Välkommen till Matteus för att fira jul med bland andra diakoniarbetare Mari Johnson och frivilligarbetarna Marina Alén och Annica Söderström, eller till Petrus där julaftonen firas hemma hos Rebecka och Daniel Björk med familj.

Ingen behöver fira jul ensam

julafton.

I Matteus och Petrus församlingar sträcker sig julaftonens gemenskap ännu längre än julbönen. I Matteus firar man tillsammans i kyrkan och i Petrus hemma hos kyrkoherden.

12.12.2019 kl. 00:01

I Petrus församling får den som söker en julgemenskap komma hem till kyrkoherde Daniel Björk och hans fru Rebecka i Gamlas. Paret öppnade sitt hem för första gången för två år sedan, delvis av praktiska orsaker.

– Vi är ju ändå kvar i Helsingfors och jobbar på julafton. De vänner vi tidigare firat jul med har flyttat från Helsingfors och vi ville fira med fler än familjen. Vi tänkte att det finns människor som inte har någon att fira med, säger Rebecka Björk.

I Matteus församling börjar julaftonens gemensamma firande efter julbönen i Matteuskyrkan.
– Det har varit ganska lättsmält program, lite tävlingar och uppgifter att göra. Och så har vi sjungit massor av julsånger, alla har fått önska sånger, säger Annika Steffansson. Hon har tillsammans med sin man och sina vuxna barn firat julafton i Matteuskyrkan de två senaste åren.

– Det känns bra att kunna vara en del av en annan gemenskap när man har möjlighet till det och man vet att det finns andra som behöver en. Men vi tycker ju själv också att det är trevligt att ta del av programmet och sjunga julsångerna, säger Steffansson.

I Matteuskyrkan är det julron och gemenskapen som är det viktiga.
– Det finns ingen stress eller julklappsfixering, säger Steffansson.

De som firat julafton i Matteuskyrkan har representerat hela församliingen.
– Det har varit en jättestor blandning av människor: Ensamma, personer som kommit med en stor familj, barn, ungdomar, medelålders och åldringar, säger Annika Steffansson.

Öppet för alla

Maten är en viktig del av julfirandet i båda församlingarna. I Matteus sköter ansvarspersonerna om att den lagas och deltagarna får komma till dukat bord. Efteråt får den som vill ta hem den mat som blivit över. Hemma hos paret Björk bjuder man in gästerna i köket och låter dem hjälpa till med maten.
– Man blir en del av gemenskapen om man får fixa sallad, skära upp bröd eller duka bordet.

I Petrus församling har man inget ordnat program, utan ägnar sig åt att äta tillsammans och samtala.
– Första året var det en väldigt spretig skara som kom, ingen kände någon annan och det var olika språk och olika nationaliteter.

Rebecka Björk säger att hon var orolig över hur det skulle gå, men att de fick uppleva ett julunder.

– Det blev otroligt fina samtal och möten. Ingen pratade om vädret, utan vi talade om politik, relationer, kärlek och drömmar.

Hemma hos Daniel och Rebecka Björk deltar hela familjen. Hon säger att de pratat med barnen om varför de firar jul så här, att det finns många som är ensamma och att de kan komma hem till dem och fira tillsammans med dem.

– Jag blir väldigt ledsen av tanken på att människor sitter ensamma hemma och ser på tv på julafton. Man får jättegärna komma hem till oss och fira, eller tipsa någon annan, säger Rebecka Björk.

Både Petrus och Matteus julfirande är öppna för alla, oavsett om man hör till församlingen eller inte.
– Matteus julfirande passar alla. Det är inte bara för dem som är antingen hjälpande eller behövande, säger Annika Steffansson.

Julaftonsgemenskap i Matteus

"Vill du fira julafton i en trevlig gemenskap? Matteus församling bjuder dig till en mysig julaftonskväll i Matteuskyrkan kl. 17-20. Ät gott och ta det lugnt, precis som man ska på julen. Välkommen! Anmäl dig gärna på förhand via matteus.fors@evl.fi"

Julaftonsgemenskap i Petrus

"Välkommen hem till oss! Om du eller nån du känner inte har någon att fira jul med på julafton, är det bara att titta in till kyrkoherdefamiljen Daniel och Rebecka Björk i Gamlas. Vi fixar god mat tillsammans och njuter av julstämningen från klockan 17. Hör bara av dig till daniel.bjork@evl.fi. Vi ser fram emot att umgås med dig!"

Erika Rönngård



NÄRPES. När en ny folkrörelse tar över makten i en församling går det inte helt problemfritt. Det visar erfarenheten i Närpes, där en del anställda upplevt sig ifrågasatta av nya förtroendevalda. 22.2.2023 kl. 08:26

Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

UTNÄMNING. Kyrkoherden i Jakobstads svenska församling Jockum Krokfors blir ny verksamhetsledare för Martyrkyrkans Vänner från och med den 1 april nästa år. 25.10.2024 kl. 16:34

KARRIÄRSBYTE. Efter tolv år som kantor i Korsholm bytte Susanne Westerlund inriktning och utbildade sig till florist. – Musiken har jag inte lämnat, jag har bara kompletterat mitt kreativa språk, säger hon. 21.10.2024 kl. 16:48

ETT GOTT RÅD. – Varje år har det blivit lite lättare att leva. Jag önskar att jag hade varit snällare mot mig själv som ung, säger Anne Hietanen. 16.10.2024 kl. 10:00

Personligt. Hon har levt i nästan 45 år ”med Herren”. Vad har Nina Åström under åren lärt sig om trons kringelikrokar och gropar? KP mötte henne och diskuterade viktiga ord som tillit, kärlek, rättvisa och nåd – och varför Jesus är hennes allt. 15.10.2024 kl. 10:00

KYRKOR I USA. I USA väntas kyrkorna spela en roll i det amerikanska presidentvalet. Men Amerika sekulariseras också, och effekten kan bli mindre än väntat. Och för många har andligheten blir mera politisk. 14.10.2024 kl. 13:00