Bob van Rinj har grundat en stiftelse, Asia Care Foundation. Här hjälper han en 25-årig funktionhindrad kvinna och hennes mormor.

”Jag är inte rik på pengar, jag är rik på liv”

Thailand.

Bob van Rijn hjälper fattiga i den thailändska djungeln – utan lön. Han missionerar inte, fast han är kristen. – Folk behöver först mat och kläder.

13.2.2020 kl. 12:00

– Det är vinter nu, eller torrperiod, säger Bob van Rijn och rattar sin jeep mot djungeln bort från dom stora motorvägarna i Cha-am som ligger ungefär tre timmar från Bangkok, Thailands huvudstad.

Vinter betyder den här dagen 33 grader. Han har vant sig med hettan och tycker om den. 63-årigen har bott tio år i Thailand.

– När jag var ung drömde jag om att jobba med att hjälpa människor. Och jag drömde också om att jobba i djungeln. Nu har drömmarna gått i uppfyllelse. Det är så vår Gud jobbar.

Bob van Rinj har bott i Thailand i tio år. Han har grundat en stiftelse, Asia Care Foundation. (Foto: Christa Mickelsson)

Han var en vanlig nederländsk man som jobbade med logistik. Sen kom han till tro i medelåldern. Via den evangeliska kyrkan och en vän som hade hjälpt änkor i Thailand, tillhörande folkslaget karen, besökte van Rijn Thailand.

Det var 2006. 2010 sålde han sitt hus i Nederländerna. För pengarna ville han hjälpa fattiga människor. Han grundade en stiftelse, Asia Care Foundation.

– Jag behöver ingen lön, men människor i Nederländerna via min kyrka donerar pengar till bland annat mat till dem som jag hjälper. Jag får också till exempel pengar av tyska ambassaden. Dom tyckte att jag gjorde så bra jobb.

Jeepen, som han behöver för att ta sig fram i djungeln, har han köpt själv.

– Här i Thailand kostade den ungefär 30 000 euro. I Nederländerna skulle den ha kostat 70 000 euro.

Vägarna i djungeln är dåliga. Nu när det är torrperiod är dom hyfsade. Men på sommaren svämmas dom över av regnvatten.

– För några år sen var det massor av översvämningar också på torrperioden i södra Thailand. Människor förlorade allt. Jag var där och hjälpte ad hoc. Jag köpte till exempel skoluniformer till 70 barn. Jag tycker om att hjälpa så.

Han missionerar inte.

– Folk behöver först mat och kläder.

Vi närmar oss djungeln. På dom asfalterade vägarna ligger det massor av elefantbajs. Vi svänger av till en smal väg som ska tas oss till en liten bibelskola, driven av karen-folket, mitt i djungeln.

Karen är ett etnisk folkslag som lever i Burma och Thailand. Huvuddelen har sin hemvist i Burma där deras antal uppgår till 9 miljoner människor. Cirka 400 000 lever i Thailand. En liten del av dom är kristna, tack vare amerikanska missionärer som kom och vittnade för nästan 200 år sen.

Bob van Rijn kommer med ris hit en gång i månaden.

– Bibelskolan för sedan ut mat till dom fattiga.

Vi hoppar i jeepen, för vi ska längre in på den lilla buckliga vägen.

– Jag hjälper en 25-årig kvinna och hennes mormor. Flickan är gravt handikappad, och jag kommer med blöjor till henne en gång i månaden.

Mormorn tar emot oss och van Rijn och hon byter några ord på thailändska. Flickan, som heter Ais, blir märkbart glad han stiger in i det rum som hon ligger i.

– Sawadee kaa! hälsar han och sätter sig på sängen.

Ais har fått rullstolarna av en stiftelse som reparerar gamla rullstolar och ger dom åt fattiga. Foto: Christa Mickelsson

Vi hoppar in i bilen igen. Nästa anhalt: ett barnhem med tjugofem karenbarn. Följande anhalt: En familj som har en tvåårig flicka som har blivit blind och döv av vattenskalle.

Det börjar skymma, och snart syns den stora fullmånen på himlen. Vi kör längs vägen hem. Bob van Rijn är en lycklig man.

– Jag är inte rik på pengar, jag är rik på liv.

Men han har bara ett bekymmer.

– Jag borde snart pensionera mig. Jag är frisk, men man vet inte hur länge. Jag måste ha backup snart. Det är mitt enda problem.

Christa Mickelsson



PERSONEN. Han har varit lärare i engelska i fyra olika länder och lärt sig språket i tre av dem. Alasdair Pollock kom till Jakobstad för snart trettio år sedan. Språket, musiken, årstiderna, havet, skogen och människorna fick honom att stanna. – Jag har fått mycket mer än jag gett, säger han. 9.2.2024 kl. 09:58

profilen. Eva Andersson har varit i ropet sedan hon stickade vantar till påven. Färre vet att hon också räddat hundar i Korea och extraknäckt som risleverantör. 7.2.2024 kl. 13:40

ETT GOTT RÅD. Christer ”Chrisu” Romberg önskar att hans femtonåriga jag hade fattat att man kommer bara en bit på vägen med talang. Han är aktuell i sångtävlingen The Voice of Finland på teve, men han är också ungdomsarbetsledare i Sibbo svenska församling. I sitt jobb umgås han mycket med konfirmander, alltså 15-åringar. 7.2.2024 kl. 10:00

PERSONEN. När Fanny Willman var sexton år började hon skriva kolumner för Vasabladet. I februari utnämns hon till ledarskribent för Kyrkans Tidning i Sverige. – För mig är det mer naturligt att skriva ledare än andra journalistiska texter. 6.2.2024 kl. 17:56

ungdomens kyrkodagar. UK uppmanar kyrkomötet att ta ställning i frågan om samkönade äktenskap. Om det var upp till kyrkans unga skulle frågan redan vara avgjord. 5.2.2024 kl. 15:43

KYRKOMÖTET. Klockan går och kyrkan ställs inför allt större utmaningar. Men kyrko­mötet är en trög koloss som inte producerar beslut. Under senaste mandatperiod tog tre av dess utskott saker och ting i egna händer. 5.2.2024 kl. 10:00

Konst. – Mycket hellre analyserar jag en film som handlar om tvivel jämfört med en färdigtuggad berättelse om tro, säger filmkritikern Silja Sahlgren-Fodstad. 5.2.2024 kl. 15:15

laestadianer. Över 3 000 finlandssvenska laestadianer är involverade i diskussioner om att rörelsen ska ta steg ur den evangelisk-lutherska kyrkan. I allt större utsträckning kommer man att hålla nattvard och konfirmation i sina egna bönehus. Alternativet att grunda en egen kyrka är ändå inte aktuellt. 30.1.2024 kl. 14:04

ungdomens kyrkodagar. Jennifer Enqvist är en av de delegater som är på väg till UK i år. Hon vill se församlingarna bli bättre på att inkludera barnen, kyrkans framtid. 29.1.2024 kl. 12:22

Teologi. Tron måste ges vidare med en öppen hand, inte en knuten näve. – Barn kan också tänka teologiskt, säger den svenske teologen Joseph Sverker. 26.1.2024 kl. 09:00

LIVSÅSKÅDNING. Kevin Holmström är en sökare som tror att det mesta är vårt eget fel och vår egen förtjänst, men som ibland vill hålla någon i handen. 24.1.2024 kl. 16:42

Himlaliv. Kyrkpressen har fått information om att tv-programmet Himlaliv ska läggas ner. Annika Löfgren vid Svenska Yle säger att beslutet inte är fattat. 24.1.2024 kl. 09:58

medalj. Det var en överrumplad och glad Helene Liljeström som fick veta att Kyrkostyrelsens plenum beviljat henne Pro ecclesia-medaljen vid sitt möte idag. 23.1.2024 kl. 13:46

PETRUS FÖRSAMLING. Kyrkpressen ställde några frågor till Pia Kummel-Myrskog och Ronny Thylin som har anmält intresse för jobbet som kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors. 23.1.2024 kl. 07:06

PRESIDENTVAL. Helsingforsbiskopen Teemu Laajasalo intervjuade alla nio presidentkandidater på scen i sin domkyrka. ”De uttryckte alla hopp”, säger han nu efteråt. 22.1.2024 kl. 10:00

val. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Esbo svenska församling har fått tre sökande. 25.2.2025 kl. 13:58

fastan. Under fastan får vi andas ut vår rädsla för att andas in kärlek, godhet, vila – ja, nåd. Det är inget vi måste, kan eller borde göra. Men vi får fasta. 24.2.2025 kl. 19:42

BEGRAVNINGSVÄSENDET. Det händer mycket inom begravningsväsendet just nu, men på gravkontoret i Jakobstad är man van vid att hitta lösningar och möta människor i sorg. 24.2.2025 kl. 15:16

Personligt. För Matte Fontell var hans stamning och hans överaktivitet en skam – men också en källa till kreativitet. – Jag var livlig och överaktiv, men jag hade också tusen bilder och berättelser i huvudet. 20.2.2025 kl. 18:53

PRÄSTBRIST. På vissa orter är det svårt att hitta kyrkoherdar. Prästvikarier är det också brist på. Notarie Linus Stråhlman vid domkapitlet i Borgå tror att pengar kunde vara ett lockbete i jakten på kyrkoherdar. – Man tror kanske att det är ett heligt jobb att vara präst, men lönen spelar helt klart en roll. 20.2.2025 kl. 12:00