Våga fråga

I vår frågespalt besvaras frågor om tro och andlighet av präster i den lutherska kyrkan. Frågor om relationer, hälsa, familj och fostran besvaras av sjukskötare och kyrkans familjerådgivare. Du får gärna ställa din fråga anonymt. Redaktionen väljer och editerar frågorna. Frågorna publiceras och besvaras både i papperstidningen och på webben.


Vad ska jag svara på min släkts oförskämda frågor om mitt privatliv?

Under familjesammankomster verkar tröskeln vara lägre än annars att ställa frågor om privatlivet. Du är där för att du är till exempel någons dotter, barnbarn eller kusin, och mångas tankar är inriktade på släktband och familjeförhållanden. Det är kanske därför som flera av dina släktingar tar sig rätten att fråga dig om ditt privatliv, utan att tänka på att det inte är ett enkelt och neutralt samtalsämne. Jag uppfattar dessutom att du har upplevt frågorna som okänsliga och respektlösa.

Inför nästa släktträff behöver du fundera över var dina gränser går, vad du vill berätta och vad du vill hålla för dig själv. Jag har svårt att komma med konkreta förslag att använda i samtal med släktingar utan att veta närmare detaljer. Vad skulle vara ok för dig att svara utan att du känner att du kompromissar med det som är viktigt för dig? Har du någon hjälp av svar som ”det är inte ännu aktuellt för mig/oss” eller ”det är en sak mellan mig och min partner”? Behöver du på något särskilt sätt dra gränser för någon släkting som har varit särskilt påflugen? Är det skäl att med den personen vara ännu tydligare?

Hurudan är din släkt i allmänhet? Hur brukar man i din släkt tala om och med varandra? Hur mycket förtroende och respekt finns det mellan dina släktingar? Finns det andra än du som också är pinsamt berörda av alltför närgångna frågor?

Sammanhanget påverkar det som man vill berätta om sig själv. Om du inte riktigt litar på den du talar med är det naturligt att du inte vill dela med dig särskilt mycket av ditt privatliv till just den personen.

Det låter som om de släktingar du främst talar om skulle vara äldre än du. Vad vet du om hurudant deras liv har varit och om vad som har format deras sätt att tänka? Har det kanske funnits bestämda förväntningar på hur de ska leva? Har de själva varit med om att bli behandlade okänsligt och respektlöst? Finns det i allmänhet ett tryck i din släkt att göra liknande val och leva på vissa bestämda sätt?

Att fundera på släktens berättelser och livsval kan också hjälpa dig att hitta nya synvinklar på det du har varit med om och komma på bättre sätt att hantera påträngande frågor.

Ann-Sofi Storbacka är sjukhuspräst och svarar på läsarfrågor om tro och liv.

leena sorsa. Kyrkan måste ta en aktiv roll och på allvar se över sitt förhållande till staten. Det menar Leena Sorsa, forskare vid Kyrkans forskningscentral. 23.2.2015 kl. 15:49

vanda svenska församling. Vanda svenska församlings flytt undan mögelproblemen har varit en långkörare. 23.2.2015 kl. 15:45

FMS. Finska Missionssällskapets insamling De vackraste julsångerna 2014 spräckte miljongränsen. 23.2.2015 kl. 15:43

I Uleåborg ska personer som lever under utsatta förhållanden erbjudas gratis läkartider. Projektet är ett samarbete mellan läkarcentralen Mehiläinen och Uleåborgs domkyrkoförsamling. 23.2.2015 kl. 10:31

daghem. Daghemmen ska ge barnen allmänbildande religiös fostran, men många vet inte vad det innebär. Nu ska kyrkan få svenskspråkiga mentorer som kan råda bot på problemet. 19.2.2015 kl. 00:00

rebecka stråhlman. När man är 25 år och nyutexaminerad kan livet se ut på många sätt. För Rebecka och Linus Stråhlman präglas tillvaron av kallet. Prästkallet. 19.2.2015 kl. 00:00

Stationens barn vill stöda och hjälpa ungdomar. Till Walkerskaféet i Helsingfors är alla mellan tretton och sjutton år välkomna. 18.2.2015 kl. 14:06

monica heikel-nyberg. Att Monica Heikel-Nyberg valts till kaplan i Johannes församling påverkar inte rättsprocessen kring kyrkoherdevalet i Petrus församling. 16.2.2015 kl. 13:53

Farsdagen upplevs inte främst probematiskt för väljarna, utan för de många valfunktionärer som själva är föräldrar, morföräldrar och farföräldrar. 16.2.2015 kl. 13:49

FMS. Rolf Steffansson på Finska Missionssällskapet bemöter den skarpa kritik mot biståndsarbete som utrikesrådet Matti Kääriäinen listar i sin nya bok. 16.2.2015 kl. 13:38

Patrik Hagman. Kollekten kunde lyftas fram och bli mer synlig i kyrkan. Det sa Patrik Hagman på gudstjänstdagarna i Jyväskylä. 16.2.2015 kl. 13:33

Svenska kyrkan har låtit göra framtidsprognos som visar att färre kommer att gå ur kyrkan, men att doptalen sjunker samtidigt som många gamla medlemmar dör, skriver Kyrkans tidning. 16.2.2015 kl. 12:20

Kyrkan får aldrig vara tråkig eller ovälkomnande, säger Mark Russell, vd för Church Army. 13.2.2015 kl. 16:17

fritänkarna. Fritänkarförbundet har lanserat en webbtjänst där man anonymt kan klaga på religionen i skolan. 10.2.2015 kl. 00:00

evangelisk-lutherska kyrkan. I slutet av år 2014 hörde 73,7 procent, eller drygt fyra miljoner av finländarna, till den Evangelisk-lutherska kyrkan. 9.2.2015 kl. 12:49

ANDETAG. Språket har en helt central betydelse i Mao Lindholms tillvaro. – Djupt allvar och smågalen humor tvinnar ihop sig till ord och meningar, ibland nästan obegripliga även för mig själv, säger Mao som bloggar på Kyrkpressens sajt. 24.7.2022 kl. 19:13

profilen. Det finns mycket att lära sig av ekumeniken. Men Sara Torvalds som är ordförande för Ekumeniska rådets finlandssvenska arbete gillar som katolik sin egen kyrkas kontinuitet och tradition. 22.7.2022 kl. 15:00

KYRKANS FÖRVALTNING. Stat och kommun har förenklat sin förvaltning. Men den utvecklingen har inte nått kyrkan. Den uppfattningen har Olav Jern i Vasa. 22.7.2022 kl. 08:00

KYRKANS FRAMTID. För ett år sedan blev Edgar Vickstöm präst efter en lång karriär bland annat som bankdirektör. Ett år senare är han förbryllad och lite bekymrad. En kyrka som handskas med personal, tid och pengar borde våga tänka på effektivitet. Men varför vet kyrkan inte ens om den har ett mål? 20.7.2022 kl. 19:12

BRÖLLOP. I mitten på 50-talet bestämde sig Lumparlands marthor att skramla ihop till en brudkrona till kommunens flickor. Till det behövdes 200 gram silver och 13 000 mark. Men när man ville skänka den till församlingen sade dåvarande pastorn nej tack. Några årtionden senare hittade den ändå till kyrkans förvar. Nu har den dammats av för en historisk tillbakablick. 21.7.2022 kl. 15:00