Mer än en nätt framgångssaga

10.10.2017
LEDARE.

Kyrkoherde Kosti Kankainen anade knappast vilket framgångskoncept han hade snubblat över när han år 1936 höll det som skulle bli den allra första lägerskriftskolan i den evangelisk-lutherska kyrkan.

I dag är det här den vanligaste, och absolut populäraste, formen av konfirmandundervisning. När konfirmandlägren dessutom utvecklades så att de nästan jämnåriga hjälpledarna blev en viktig del – ja, kanske rentav det viktigaste? – av upplägget lade de grunden för något av ett kyrkligt fenomen. Ingenstans har den lutherska kyrkan sådana konfirmandtal som i Finland. Ingenstans är ”skriban”, ”rippi” så naturlig och självklar i unga människors väg till vuxenvärlden. Det, trots att konfirmandundervisningen är just så religiös och konfessionell som det vanligtvis är tabu att tala om i alla andra sammanhang. Diskutera Gud? – javisst! Öppet, fördomsfritt och häftigt om man så vill. Delta i andakt och bön? Jo då. Rentav leda sådana själv. Utan teologisk examen.

Konfirmandundervisningen är den klart lysande stjärnan på en allt dystrare himmel för en folkkyrka som tappat sitt tolkningsföreträde. Det här gör det ännu viktigare för kyrkan att ta hand om den och om sina konfirmander, och att göra det med rätt fokus.

Det får inte handla om att odla en teologisk skrytblåsa och maffig deltagarstatistik att visa upp. I stället måste det handla om de unga församlingsmedlemmar som är en del av kyrkan, viktiga för det de är och tänker. De unga är inte nyttiga, fräscha eller prydliga för församlingen. De är församlingen.

Som bäst jobbar därför också Borgå stifts ungdomsarbetsledare och teologer med att ta i bruk den nya konfirmandplanen. Den bygger till stora delar på det omfattande arbete som gjordes redan i den förra planen. Klokt nog har man inte slängt ut det som har fungerat. Och i viss mån har kyrkan faktiskt varit först med att hitta något som skolan upptäckt långt senare. Maria Björkgren-Vikström, sakkunnig i konfirmandarbete, slår säkert huvudet på spiken när hon till Kp säger att den kristna tron inte handlar enbart om lärande, det är en relation. Och den relationen upptäcker man gärna i gemenskap med andra.

Det vittnesbördet rimmar väl med det som kom från olika håll i Svenskfinland, när Kyrkpressen och Fontana Media turnerade tillsammans med Församlingsförbundet i höst. Under programkvällarna fick bland annat de som nyligen blivit konfirmerade berätta om sina erfarenheter i par med någon som konfirmerades för många år sedan: Anna, som uppskattade andakterna och stillheten. Vivi, som själv ska bli hjälpledare. Och Tauno, som tummade sin konfirmationsbibel från 1951, medan han svarade att det som bestod genom åren var kamraterna. De som en gång tillsammans var med om en unik upptäcktsresa i tro.

May Wikström

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

mat. Tara Junker är matkreatör, och för henne är mat inte bara jobb utan det roligaste som finns. – På julen äter jag festmat, men inte traditionell julmat. 11.12.2025 kl. 18:00

BÖNEHUS. Det har funnits drygt 400 bönehus i Svenskfinland. Kjell Herberts har dokumenterat alla 250 som funnits i Österbotten de senaste 150 åren. Nu har kartläggningen med bild och fakta gett ut en färsk bok, En ton från himlen och en doft av kaffe – Österbottens bönehus. 9.12.2025 kl. 18:08

Personligt. När Janne Sironen var sju år tog hans pappa sitt liv. Idag har han själv en sjuårig son. – Att jag fick Peter var så stort. 9.12.2025 kl. 13:00

SPRÅK. Språkförbistringen väcker irritation vid flera svenska församlingar inom Borgå stift. På domkapitlet manar man till lugn. 8.12.2025 kl. 13:17

Helsingfors domkyrka. Päivi Vähäkangas, kyrkoherde i Munkkiniemen seurakunta i Munksnäs, blir ny domprost i Helsingfors. Hon valdes på söndagen med klar majoritet. 8.12.2025 kl. 16:31