Våga fråga

I vår frågespalt besvaras frågor om tro och andlighet av präster i den lutherska kyrkan. Frågor om relationer, hälsa, familj och fostran besvaras av sjukskötare och kyrkans familjerådgivare. Du får gärna ställa din fråga anonymt. Redaktionen väljer och editerar frågorna. Frågorna publiceras och besvaras både i papperstidningen och på webben.


Ska man be för de döda?

FRÅGA: Vad är tanken med momentet i den allmänna kyrkobönen där kantorn spelar stilla musik efter att prästen kungjort vilka medlemmar som dött. Är det meningen att man ska be för den döda (är det förenligt med luthersk teologi?), för den dödas anhöriga eller för sig själv?

BO-GÖRAN ÅSTRAND är kyrkoherde och svarar på läsarfrågor om tro och kyrka.


SVAR: Det här momentet är viktigt i gudstjänsten. Ibland när jag fungerar som liturg brukar jag tänka att det är som om hela gudstjänsten för en liten stund stannar upp för ett ögonblick. I bönen minns vi de medlemmar som jordfästs den senaste veckan. Vi tackar för vad Gud har gett genom dem och vi minns deras anhöriga. Sedan spelar kantorn ett musikstycke. Under läsningen av de avlidnas namn har också ett ljus tänts för var och en av dem.

Att göra så här har flera funktioner och betydelser. I bönen får vi anförtro våra avlidna åt Guds nåd och barmhärtighet. Det är vad vi ännu levande kan göra. I vår makt ligger ju inte att påverka deras frälsning – det är ju helt och hållet Guds sak. Men till Gud får vi vända oss med allt som berör våra liv och till det hör också de som har lämnat vår gemenskap. I mötet med döden är det djupast sett bara Gud som finns kvar att vända sig till.

Frågeställaren undrar om det är förenligt med luthersk teologi att be för den döda. På Luthers tid vände sig reformatorerna mot de långa själamässorna som uppfattades som försök att förkorta de dödas tänkta vistelse i skärselden. Så ville inte reformatorerna tänka sig saken. I stället framhölls att man i all enkelhet kunde tänka på den döde och på Guds nåd samt lämna allt åt Gud. För det skulle ge frid i hjärtat.

Det här momentet är också till för att be för den dödas anhöriga. Det är ju en av de viktiga uppgifterna i kyrkobönen. Vi ber om Guds kraft och hjälp för varje dag för dem som sörjer och saknar. Och därmed påminns vi även om vår uppgift att själva vara nära dem som sörjer, att se dem och finnas till för dem. För vi ska vara beredda att gå Guds ärenden när våra medmänniskor behöver stöd.

Och som frågeställarna skriver i sin fråga, så får det här momentet i kyrkobönen dessutom vara en bön för oss själva. I vår eftertanke och reflektion kan vi tänka på att vårt eget liv är ändligt och att det viktigt hur vi använder vår tid. Då får vi be att Gud ska hjälpa oss att se klart, så att vi kan lita på Guds nåd och kärlek i Jesus Kristus och så att vi minns vår uppgift att finnas till för våra medmänniskor.

Något av det här får vi göra medan musiken mjukt söker sig under kyrkvalvet och hjälper oss att för en stund vara nära den Gud som alltid är större än allt det vi kan tänka på och som vi alltid får anförtro allt åt.

– Församlingar måste kunna framföra missnöje om de inte anser sig ha fått den service de har betalat för, säger Björn Vikström. 11.11.2014 kl. 13:01

Nykarlebyborna stod i kö för att få rösta på söndagen. Under de två timmar S:ta Birgitta kyrka i Nykarleby var röstningplats fick valfunktionererna vara igång så gott som hela tiden. Först efter en och en halv timme kom den första pausen då Gurli Dumell passade på att massera Majlis Nyviks axlar. 11.11.2014 kl. 12:58

I Karleby svenska församling sker ingen drastisk förändring mellan de två listorna, Kristus i Centrum och Alla Gemensamt. I församlingsrådet ökade Kristus i Centrum med en plats på bekostnad av Alla Gemensamt. Fördelningen är då åtta mot fyra. 11.11.2014 kl. 12:10

Valaktiviteten i de blivande kapellförsamlingarna Pörtom och Övermark drog upp röstningsprocenten i Närpes. Aktiviteten gav också utdelning, Pörtom fick ett nytt mandat medan Övermark behöll sitt jämfört med de kvoterade platserna i den numera nedlagda samfällighetens gemensamma kyrkofullmäktige. 11.11.2014 kl. 12:03

val 2014. 40 år är medelåldern i det nya församlingsrådet i Pedersöre. Rådet har därmed den yngsta medelåldern i hela stiftet, kanske hela landet. 10.11.2014 kl. 14:40

val2014. Andelen kvinnor är störst i församlingsrådet i Esbo och lägst i församlingsrådet i Esse. 10.11.2014 kl. 14:07

Nyfiken på vem som valdes in i din församling? Kyrkpressen uppdaterar valresultaten under måndagen. 9.11.2014 kl. 20:00

val 2014. I huvudstadsregionen röstades det livligast på svenska i Grankulla. I Åboland var Kimitoöns församlingsmedlemmar aktiva. 9.11.2014 kl. 23:27

Petrus församling. Av tolv medlemmar i Petrus församlings råd är fem nya. 9.11.2014 kl. 22:49

val 2014 . Esse församling klår hela landets röstningsprocent med hästlängder. Även i Purmo och Larsmo var valdeltagandet betydligt högre än medeltalet. 9.11.2014 kl. 22:18

val 2014. I Matteus församling i Helsingfors var röstningsprocenten bland 16-17-åringarna högre än den totala röstningsprocenten. Också i Vanda svenska församling röstade de unga flitigt. 9.11.2014 kl. 22:16

Preliminär röstningsprocent för hela landet förutspår lägre valdeltagande än 2010. 9.11.2014 kl. 21:23

församlingsvalet. Finlands statsminister röstade i församlingsvalet kring 12-tiden i sin hemförsamling Esbo svenska. 9.11.2014 kl. 18:31

församlingsvalet. Du kan rösta i församlingsvalet fram till klockan 20 på söndagen. Kyrkpressen publicerar valresultaten i den takt de blir klara under kvällen. 9.11.2014 kl. 18:02

Kyrkomötet. Kyrkomötets framtidsutskott har tid på sig till maj nästa år att hitta medlemmar till den nya kommitté som ska utreda och ge förslag till ny organisations- och verksamhetsmodell för kyrkan. 6.11.2014 kl. 10:08

ryssland. – Jag är rädd för min kyrkas säkerhet och ärligt talat är jag trött på att vara rädd för min egen säkerhet. Jag kan inte säga att jag inte är rädd för Putin – han skrämmer ju hela världen. 1.3.2022 kl. 12:06

krig. – I svåra situationer, när man inte kan se någon framtid, knäpper man sina händer och suckar uppåt även om man inte skulle vara så troende, säger kyrkoherde Kim Rantala, som varit präst inom de fredsbevarande styrkorna i Libanon och Bosnien. 1.3.2022 kl. 08:51

Ukraina. Rabbe Tiainen och Anders Hedman är initiativtagare till en två veckor lång ljusdemonstration framför den ryska ambassaden i Helsingfors. – Ett väsentligt motiv är att vi vill uttrycka sorg över det som sker. 28.2.2022 kl. 19:36

Ukraina. Vid Nylands brigad talar man om Ukrainakriget som alla andra i samhället. När det krisar har militärpastor Markus Weckström en klar grundinställning inför sina "församlingsbor" vid brigaden: ta en sak och en dag i sänder. 25.2.2022 kl. 19:00

ungdomar. Oro och frågor ska bemötas öppet och ärligt, säger ungdomsarbetsledare Mats Fontell. Ungdomar uttryckte stor medkänsla med de krigsdrabbade, under en ungdomssamling i Borgå. 25.2.2022 kl. 11:39