Max Mannola är frankofil. – Jag vill kämpa emot engelskans dominans. Det är väldigt synd att så många artister numera sjunger sina Eurovisionsbidrag på engelska. Det blir så mycket tråkigare.

"Kyrkan behöver sina liberala medlemmar"

liberal. Han vill förändra kyrkan. – Jag hoppas att alla som vill att samkönade par ska få vigas i kyrkan väljer att stanna kvar i den. 23.1.2017 kl. 15:57

Under intervjun med Maximilian ”Max” Mannola ställs han inför den svåraste frågan när jag, strax innan han ska stiga på tåget, vill veta vilken sång som är hans favorit av alla tiders Eurovisionslåtar.
– Finland? Loiris Huilumies år 1980. Eller menar du alla? Det är svårt att välja en … Serbiens vinnarlåt Molitva som vann i Helsingfors år 2007 är toppen. Andra superbra vinnare är Frankrikes L`oiseau et l`enfant 1977 och Danmarks Dansevise 1963. Italiens kunde ha vunnit över Waterloo år 1974. Turkiet hade en underbar ballad år 1975, Seninle bir dakika, fast den kom sist.
Sedan kommer tåget, trots att Max Mannola bara hunnit börja uppräkningen.

Mannola har nyss börjat jobba för Esbo stad som vikarie för den som ansvarar för stadens cykelvägsinfrastruktur, och pendlar dagligen med tåg mellan Esbo centrum och hemmet i Vanda. Hela sitt yrkesliv har han intresserat sig för miljöfrågor. I 18 år jobbade han som konsult för trafikplanering, och han är politiskt aktiv inom De Gröna.
– Det var faktiskt via De Gröna som jag först kom i kontakt med Kom alla, säger Mannola, som nyligen tagit över som koordinator för Kom alla-rörelsen i Borgå stift.

Kom alla-rörelsen är ett partipolitiskt obundet nätverk som arbetar för större öppenhet inom kyrkan och som särskilt engagerar sig inför församlings- och kyrkomötesval. Nätverkets mål är att arbeta för större tolerans framför allt då det gäller kvinnliga präster, frånskilda och sexuella minoriteter.
– Jag är själv en moderat och liberal kristen, jag ber ofta till Gud och jag tror att kyrkan har en uppgift i vårt samhälle och vill försvara dess existens. Jag tror inte att Bibeln är ofelbar, den är ju skriven av människor, så man ska inte tolka den alltför bokstavligt.

Max Mannola har många vänner inom hbtiq-kretsar – många av dem har han träffat tack vare sin Eurovisionshobby.
– Visste du inte att det fanns en finländsk Eurovisionsklubb? Vi ordnar träffar och samlas bland annat på kryssningar. Där har vi en DJ som bara spelar Eurovisionslåtar – och så sjunger vi naturligtvis karaoke!

Hans eget Eurovisionsintresse vaknade år 1980 då han såg sin första tävling.
– Det var det året Irland vann med Johnny Logans What´s another year, minns han.
På den tiden bodde familjen Mannola i Luxemburg på grund av pappans jobb inom banksektorn. Max Mannola har läst franska under hela sin skolgång, både i Luxemburg och hemma i Finland, och är flytande på tre språk – kanske fyra om han räknar med engelskan.
Men han har också rötter i den finlandssvenska kyrkliga ankdammen.
– Min mormors morfar Herman Råbergh var biskop under åren 1892–1920, innan Borgå stift grundades.

När han som barn gick i skola i Luxemburg tyckte hans mamma att han gott kunde delta i den katolska religionsundervisningen.
– Senare, när jag flyttade till Europaskolan som var större, hade vi egen protestantisk religionsundervisning för fyra elever.
Han gillar folkkyrkotanken – det att kyrkan finns till för alla, också för dem som inte är superengagerade i dess verksamhet.
– Och nu när den nya äktenskapslagen snart träder i kraft vill jag vara med och jobba för att kyrkan ska börja viga samkönade par.

Bland annat biskop Björn Vikström har talat för möjligheten att kyrkan skulle ge upp vigselrätten, detta för att komma undan de slitningar som den nya äktenskapslagen leder till inom kyrkan. Men Mannola tycker inte att det är en god idé.
– Jag vill inte att kyrkan avstår från vigselrätten, och mina skäl är mest pragmatiska. Den kyrkliga vigseln är en viktig orsak till att många är medlemmar i kyrkan. Jag vill att alla slags människor ska inkluderas i kyrkans verksamhet – dessutom tycker jag att kyrkliga vigslar är stiliga, ler han.
Ingen gummistämpel
Max Mannola är kommunalpolitiskt aktiv, men han sitter också med i församlingsrådet i Vanda svenska församling. Han har alltså erfarenhet av både kommun och kyrka som byråkratiska strukturer.

Vilken är din erfarenhet av att vara aktiv lekman i kyrkan?
– Det är en intressant helhet, svarar han diplomatiskt.
– Jag tycker nog att kyrkan är en tungrodd organisation. Kunde man kanske klara sig med en lite lättare struktur?

Ett konkret förslag som han kommer med är att skära ner antalet församlingsrådsmedlemmar i små församlingar. Då skulle man kanske slippa sämjovalen.
– Om det finns flera grupper som representerar olika åsikter och nästan alla kommer in har ju valresultatet ingen inverkan på gruppernas storlek.
Just nu hoppas han att alla som funderar på att lämna kyrkan inte skulle göra det på alltför lätta grunder.
– Kyrkan behöver sina liberala medlemmar, och min erfarenhet är att en aktiv lekman faktiskt kan vara med och påverka. Inom Borgå stift bör vi satsa på åsiktslistor i stället för till exempel regionala listor i såväl kyrkomötes-, stiftsfullmäktige- och församlingsval.

Max Mannola är ny koordinator för rörelsen Kom alla i Borgå stift. Han önskar särskilt få kontakt med personer som vill aktivera sig inom Kom alla-nätverket på olika håll i stiftet. Kontakt:
max.mannola@gmail.com.

Sofia Torvalds



andreaskyrkan. Ifol scoutade fotbollsklubben HJK Nils Svensson på en match i Ettan i Sverige. Ett år senare är han med i ungdomsledarteamet i Andreaskyrkan i Helsingfors. 12.10.2023 kl. 12:00

SOMMARREPRISEN 2024. De allra flesta kvinnor måste någon gång ta ett beslut, annars tar livet det åt en. Ellen Strömberg skrev en roman på det temat och hamnade samtidigt in i en utmattning. 22.7.2024 kl. 10:00

LEDIGA TJÄNSTER. Johannes församling i Helsingfors vill anställa en citykaplan, som särskilt ska arbeta med den åldersgrupp som har en svag relation till församlingen. 11.10.2023 kl. 16:09

Svenska kyrkan. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Sverige. – – – Den svenska kyrkoherden är allt oftare både andlig herde och daglig chef i stora "superpastorat" i Svenska kyrkan. Henrik Törnqvist blev kyrkoherde för en nyfusionerad storförsamling i Trollhättan. 9.10.2023 kl. 16:32

kyrkoherdar. Den finländska kyrkoherdens roll och makt i församlingen är ett stående tema. Därför tittade Kyrkpressen på hur deras kolleger i tre andra nordiska länder, Henrik, Erik och Louise jobbar. 10.10.2023 kl. 18:24

den norske kirke. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Norge. – – – Den norska kyrkoherden jobbar i en kyrka som söker sina former efter att ha slutat vara statskyrka 2012. Soknepresten är en av medlemmarna i församlingsrådet. Men chef på församlingskansliet är en "daglig leder", inte prästen. 9.10.2023 kl. 16:36

FOLKEKIRKEN I DANMARK. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Danmark. – – – Den danska kyrkoherden är traditionellt präst i en enprästförsamling i ett "sogn" som kan vara mycket litet. Sognepræsten är inte förman för församlingens anställda. Louise Britzes telefon i Köpenhamns förorten Nørrebro ringer dygnet runt ändå. 9.10.2023 kl. 16:34

film. Filmen Jesus Revolution, som skildrar Jesusfolket inom hippierörelsen på sextio-och sjuttiotalen i Kalifornen, har fyllt biografsalongerna i Sverige och USA. Nu går den i Finland där Caj Höglund plötsligt fann sig engagerad i distributionen av filmen. 9.10.2023 kl. 12:05

KVINNA OCH PRÄST. På andra försöket lyckades församlingsrådet i Karleby svenska församling enas om ett utlåtande till domkapitlet i Borgå stift gällande Annica Smeds förordnande som församlingspastor till församlingen. Nu föreslår man att förordnandet blir tidsbestämt till två år och beslutet kom efter omröstning där rösterna föll 9-3. 6.10.2023 kl. 10:25

jakobstad. Annika Holm hade glömt hur man gör då man stillar sig. I dag är hennes vardag lika stressig som förr, men hon har hittat små stunder av andakt. 22.9.2023 kl. 10:35

REGERINGSPROGRAMMET. Ärkebiskop Tapio Luoma kommenterar i ett ställningstagande den senaste tidens diskussion om de förslag till lagändringar som regeringen gjort. – Kyrkan inte får tiga om fattigdomen i samhället, säger han. 4.10.2023 kl. 15:38

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Karl af Hällström, Yvonne Terlinden och Markus Weckström söker kyrkoherdetjänsten i Karis-Pojo svenska församling. Det blir församlingsmedlemmarna som får välja herde. 2.10.2023 kl. 13:25

TILLGÄNGLIGHET. Då Claus Terlinden säger ”min församling” syftar han på alla människor med intellektuell funktionsnedsättning inom Borgå stift. I den församlingen är tomt prat överflödigt och vänskap avgörande. 29.9.2023 kl. 13:18

FLYGPLATSPRÄST. Flygplatsprästen Hanna Similä arbetar där många människor går genom gaten och porten till någonting nytt. Eller kommer hem igen. 26.10.2023 kl. 19:00

KVINNA OCH PRÄST. Domkapitlet i Borgå väntade inte på ett utlåtande från församlingen, efter att församlingsrådet bromsade pappret. Rådsmedlemmar i Karleby upplever sig "överkörda" efter domkapitlets resoluta beslut att förordna Annica Smeds. 28.9.2023 kl. 15:05

Personligt. För Matte Fontell var hans stamning och hans överaktivitet en skam – men också en källa till kreativitet. – Jag var livlig och överaktiv, men jag hade också tusen bilder och berättelser i huvudet. 20.2.2025 kl. 18:53

PRÄSTBRIST. På vissa orter är det svårt att hitta kyrkoherdar. Prästvikarier är det också brist på. Notarie Linus Stråhlman vid domkapitlet i Borgå tror att pengar kunde vara ett lockbete i jakten på kyrkoherdar. – Man tror kanske att det är ett heligt jobb att vara präst, men lönen spelar helt klart en roll. 20.2.2025 kl. 12:00

Personligt. – Jag tror att vår tid på jorden handlar om att lära oss att älska. Att vara så goda vi kan. Jag tycker att vi borde vara mer ödmjuka inför vad det innebär att vara människa, säger skådespelaren Anna Hultin. 18.2.2025 kl. 10:13

PULS. Det har gått ett halvt år sedan de aktiva i det karismatiska lekmannakonceptet Puls lade ner i Petrus församling i Helsingfors och gick sin väg. Kyrkpressen tittar på vad som hände sedan. 17.2.2025 kl. 19:00

litteratur. Då Emma Ahlgren skriver fiktion är det roligt, absurt, vasst och mörkt. Men hon påminner om att det i verkligheten finns hjälp mot mörker. Det finns terapi och medicin. Och djur. Och ibland också Gud. 14.2.2025 kl. 13:37