Våga fråga

I vår frågespalt besvaras frågor om tro och andlighet av präster i den lutherska kyrkan. Frågor om relationer, hälsa, familj och fostran besvaras av sjukskötare och kyrkans familjerådgivare. Du får gärna ställa din fråga anonymt. Redaktionen väljer och editerar frågorna. Frågorna publiceras och besvaras både i papperstidningen och på webben.


Varför talade Jesus så ofta i liknelser som tydligen inte var lätta att förstå?

VÅGA FRÅGA:
Varför talade Jesus så ofta i liknelser som tydligen inte var lätta att förstå? Till exempel gällande liknelsen om såningsmannen säger Jesus till lärjungarna: Ni har fått veta Guds rikes hemlighet, men för dessa som står utanför är allt bara liknelser. Skulle inte Jesus ha velat att så många som möjligt förstår vad han talar om?

SVAR:
Utgångspunkten med
Jesu liknelser är nog att Gud vill att alla människor ska kunna ta budskapet till sig och bli frälsta. ”Gud vår frälsare, som vill att alla människor skall räddas och komma till insikt om sanningen” (1 Tim 2:3-4). Meningen med liknelserna kan därför inte ha varit att göra några lyssnare ovissa om frälsningen.

Liknelserna som Jesus berättade har ofta en huvudpoäng. Mera sällan berättade han liknelser där varje detalj ska tolkas symboliskt. Budskapet är enkelt och inträngande. Så till den delen var det alltså inte fråga om att göra budskapet svårtillgängligt. Däremot var det själva innehållet i liknelserna som redan från första början kunde skapa en osynlig vägg i förhållande till lyssnaren. Liknelsens huvudpoäng kunde chocka lyssnaren till den grad att reaktionen blev ilska eller åtminstone en ifrågasättande huvudskakning.


Exempel på det här finner vi i liknelserna vars poäng var att Guds kärlek och förlåtelse är villkorslös, att Gud tar emot syndaren med öppna armar, så som exempelvis liknelsen om den förlorade sonen (Luk 15:11-32). En Gud som likt pappan i liknelsen springer emot sitt barn som kommer hem efter en fullständigt misslyckad resa blev helt enkelt för mycket för en del av lyssnarna. Särskilt för dem som tänkte mycket på sin egen kraft och förmåga. Men budskapet lyser klart i berättelsen – Guds kärlek är alltid större och kan inte begränsas av oss människor.

På samma sätt lyckades också Jesus framställa vårt ansvar för våra medmänniskor. I liknelsen om den barmhärtige samariern (Luk 10:25-37) visar Jesus vårt ansvar för dem som lider nöd. Många försök att krympa ned vårt ansvar för lidande medmänniskor har gjorts och görs fortfarande för att vi själva inte ska behöva gripa in. Men liknelsen släpper inte förbi någon – Guds kärlek till oss kallar oss att älska varandra.
Det är alltså själva innehållet i liknelsen som kan bli en stötesten och hindra lyssnaren från att förstå. Som lyssnare till liknelserna får vår bön vara att Gud ska öppna våra hjärtan så att vi kan ta emot det omvälvande budskapet om Guds kärlek och vårt ansvar.

BO-GÖRAN ÅSTRAND
är kyrkoherde och svarar på läsarfrågor om tro och kyrka.



Oerfaren men med rätt profil eller meriterad med bättre papper? Vad det är som ska avgöra då kyrkoherden väljs? 17.10.2014 kl. 15:17

– Jag undrar om inte tiden sprungit ifrån församlingsvalet som sätt att utöva demokrati, frågar sig Pedersöres kyrkoherde Hans Häggblom. 16.10.2014 kl. 00:00

FMS. Pia Kummel-Myrskog, filosofie och teologie magister, har valts som chef för det kyrkliga arbetet vid Finska Missionssällskapet från och med 1.11.2014. 16.10.2014 kl. 15:07

Vi måste ta vår tids bibelforskning på allvar och låta den påverka den kristna tron och kyrkans läror. Det säger Jarmo Tarkki som är präst i USA för mer än 40 000 amerikafinländare. 15.10.2014 kl. 10:56

kyrkostyrelsen. Tre åländska församlingar fick 175 000 euro från Kyrkostyrelsen för olika renoveringsprojekt. 15.10.2014 kl. 09:02

alexander stubb. – Det verkar inte finnas utrymme i offentligheten att diskutera kärlek och hur människor mår, konstaterade statsminister Alexander Stubb då han diskuterade med ärkebiskop Kari Mäkinen i måndags. 14.10.2014 kl. 08:41

Musiken oproffsig. Språket utslätat. Handboksförslaget är i snålblåst i den lutherska systerkyrkan i väst. 14.10.2014 kl. 00:00

Ökat samarbete mellan församlingarna i Esbo har varit på agendan redan i några år. I söndags ordnades en gemensam träff för alla Esboförsamlingars hjälpledare. 13.10.2014 kl. 13:51

majken öst-söderlund. När Majken Öst-Söderlund var åtta år dog hennes mamma i cancer. Moderslös och skrämd av domedagspredikningar satte hon hoppet till grannlandet i väster. 8.10.2014 kl. 00:00

Församlingsrådet i Petrus församling valde igår onsdag kväll 8.10 Daniel Björk till kyrkoherde. 9.10.2014 kl. 12:53

LFF. Ett treårigt planeringsprojekt har slutförts då den laestadianska väckelserörelsen inleder egen skriftskolundervisning på svenska. 6.10.2014 kl. 15:51

Antje Jackelén. Svenska kyrkan har fått en ny ärkebiskop som genomgående försöker ta andra vägar än de som präglas av alternativen konservativ eller liberal, bokstavlig eller tolkad. 6.10.2014 kl. 15:37

kati niemelä. Kristendomen har en starkare ställning i Finland än vad den har i de andra nordiska länderna. Det här skriver Kotimaa som intervjuat kyrkosociologen Kati Niemelä. 6.10.2014 kl. 11:36

Saltvik. Den långa tvisten mellan Saltviks församling och tidigare kyrkoherden Peter Blumenthal fortsätter. Nu vill kyrkofullmäktiges ordförande Peter Lindbäck att Ålands tingsrätt fattar beslut om att vräka Blumenthal från prästgården i Saltvik, skriver tidningen Åland. 6.10.2014 kl. 11:33

mobbning leka skriba konfirmation läger ungdomsarbete. Hon vill vara med och leka - men inte av tradition utan för att det är roligt. 25.9.2014 kl. 10:08

domkapitlet. Domkapitlet ändrar på hur församlingspastorerna tillsätts. 19.5.2022 kl. 15:57

FÖRSAMLINGSSAMMANSLAGNING. Den föreslagna nya församlingen, som ska bestå av Malax, Petalax och Bergö församlingar, verkar inte kunna heta något där ortnamnet Malax ingår. 18.5.2022 kl. 15:56

FÖRSAMLINGSVALET. Låt inte studier och andra framtidsplaner hindra dig från att ställa upp i församlingsvalet, säger Nicolina Grönroos. 16.5.2022 kl. 13:11

GAMMAL KYRKA. Björnholmens kyrka i Jakobstad hade varit till salu i ett år innan någon vågade ta sig an projektet. De som vågade är Lars och Monica Granlund. De såg möjligheter i byggnaden. 12.5.2022 kl. 15:41

FÖRSVAR. Carolina Lindström är kyrkoherde på Åland och underlöjtnant i 
reserven. Hon känner att folk plötsligt insett att försvarsmakten behövs till något. 12.5.2022 kl. 12:03