Recensioner

Kärlekens fortsättningskrig

Sofia Torvalds
Ebba Witt-Brattström har skrivit en punktroman om förhållandets dödskamp. (Foto: Marie Klingspor Rotstein)

Det finns en sak man inte ska göra innan man sätter sig ner och läser Århundradets kärlekskrig: surfa på artiklar om Ebba Witt-Brattströms skilsmässa från akademiledamoten Horace Engdahl eller se intervjuer med någondera på SVT-play. De leder till sådan förvirring att man glömmer bort vad det egentligen handlar om: litteratur.

Århundradets kärlekskrig är en roman om ett par som slutat älska varandra. Vi kan alla känna igen oss.
När de diskuterar sitt sexliv kan det till exempel låta så här:
Han sa: / Låtsad kyla / skulle jag ha kunnat acceptera. / Det är ett gammalt kvinnligt knep / som vi män genomskådar. // Men detta är något annat: / ett stenhårt avvisande.
Hon sa: / Kunde du åtminstone / låta bli att springa omkring / naken i lägenheten / med din tjocka buk.
Så här går de på, från ilska och spydigheter till kris, ånger, försoning, en fasad av välvilja, våld. Hon mästrar, han okvädar, de bankar litterära referenser i skallen på varandra, hon rasar poetiskt som en sviken Sapfo, han svarar nedlåtande, ibland så korkat att man känner att hon är så ointressant för honom att han inte ens behöver säga något intelligent.

Det här är inte en roman om varför ett par slutar älska, det handlar ju om partsinlagor. Vi får givetvis ta del av deras åsikter om saken, men frågan är hur tillförlitliga de är.
Alla som någonsin levt i ett förhållande vet att det är två icke-på-alla-sätt-älskvärda personer som sitter där tillsammans genom år av frukostar, luncher och släktkalas. Båda tenderar att brista ut i ointressanta monologer. Man kollar inte alltid in den andras flackande blick. Förr eller senare inser båda att den andra stundvis är självgod och har utvecklat martyrminer.
Allt detta är vardag.
Men vi kan leva med det så länge vi älskar.
Hon och Han i Århundradets kärlekskrig ser på varandra med fasa och vämjelse (ibland med en nostalgi som både de själva och den andra kan missta för kärlek) – och det är det här som är så fruktansvärt med den här boken.
Hopplösheten, ledan, diskussionen som inte leder någonvart, hoppet som tar sig en tur till vallgraven och tittar ner på de döda kropparna i vattnet. Våldet som han riktar mot henne behandlas turvis som anklagelse, turvis som medicinskt problem (kanske en i smyg framskridande frontallobsdemens?).

Man förstår att det fanns en tid då det inte var så – jag drack de scenerna som en törstande – men den tiden är oåterkalleligt förbi. Den här boken luktar ångest och skam och en kvinnas sönderslagna dator.
Texten saknar den innerlighet som präglar Märta Tikkanens Århundradets kärlekssaga, som den går i dialog med. Den är kallare.
Ändå känns den på något vis sann och nödvändig.

Århundradets kärlekskrig
Författare: Ebba Witt-Brattström
Förlag: Norstedts 2016



MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58

FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33

ANDLIGT VÅLD. Samhället är allt ovanare att tala om tro. Så vården vet inte alltid hur den ska hantera den som mår dåligt av att ha hoppat av miljöer där religionen har blivit för trång. Det har Maria Björkmark forskat i. 19.5.2023 kl. 09:19

KYRKBÖCKER. ”100 procent viktiga” är kyrkböckerna för den som forskar i sin släkt, säger historikern Alexandra Ramsay. I de gamla skrifterna hittar hon både stränga ordvändningar men samtidigt också präster som brydde sig om de små i sin hjord. 17.5.2023 kl. 14:46

profilen. Sebastian Holmgård är aktuell med programmet ”Tänk, tänkare, tänkast”, där han och några barn synar en del sanningar i sömmen. Finns det exempelvis gånger då man får ljuga? 16.5.2023 kl. 13:58

BORGÅ STIFT. Stiftsdekan Mia Anderssén-Löf håller på och sniffar in sina nya arbetsuppgifter vid domkapitlet i Borgå. Dekanen kopplas ofta samman med teologisk utbildning och fortbildning. Men hon har också fått strategi och framtid på sitt bord. 16.5.2023 kl. 10:02

LAESTADIANERNAS FRIDSFÖRENINGARS FÖRBUND. En del av den finlandssvenska laestadianrörelsen håller på att separera från den evangelisk- lutherska kyrkan. Nu utreder rörelsen möjligheten att bilda en egen kyrka på föreningsgrund. Men något gemensamt exodus är inte att vänta. 15.5.2023 kl. 17:59

betraktat. – Framme vid altaret i Pedersöre fullsatta kyrka fick jag klä av mig hela utrustningen: kåpan, mitran och till sist biskopskorset som det var allra svårast att slita sig ifrån, skriver Erik Vikström. 19.11.2024 kl. 19:00

advent. Allhelgona ligger bakom oss, affärerna är fyllda med julpynt. – Hur tar man emot ett nyfött barn? Inte är det ju med skrålande högtalarmusik, säger Katarina Gäddnäs. 18.11.2024 kl. 12:48

tro. Han såg Bibeln som endast en historisk bok och ville inte acceptera att Gud verkar idag. Men Magnus Finskas tvingades tänka om när Gud helade hans sjuka rygg. – Jag vill inte säga att jag är kristen. Om inte mitt liv avspeglar att jag är det så är det ju en lögn, säger han idag. 13.11.2024 kl. 13:54

KYRKOMÖTET. Den segslitna frågan om vem som ska betala för gravväsendet i Finland går vidare. i ett vasst brev till regeringen varnade kyrkomötet för dyrare gravar framöver för den som inte hör till kyrkan. 8.11.2024 kl. 16:41

KYRKOMÖTET. Det är olika dyrt för både anhöriga och församlingar att sköta en begravning. Kyrkomötet i Åbo debatterade det här länge på tisdagen. 5.11.2024 kl. 16:45