Professor emeritus Bo Lönnqvist hoppas att hans bok ska ge oss ett nytt perspektiv på döden.

Vi har förlorat mycket

Döden har i vår tid blivit avdramatiserad, avritualiserad och tabubelagd. Vi har förlorat viktiga kulturella strategier, säger professor emeritus Bo Lönnqvist.
26.5.2013 kl. 12:00
I dagens värld har döden blivit så gott som osynlig. Ändå undgår ingen döden. I dag när någon dör hålls begravning och efteråt ofta en minnesstund. Och det är allt. Men för inte så länge sedan, någon generation bakåt i tiden, var döden mycket mera närvarande i människors vardag. Döden blev synlig på många sätt i folktro, i ritualer och i olika mera påtagliga förhållningssätt och seder.

År 1967 arbetade den 26-årige Bo Lönnqvist som arkivarie vid Svenska litteratursällskapets Folkkultursarkiv. Lönnqvist skickade ut ett frågebrev, ”Traditioner om död och begravning”, till så kallade bygdemeddelare. Från 75 meddelare i de svenskspråkiga kusttrakterna inkom cirka 930 sidor uppteckningar om ämnet.

Nu har emeritusprofessor Bo Lönnqvist gett ut en bok som bygger på det material som insamlades för mer än fyrtio år sedan. Boken Dödens ansikte. Tro och seder bland herre och folk publiceras av förlaget Scriptum i Vasa.

– Som vetenskapsman arbetar man med olika teman under mycket lång tid. Idén till den här boken kom från Christoffer Grönholm, numera avliden kanslichef för Svenska Folkskolans Vänner. Både han och jag hade själva berörts av döden på nära håll, berättar Lönnqvist.

Grönholms bokidé sammanföll medLönnqvist ambition att ge ut en bok som baserade sig på något av allt det intressanta material som finns bevarat i Folkkulturarkivets gömmor och som aldrig blir utnyttjat, använt eller publicerat.

– Bygdemeddelarna var en verksamhet som inleddes på 1870–1880-talet genom att man utlyste pristävlingar i tidningar. Tidigare låg betoningen på att bara samla in fakta om seder och bruk i bygderna. Senare började man också se närmare på hur meddelarna skrivit och berättat. Forskningen har därför blivit mycket mera mångbottnad.

Analytiska rubriker

– Strukturerandet av bokens material har varit ett stort tankearbete. Det krävs tid för att tanken och strukturen ska mogna, säger Lönnqvist.

Rubrikerna i boken är analytiska så att man kan förstå innehållet när man läser dem. Några exempel: Den sista färden, Dödens tingliga värld, Jordelivets slut – själen rings in, Gästabud för kropp och själ – en fest för livet, Dödens ansikte – Kulturens kalejdoskop.
Lönnqvist betonar att också vetenskapligt arbete kräver både fantasi och kreativitet. Åtminstone inom det humanistiska området.

– Det är som att måla. Jag är ju också konstnär och målar porträtt av nära vänner.
På kvällen kan Lönnqvist fundera över något problem i sitt arbete och när han vaknar morgonen därpå måste han genast skriva ned sina tankar.

– Det är spännande att se vad som blivit till av sig själv under natten.

Skapade trygghet och mening
Ritualiseringen av döden genom en mängd olika seder och bruk fungerade som en kulturell strategi för att folk skulle kunna hantera döden.

– Det här har vi helt tappat i dag. En av bokens funktioner är att visa på hur mycket vi förlorat av tidigare generationernas traditioner och ritualer.

Ritualerna kring döden skapade trygghet och mening. Döden blev en naturlig del av livet. Kyrkans roll var perifer, det som betydde något var allt runtomkring, föreberedelser och gravölet efteråt.

– Folk gick nästan och väntade på att någon skulle dö. Det var något positivt för då fick man äta sig mätt i en tid när folk för det mesta levde i halvsvält stora delar av året, säger Lönnqvist.

Festerna blev ett återvändande till livet. Ofta var festerna uppsluppna med mycket brännvin.

I dag har den rent kyrkliga begravningsceremonin blivit det enda som finns kvar av hela det rika kulturella arvet av seder och bruk kring döden.

– Döden har blivit individualiserad, tabubelagd, sekulariserad, avritualiserad, medikaliserad och avdramatiserad i vår tid. Tidigare var döden en mera kollektiv händelse, något gemensamt för alla.

I dag händer det att man inte tar barn med på begravningar, eller att man anklagar sjukhus för att ha tagit livet av en 95-åring.

– En teknokratisk syn på döden gör att döden ses endast som ett förfärligt misstag. Religion och tro har skjutits åt sidan.

Lönnqvist säger att vi tappat förmågan att förstå symbolspråk och att vi tolkar ytligt.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Tomas von Martens



Världen. Brev från Irak: Kära vänner i Finland, vi vill för er berätta ett litet exempel på det våld, som den kristna minoriteten i Irak just nu är utsatt för. 3.3.2007 kl. 00:00

Molortie magnim zzrillan utpat lorem nonsent adionsequi bla alit nullaor periuscidunt prat alismod dolorper iriliqu issectem iure feumsan vel ex exercilis nit er sustism odipit, vel ilit ing essim iril diat wiscin volent ipsustrud dolore vendit praessi blam, vel eros etuerostrud moloreetue ming eu faccum dolut velis nibh enibh ero eu faci endio consequiscil ulluptat delismod tinit ing ea faccums andiati onsequat do dipit wismolese dionseq uationsed magna ad diamcom modipit et la feuis nos dolore dolortie dolor sit aliquatem er acil irit velit luptat, veliquatum augiamconse molesse ndreraessi blaore ent nulla feu feu feum dio exer accum vel ulputatie tin volobore faccum nibh eum quamet wis euisisit er incilis ad doloborerat. Ut nulluptat acillan ea cortie dionse magnim diamet lutatum adigna facipis ad mod duisismod magnibh elent alit niatet enim doloborero dolore tatis dolorer aessed eum digna augiat. Molortie magnim zzrillan utpat lorem nonsent adionsequi bla alit nullaor periuscidunt prat alismod dolorper iriliqu issectem iure feumsan vel ex exercilis nit er sustism odipit, vel ilit ing essim iril diat wiscin volent ipsustrud dolore vendit praessi blam, vel eros etuerostrud moloreetue ming eu faccum dolut tynkkynen är bra på att spela orgel. velis nibh enibh ero eu faci endio consequiscil ulluptat delismod tinit ing ea faccums andiati onsequat do dipit wismolese dionseq uationsed magna ad diamcom modipit et la feuis nos dolore dolortie dolor sit aliquatem er acil irit velit luptat, veliquatum augiamconse molesse ndreraessi blaore ent nulla feu feu feum dio exer accum vel ulputatie tin volobore faccum nibh eum quamet wis euisisit er incilis ad doloborerat. Ut nulluptat acillan ea cortie dionse magnim diamet lutatum adigna facipis ad mod duisismod magnibh elent alit niatet enim doloborero dolore tatis dolorer aessed eum digna augiat. YouTube har revolutionerat våra liv. Molortie magnim zzrillan utpat lorem nonsent adionsequi bla alit nullaor periuscidunt prat alismod dolorper iriliqu issectem iure feumsan vel ex exercilis nit er sustism odipit, vel ilit ing essim iril diat wiscin volent ipsustrud dolore vendit praessi blam, vel eros etuerostrud moloreetue ming eu faccum dolut velis nibh enibh ero eu faci endio consequiscil ulluptat delismod tinit ing ea faccums andiati onsequat do dipit wismolese dionseq uationsed magna ad diamcom modipit et la feuis nos dolore dolortie dolor sit aliquatem er acil irit velit luptat, veliquatum augiamconse molesse ndreraessi blaore ent nulla feu feu feum dio exer accum vel ulputatie tin volobore faccum nibh eum quamet wis euisisit er incilis ad doloborerat. Ut nulluptat acillan ea cortie dionse magnim diamet lutatum adigna facipis ad mod duisismod magnibh elent alit niatet enim doloborero dolore tatis dolorer aessed eum digna augiat. 2.3.2007 kl. 00:00

Kyrka. Nu behövs en svensk kyrklig samlingsrörelse som målmedvetet driver viktiga frågor. Det återstår att se om vi förmår samla oss och visa framsynthet och handlingskraft. Det säger teologie doktor Sixten Ekstrand, nyvald dekan för Borgå stift. 2.3.2007 kl. 00:00

Världen. Idag, fredag 2 mars, firas den internationella världsböndagen 2007. Årets tema är "Förenade under Guds tält". 2.3.2007 kl. 00:00

Ledare. Ledare 10/2007 Ett effektivt sätt att få till stånd konfliktsituationer är att prioritera. Den eller de som efter en övervägd prioritering får sina behov eller önskemål tillfredsställda blir nöjda. Den eller de som inte prioriteras blir missnöjda. Resultatet är slitningar och konflikt. 2.3.2007 kl. 00:00

Kristina Fernström. Jag har en brevhög på soffbordet. Den är alltid där, som om den skulle höra till inredningen. Eller bara glömts där. I själva verket lever brevhögen sitt eget liv. Breven kommer och breven går. Högen slipper jag sällan, men breven byts ut. 2.3.2007 kl. 00:00

Världen. En rapport visar att världens sju rikaste länder, som vid G7-toppmötet i somras lovade att fördubbla biståndet till Afrika, knappast kommer att infria sina löften. 1.3.2007 kl. 00:00

Samhälle. Den gemensamma värdegrunden debatteras i inför 50-årsfirandet av EU 25 mars. 1.3.2007 kl. 00:00

Samhälle. Biskop Gustav Björkstrand ifrågasätter utlänningsverket för att inte ha beaktat humanitära skäl i behandlingen av den utvisningshotade Halide Lafiti. 1.3.2007 kl. 00:00

Samhälle. Trots att Kristdemokraternas ideal är en värld utan aborter, förespråkar partiet inte abortförbud i Finland. 1.3.2007 kl. 00:00

Kyrka. En ny strategi för kyrkans specialungdomsarbete har utarbetats 28.2.2007 kl. 00:00

Kyrka. Professor Sixten Ekstrand har valts till stiftsdekan vid domkapitlet i Borgå stift. 28.2.2007 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkostyrelsen samlades på tisdagen (27.2) och fattade följande beslut. 28.2.2007 kl. 00:00

Världen. Längs med den väg där två fullsatta bussar i morse frontalkrockade utanför Uppsala, Sverige hålls nu alla kyrkor öppna. 27.2.2007 kl. 00:00

Världen. Religiösa och etniska minoritetsgrupper i Irak riskerar att utplånas, varnar Minority Rights Group International. 27.2.2007 kl. 00:00

I maj samlas barn och vuxna på Narinkens torg i Helsingfors för att protestera mot nedsmutsningen av Östersjön. Initiativtagare till protesten är Isak och Vera Meriläinen, sju respektive nio år. 22.4.2015 kl. 13:04

psalm. – Vi måste töja på gränserna för vad vi hittills tyckt att är psalm, säger kantor Anna-Maria Böckerman. 22.4.2015 kl. 00:00

etiopien . Etiopien sörjer närmare trettio gästarbetare i Libyen dödade av Isis. 22.4.2015 kl. 10:52

Kyrkomötet. Församlingar med fungerande ekonomiförvaltning ska inte behöva ansluta sig till kyrkans servicecentral Kipa, tycker kyrkomötesombudet Peter Lindbäck. 17.4.2015 kl. 15:49

diakonatet. Biskopsmötet vill gå vidare med reformen av diakonämbetet. Biskoparna anser att reformen måste genomföras stegvis. 15.4.2015 kl. 10:20