvändigt för annars blir vi överkörda.”

I Kyrkpressen nummer 4/2020 kan du också läsa hur kyrkoherde Harry S Backström samt Kyrkostyrelsens kanslichef Pekka Huokuna kommenterar enkäten.

Emelie Wikblad



profilen. – Jag skulle gärna vara med och skapa framtidens folkkyrka, för jag tror att vi inte har något annat val, säger Kristian Willis som snart tar över som kyrkoherde i Vanda svenska församling. 27.4.2021 kl. 15:05

Kroppen. Hur talar du till din kropp? Vad tänker du om den? 28.4.2021 kl. 00:00

Valborg. Han känner sig taggad inför en annorlunda valborg även om det känns trist att behöva hålla distansen. 26.4.2021 kl. 14:31

Åbo akademi. Vem som har hand om undervisningen i praktisk teologi i höst är oklart. 23.4.2021 kl. 12:14

Kyrkpressen. Biskopen var tveksam, men han ville inte vara den som hindrade att Kyrkpressen startade. Om Borgar tar ansvar för innehållet och Boije för ekonomin så måste vi försöka, sade biskopen. Så blev det. (Den här texten publicerades i KP 1/2020. KP publicerar den i repris som en hyllning till Bjarne Boije, 100 år.) 21.4.2021 kl. 12:31

Läckage. Ett felande sprinklermunstycke sprejade ut vatten över takvalvet i Pedersöre kyrka natten till lördag. På grund av läckaget måste kyrkan stängas för en vecka. 20.4.2021 kl. 12:25

Åbo. – Hon har öppnat dörrarna till en spännande värld! säger han. 19.4.2021 kl. 10:17

adoption. Anne Söderlund var ett oönskat barn och blev adopterad när hon var sju månader. – Men jag vill inte bli definierad av vad jag inte fick, utan av vad jag fick. 14.4.2021 kl. 09:09

kyrkoherdeval. Församlingsrådet i Vanda svenska församling valde Kristian Willis, församlingspastor vid Helsingfors kyrkliga samfällighet, till ny kyrkoherde. 13.4.2021 kl. 19:20

radio. För ett drygt år sedan hade Laestadianernas fridsföreningars förbund LFF fattat ett beslut om att lägga ner sin radiokanal. Nu när coronan begränsar livet och sammankomsterna är de glada att de kom på andra tankar. 14.4.2021 kl. 09:48

Kulturer. Stéphane Rosse är den tystlåtna fransmannen som har levt i Finland i 30 år. – Jag blev förälskad i en finländsk turist i Paris 1993. Det var kärlek vid första ögonkastet. 14.4.2021 kl. 10:47

massmedier. Tidningen Kirkko ja kaupunki har fällts av opinionsnämnden för massmedier för att ha avlägsnat en omstridd kolumn om köttproduktion från tidningens webbsida. 13.4.2021 kl. 10:24

Kolumn. "Även ett digitalt möte får en annan dimension när vi på riktigt stannar upp och ger av vår egen tid", skriver Elefteria Apostolidou. 14.4.2021 kl. 08:30

Förnyelse. "Hur skulle vi gå till väga om vi också skulle renovera kyrkan inifrån?" 14.4.2021 kl. 09:00

Studerande. Studerande behöver stöd under undantagstiden – och antagligen klarnar det verkliga stödbehovet först när livet börjar normaliseras. 14.4.2021 kl. 00:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00