Rätt tro och rätt handling

21.11.2017
LEDARE. I Finland 2017 är det plötsligt rumsrent att mäta någons tro.

Jari Tervo har gjort sig känd som en vasstungad samhällskommentator och författare. Han har tidigare twittrat sin erkänsla för kyrkans insatser för papperslösa och asylsökande.

Häromveckan upprepade han budskapet och sin frustration över hur Finland har hanterat flyende människor, nu bokstavligen ansikte mot ansikte med den myndighet som hanterar frågorna, eftersom inrikesministeriets kanslichef Päivi Nerg satt på första raden och väntade på sin tur. Hans känsloladdade inlägg levererades under Mediedagarna inför 450 deltagare från olika medieföretag, och indignationen fick en och annan att snegla mot första raden. Temat var vem som får rollen som offer i medierna. Tervos poäng var mycket tydlig: Rätt blir det inte alltid. Och också medierna har misslyckats.

Det finns en märklig mekanism i skeenden som utvecklas till absurditeter. Plötsligt är de bara, ifrågasätts inte. Det är i sådana lägen ”offren” i medierna blir de poliser som förhindras att ”bara göra sitt jobb” när de ska sätta en minderårig, ensam flicka på planet för att utvisas – men fördröjs av protesterande civila. Det är samma mekanism som gör att offerollen i ett världsläge där fler än någonsin flyr för sina liv undan krig och elände erövras av de finländare som spyr ut sin galla på sajter för likasinnade över förtäckta soldater som kommer över gränsen och tar deras jobb och klagar över att storköksmaten saknar kryddor. Så berättigar de sitt handlande, som resulterar i de som lämnat allt för att slippa terrorn i hemländerna möts vid gränsen av plakaten ”ISIS go home”.

Det senaste slaget handlar om tron. Samma fula krafter riktas nu mot dem som konverterar till kristendomen här i Finland. I november 2017 är det med ens rumsrent att mäta någons tro, detta bland ett folk som sett det som ett tabu att tala offentligt om religion överhuvudtaget. Och se, med ens har myndigheterna åtagit sig att skilja getterna från fåren i något så absurt som ett kristendomstest. För så lätt ska det inte gå att bli en av oss, verkar tanken vara. Eller för att citera Jari Tervos syrlighet: ”Nog krävs det i alla fall minst trettio år av att inte ha gått i kyrkan innan någon ska ha mage att börja kalla sig lutheran!”

Samma kyrka har fått ett frostigt bemötande av inrikesministeriet. För att den blandar sig i. För att den har identifierat de verkliga offren, gång på gång. När diskussionen om att kriminalisera hjälp till papperslösa kom igång tillfrågades en kristen kvinna i tevenyheterna om hon är beredd att bryta mot lagen. Svaret var att hon inte kan låta bli att hjälpa om hon möter en människa i nöd.

”Jag är inte en god människa. Men jag känner igen en sådan när jag ser henne”, kommenterar Tervo. Och han ger än en gång kyrkan det betyg den hittills har förtjänat och som den bör kämpa vidare för: ”Den evangelisk-lutherska kyrkan är den radikalaste humanitära kraften i den här frågan.”

May Wikström

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00