Ärkebiskop Tapio Luoma.

Ärkebiskop Tapio Luoma: Vår välfärd kan inte bygga på fiendebilder

kyrkomöte.

Ärkebiskop Tapio Luoma öppnade kyrkomötet i Åbo på tisdag morgon. I sitt öppningstal efterlyste Luoma en konstruktiv syn på nationalism.

7.5.2019 kl. 13:26

– Hemmets, religionens eller fosterlandets välfärd kan aldrig grunda sig på isolering, agg, fiendebilder eller betoning av vår egen förträfflighet på bekostnad av andra folkgrupper eller andra nationer. Meningen är att hemmet, religionen och fosterlandet lever i växelverkan med andra hem, religioner och länder. Nu behöver vi en sådan förståelse av finländskhet och Finland, sade ärkebiskopen.

Kyrkomötet för Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland samlas till vårsession på Turun kristillinen opisto i Åbo tisdag till fredag 7–10 maj.

Under veckan ska kyrkomötet behandla en granskning av stiftsgränserna och diskutera några ombudsinitiativ, bland annat om att minska på kraven för faddrar och frigöra tidpunkten för högmässan. Utvecklande av ungas delaktighet i kyrkans förvaltning står också på agendan.

Den problematiska nationalismen ser bakåt och inåt
I tisdagens öppningstal påminde Luoma om det kommande europaparlamentsvalet. Den riktning Europa väljer har betydelse för de enskilda medlemsländernas medborgare – också för finländarna.

Nationalismen har ansetts vara den historiska stötestenen för det gemensamma Europa. Ett nationalistiskt identitetsbyggande är enligt Luoma inte i sig problematiskt. Han menar att medvetenheten om nationaliteten är en viktig del av människans jag.

– Det är värdefullt att vi kan känna oss som just finländare. Det hjälper oss att förstå världen och gestalta vår roll bland andra nationer. Det förenar oss.

Luoma menar att nationalismen blir problematisk i det skedet då den överbetonat vänder nationens och medborgarnas uppmärksamhet inåt – när bara det som man anser är till fördel för det egna landet eller egna folket är viktigt.

– Den problematiska nationalismen ser bakåt istället för att blicka mot framtiden – och ofta mot en svunnen tid som aldrig ens existerat. Den har en romantisk uppfattning om en tid som representerar nationens förlorade storhet och ära. Ofta finns här också en vilja att skapa en enklare värld som är lättare att kontrollera, där gränserna mellan människor är absoluta och övervakas noggrant, sade Luoma.

– I en värld som blir allt mera ett leder ett sådant tänkande till isolering – till och med till ovilja och oförmåga att vara med och bestämma om frågor som rör ett större område än det egna och som påverkar alla gemensamt.

Luoma påminde om att vi genom att aktivt tillsammans med andra länder och folk delta i byggandet av Europas framtid kan påverka framtiden för våra hem, religion och vårt land.

– Också kyrkan arbetar tillsammans med andra kyrkor för vår världsdels bästa. Vårt mål är att visa på hopp, Guds verklighet och den kraft som grundar sig i hoppet. Detta hopp ger kraft och mod också då optimismen vacklar.

Kyrklig tidningstjänst



ledarskap. En människa man inte får kritisera. En människa som alltid har rätt. En människa som får dig att tänka: är det hen som är galen – eller är det jag? Maktmänniskor finns i alla sammanhang, men i kyrkan ställer de till särskilt stor skada. 16.11.2020 kl. 14:21

sibbo. Hjälp, vad ska det här bli till? Sara George startade en bönegrupp som kombinerar bön med promenader. 11.11.2020 kl. 11:37

mariehamn. Under fredag kväll drar årets kyrkodagar igång i Mariehamns församling. Formatet är mindre på grund av coronaepidemin, kring 70 anmälda deltar. – Vi strömmar en del program så också andra kan delta, säger Mari Puska. 13.11.2020 kl. 12:01

feminism. Esther Kazen väntade sig att hon tillsammans med kyrkan skulle få kämpa mot orättvisor. I stället har hon många gånger upplevt att hon kämpat mot kyrkan. 12.11.2020 kl. 16:45

Bok. Katarina Gäddnäs har länge skrivit om tro och brottats med det religiösa språket. Nu ger hon ut en bok med texter om Guds kärlek mitt i motgångar och halvfärdigheter. 12.11.2020 kl. 09:57

utnämning. Pia Bengts blir stiftssekreterare för gudstjänstliv och musik vid Borgå stift, slog domkapitlet fast vid sitt möte idag. 11.11.2020 kl. 14:33

Bok. En berättelse om kyrkans och världens nutid och framtid. Lagom till kyrkoårets slut – när temat är Kristi återkomst och den sista domen – ger Erik Vikström ut en bok om den apokalyptiska text som avslutar Bibeln. 11.11.2020 kl. 16:01

relationer. Anna Henning är ensam mamma till två pojkar, universitetslektor i socialpsykologi och kyrkligt förtroendevald i Borgå. Hon har lärt sig att fokusera på det som duger i stället för på det perfekta. Tro kan vara en suck uppåt, och föräldraskap en närvaro i vardagen. 11.11.2020 kl. 09:22

val. Stiftsdekanen i Åbo ärkestift Mari Leppänen fick flest röster (35,2 %) och kyrkoherden i Mikaelsförsamlingen i Åbo Jouni Lehikoinen fick 329 röster (32,5 %). 10.11.2020 kl. 13:42

bön. Herrens bön – eller Fader vår som den ofta kallas – byts ut till Vår fader i Johannes församlings gudstjänster och högmässor. Det kan kännas konstigt att be en välkänd bön på nytt sätt, men både språkvetare Monica Äikäs och församlingspastor Johan Terho tror att de delvis nya orden kan få oss att tänka mer på vad bönen egentligen innehåller. 9.11.2020 kl. 11:07

Kroppen. "Visst är det konstigt att något som är så grundläggande kan bli så kritiserat, föraktat och till och med kännas förbrukat i förtid." 11.11.2020 kl. 07:00

Kyrkomötet. Kyrkomötet bjöd på öppnare förutsättningar för vigsel, steg mot mer jämställd terminologi och gav tummen upp för elektroniska möten. 7.11.2020 kl. 12:32

konflikt. Kaplansvalet i Väståbolands svenska församling har lett till slitningar i församlingen. Konflikten har nu också lett till spänningar mellan kyrkoherden och biskopen. 6.11.2020 kl. 11:44

Kyrkomötet. Kyrkomötet beslöt att principerna för hur statistik samlas in i kyrkan ska ses över. Kyrkan samlar idag in omfattande statistik om sin verksamhet. 5.11.2020 kl. 19:14

uteblivna kollektintäkter. Kyrkomötet godkände sammanlagt en miljon euro i understöd till kyrkliga organisationer på grund av uteblivna kollektintäkter under coronapandemin. 5.11.2020 kl. 19:07

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00