Professor emeritus Bo Lönnqvist hoppas att hans bok ska ge oss ett nytt perspektiv på döden.

Vi har förlorat mycket

Döden har i vår tid blivit avdramatiserad, avritualiserad och tabubelagd. Vi har förlorat viktiga kulturella strategier, säger professor emeritus Bo Lönnqvist.
26.5.2013 kl. 12:00
I dagens värld har döden blivit så gott som osynlig. Ändå undgår ingen döden. I dag när någon dör hålls begravning och efteråt ofta en minnesstund. Och det är allt. Men för inte så länge sedan, någon generation bakåt i tiden, var döden mycket mera närvarande i människors vardag. Döden blev synlig på många sätt i folktro, i ritualer och i olika mera påtagliga förhållningssätt och seder.

År 1967 arbetade den 26-årige Bo Lönnqvist som arkivarie vid Svenska litteratursällskapets Folkkultursarkiv. Lönnqvist skickade ut ett frågebrev, ”Traditioner om död och begravning”, till så kallade bygdemeddelare. Från 75 meddelare i de svenskspråkiga kusttrakterna inkom cirka 930 sidor uppteckningar om ämnet.

Nu har emeritusprofessor Bo Lönnqvist gett ut en bok som bygger på det material som insamlades för mer än fyrtio år sedan. Boken Dödens ansikte. Tro och seder bland herre och folk publiceras av förlaget Scriptum i Vasa.

– Som vetenskapsman arbetar man med olika teman under mycket lång tid. Idén till den här boken kom från Christoffer Grönholm, numera avliden kanslichef för Svenska Folkskolans Vänner. Både han och jag hade själva berörts av döden på nära håll, berättar Lönnqvist.

Grönholms bokidé sammanföll medLönnqvist ambition att ge ut en bok som baserade sig på något av allt det intressanta material som finns bevarat i Folkkulturarkivets gömmor och som aldrig blir utnyttjat, använt eller publicerat.

– Bygdemeddelarna var en verksamhet som inleddes på 1870–1880-talet genom att man utlyste pristävlingar i tidningar. Tidigare låg betoningen på att bara samla in fakta om seder och bruk i bygderna. Senare började man också se närmare på hur meddelarna skrivit och berättat. Forskningen har därför blivit mycket mera mångbottnad.

Analytiska rubriker

– Strukturerandet av bokens material har varit ett stort tankearbete. Det krävs tid för att tanken och strukturen ska mogna, säger Lönnqvist.

Rubrikerna i boken är analytiska så att man kan förstå innehållet när man läser dem. Några exempel: Den sista färden, Dödens tingliga värld, Jordelivets slut – själen rings in, Gästabud för kropp och själ – en fest för livet, Dödens ansikte – Kulturens kalejdoskop.
Lönnqvist betonar att också vetenskapligt arbete kräver både fantasi och kreativitet. Åtminstone inom det humanistiska området.

– Det är som att måla. Jag är ju också konstnär och målar porträtt av nära vänner.
På kvällen kan Lönnqvist fundera över något problem i sitt arbete och när han vaknar morgonen därpå måste han genast skriva ned sina tankar.

– Det är spännande att se vad som blivit till av sig själv under natten.

Skapade trygghet och mening
Ritualiseringen av döden genom en mängd olika seder och bruk fungerade som en kulturell strategi för att folk skulle kunna hantera döden.

– Det här har vi helt tappat i dag. En av bokens funktioner är att visa på hur mycket vi förlorat av tidigare generationernas traditioner och ritualer.

Ritualerna kring döden skapade trygghet och mening. Döden blev en naturlig del av livet. Kyrkans roll var perifer, det som betydde något var allt runtomkring, föreberedelser och gravölet efteråt.

– Folk gick nästan och väntade på att någon skulle dö. Det var något positivt för då fick man äta sig mätt i en tid när folk för det mesta levde i halvsvält stora delar av året, säger Lönnqvist.

Festerna blev ett återvändande till livet. Ofta var festerna uppsluppna med mycket brännvin.

I dag har den rent kyrkliga begravningsceremonin blivit det enda som finns kvar av hela det rika kulturella arvet av seder och bruk kring döden.

– Döden har blivit individualiserad, tabubelagd, sekulariserad, avritualiserad, medikaliserad och avdramatiserad i vår tid. Tidigare var döden en mera kollektiv händelse, något gemensamt för alla.

I dag händer det att man inte tar barn med på begravningar, eller att man anklagar sjukhus för att ha tagit livet av en 95-åring.

– En teknokratisk syn på döden gör att döden ses endast som ett förfärligt misstag. Religion och tro har skjutits åt sidan.

Lönnqvist säger att vi tappat förmågan att förstå symbolspråk och att vi tolkar ytligt.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Tomas von Martens



Samhälle. I en färsk undersökning från Barnombudsmannen framgår att så gott som alla barn önskar att vuxna i större utsträckning skall ta del av och sätta gränser i deras liv. 9.3.2007 kl. 00:00

Samhälle. Under internationella kvinnodagen uppmärksammar Amnesty våld mot kvinnor i kampanjen Joku raja! (Någon gräns!) 8.3.2007 kl. 00:00

Ledare. Ledare 11/2007 Biskoparna i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland har genom biskop Gustav Björkstrand skrivit ett brev (brevet finns att läsa på nyhetsplats ) till Utlänningsverket och Helsingfors förvaltningsdomstol har fått brevet till kännedom. 8.3.2007 kl. 00:00

Mira Strandberg. – Dablornik? – Ursäkta? – Eta daschnik? – I’m sorry, I don’t … 8.3.2007 kl. 00:00

Samhälle. Posten hedrar Agricolas jubileumsår med ett miniatyrark om två frimärken. 8.3.2007 kl. 00:00

Kyrka. Pastor och teol.dr. Markku Koivisto hördes onsdagen 7 mars av Tammerfors stifts domkapitel. Behandlingen av frågan har nu gått till vidare utredning. 8.3.2007 kl. 00:00

Kyrka. Förbundet för vetenskaps- och konstakademierna i Ryssland har beviljat ärkebiskop Jukka Paarma en hög akademisk utmärkelse, Peter den Stores medalj i guld. 8.3.2007 kl. 00:00

Samhälle. Biskop Gustav Björkstrand har på de lutherska biskoparnas vägar lämnat in ett ställningstagande till Utlänningsverket och Helsingfors förvaltningsdomstol. 7.3.2007 kl. 00:00

Världen. I söndags träffade Svenska kyrkans ärkebiskop Anders Wejryd påven i Vatikanen. Wejryd beskriver mötet som varmt och överraskande personligt, uppger Dagen. 7.3.2007 kl. 00:00

Kyrka. Det finska församlingsarbetet på Teneriffa och Gran Canaria fyller trettio år i helgen. 7.3.2007 kl. 00:00

Kyrka. Finska Missionssällskapets julinsamling Julfred till Angola inbringade sammanlagt 585 218 euro. 6.3.2007 kl. 00:00

Världen. Musik, drama, film, idrott, fjällvandring, ridning, orientering, segling … Svenska kyrkan utvecklar ständigt nya modeller för konfirmation för att anpassa verksamheten till ungdomarnas tidsbrist och varierande intressen. 6.3.2007 kl. 00:00

Världen. Norska kyrkans psalmbokskommitté har tagit emot mer än 3 000 förslag till den nya norska psalmboken som skall vara klar år 2010. 6.3.2007 kl. 00:00

Människa. Familjearbetet är församlingens viktigaste uppgift, säger Anne-Maj Holmqvist. 5.3.2007 kl. 00:00

Människa. En närvårdare får inte mycket lön, men hennes arbete är viktigast i världen. Hon tar hand om dem som inte längre orkar. När kroppen sviker och minnet ger upp finns hon där. Jag ville testa på att vara närvårdare en dag, så jag packade in mig själv och fotografen i en bil och gjorde en tur till Ingå. 4.3.2007 kl. 00:00

Sini Sundqvist. Många tonåringar är trötta i dag. Och saknar vuxna att tala med. Bland annat det har Sini Sundqvist lärt sig i jobbet som ungdomsarbetsledare och försöker anpassa verksamheten i enlighet med den insikten. 29.4.2015 kl. 16:47

Kyrkomötet. Nästa vecka är det dags för kyrkomötet att besluta om alla församlingar i framtiden ska tillhöra en samfällighet eller inte. Peter Lindbäck har redan nu meddelat att han kommer att föreslå att lagförslaget förkastas. 29.4.2015 kl. 16:40

Anne-Louise Nilsson och hennes sambo ville få in mer lek i sitt liv och bestämde sig för att öppna sitt hem för barnen. 29.4.2015 kl. 15:56

Finska Missionssällskapet hjälper de drabbade i Nepal. Missionärerna är oskadda, bland dem finlandssvenska Westerlings som råkar befinna sig i Finland. 26.4.2015 kl. 13:36

En maktkamp har lett till att Evangeliföreningens missionärer i Kenya har evakuerats från missionsstationen Atemo. 23.4.2015 kl. 07:31