Anna-Pia Svarvar bor en del av veckan i Åbo, där hon studerar teologi.
Anna-Pia Svarvar bor en del av veckan i Åbo, där hon studerar teologi.

"Nu måste himlen finnas, på riktigt"

Förändring.

När Anna-Pia Svarvar fick ett barn med ett handikapp förändrades precis allt, också hennes åsikter. Idag studerar hon teologi med målet att bli präst.

30.10.2019 kl. 15:28

– Min tro har alltid varit självklar, ändå tvivlar jag varje vecka, säger Anna-Pia Svarvar.
Vi sitter på ett café vid åstranden i Åbo, Anna-Pia Svarvars studiestad. Varje vecka pendlar hon från hemmet i Larsmo till Åbo, där hon två nätter i veckan delar lägenhet med sin äldsta dotter Wilma, som också börjat studera i Åbo i höst.

Hon är tandskötare, och hon trodde alltid att när hon studerar vidare så ska studierna handla om munhälsa. Men nu studerar hon teologi.
– När min brorsdotter blev konfirmerad för några år sedan slog det mig: jag ska bli diakon.

Men eftersom hon inte är student var det inte alldeles lätt att komma in på socionomutbildningen. På uppmaning av en vän sökte hon också till teologiska fakulteten, och där kom hon in.
– Jag är fortfarande lite i chock – jag hade aldrig tänkt studera teologi, och jag hade aldrig trott att jag skulle kunna tänka mig att bli präst. Men nu vet jag att jag kommer att välja prästinriktningen. Jag har fått så mycket bekräftelse från så många håll, människor som sagt: Absolut, det där kommer att bli jättebra.

Anna-Pia Svarvar började i söndagsskola som fyraåring och sedan dess har hon varit med i olika församlingssammanhang. Innan hon fick barn var hon och maken Mikael intensivt aktiva med att leda lovsång, främst i Missionskyrkan.
– Vi blev också väldigt trötta. Det finns en viss liturgi också i frikyrkor, fast den ser annorlunda ut än i den lutherska. Det var skönt att just då flytta till Sverige och få lite avstånd. Där någonstans tror jag att min tro förändrades.

Tidigare, säger hon, var hon väldigt svartvit. Hon var mot kvinnliga präster. Det var absolut fel att skilja sig. Homosexualitet var ett stort nejnej.
– När vi bodde i Sverige träffade jag för första gången personer som tillhörde en sexuell minoritet och märkte att de var alldeles normala.

Men det mest omvälvande var att deras första barn, dottern Mathilda, föddes. Förlossningen var svår, och när Anna-Pia Svarvar vaknade upp efter att ha legat nedsövd fick hon veta att Mathilda levde men hade fått en cp-skada.
– Att få ett barn med ett svårt handikapp ändrade på precis allt. När man går igenom något sådant förändras ens förhållningssätt, hur man tänker.

Hon insåg att det enda som var viktigt var att Mathilda fanns.
– Det var aldrig ett problem att hon hade ett handikapp. När hon dog som femåring tappade vi vår identitet, för vi hade varit handikappföräldrar. Sen var vi bara vanliga föräldrar till våra två barn. Det var jättekonstigt.

Var du arg på Gud för att Mathilda dog?
– Nej, det var jag inte. Men jag har många gånger tänkt att skulle jag inte haft Gud, så … Vi kände att vi klarar det för att det fanns något att luta sig mot. När hon dog tänkte vi: Nu måste himlen finnas, på riktigt. Nu måste den finnas. Det kan inte finnas ett sådant alternativ att vi inte ser Mathilda igen.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Sofia Torvalds
I somras fick Svenska församlingshemmet en vattenläcka, och sedan dess har huset inte haft varmvatten.

Borgå. Borgå kyrkliga samfällighets omstridda fastighetsstrategi har återremitterats till gemensamma kyrkorådet. – Nu får församlingsråden i lugn och ro säga vad de tycker om fastighetsläget, säger domprosten Mats Lindgård. 5.12.2019 kl. 15:42
Café Torpet har beskrivits som ett vardagsrum där människor kan komma samman.

engagemang. Det nedläggningshotade Café Torpet i Södra Haga i Helsingfors får en fortsättning tack vare en förening som grundats av lokala invånare som vill ha kvar caféet. 4.12.2019 kl. 14:27

delaktighet. – Kyrkans delegation för tillgänglighet och funktionsvariationer konstaterade för några veckor sedan att vi gör historia eftersom det inte finns något motsvarande ännu i de nordiska kyrkorna, säger Katri Suhonen och hänvisar till Aktivt delaktig – Kyrkans handlingsprogram 2019–2024. 3.12.2019 kl. 16:32

kyrkoherdeinstallation. Mycket människor, mycket värme och adventsstämning. Det var söndagen i Sibbo i ett nötskal då församlingen fick en ny kyrkoherde i Camilla Ekholm. Samtidig gjorde också nya kaplanen Helena Rönnberg också sin första arbetsdag. 1.12.2019 kl. 20:09
Kjell Westö önskar sig en jul med rimligare konsumtion.

adventstid. Författaren Kjell Westö är svag för adventstiden och julen. Han brukar besöka kyrkor för att sitta ner och fundera en stund – trots att han inte själv är medlem i kyrkan. 28.11.2019 kl. 12:00
Sofia Torvalds och Maria Sann står för text och bild i kyrkans julkalender.

julkalender. Församlingarna i huvudstadsregionen delar ut en julkalender till sina medlemmar. Glad adventstid önskar din församling! 28.11.2019 kl. 11:37

betraktat. "Det går så lätt att förvandla den här tiden till ett enda långt fredagsmys. Glögg och pepparkakor för hela slanten. Men ska vi under den här adventstiden försöka slå följe med mannen som lånar en åsna för att komma närmare oss?" frågar Juanita Fagerholm-Urch. 30.11.2019 kl. 09:00
Kyrkpressens utdelningsdag är nästa veckas tisdag – men många i Österbotten får den tidigare, med morgonposten.

utdelning. Poststrejken är slut och idag trycks Kyrkpressens adventsnummer. På många håll hinner tidningen tyvärr inte fram till första advent 27.11.2019 kl. 14:58

Migrationsverket. Efter Europeiska människorättsdomstolens avgörande meddelar nu Migrationsverket att man kommer gå igenom femhundra negativa asylbeslut. 22.11.2019 kl. 13:57

betraktat. "Domedagen är som en helig dans då Jesus kommer att blåsa ut, rensa ut, döma ut all synd, all smärta, all ondska och allt lidande från världen." 23.11.2019 kl. 12:00
Slutet nått