Konflikter löser man inte genom att undvika dem

15.06.2017
INKAST. Det goda livet är nämligen inte ett som levs i isolation, utan i kärleksfull samexistens, skriver Fredrik Portin.

Den nynationalistiska våg som går över världen uppfattas ofta som främlingsfientlig, i och med att nynationalister tenderar att förespråka en restriktiv immigrationspolitik som utesluter bl.a. flyktingar från att komma innanför nationens gränser. Men som många av dessa nynationalister ibland framhåller, så har de inget mot andra civilisationer. De betonar enbart att det är problematiskt när andras kulturella och politiska särprägel influerar den egna.

De kan alltså uppvisa en form av acceptans för andra kulturer i det offentliga samtalet (i den mån de hålls på ett visst avstånd). Muslimer får därmed vara muslimska medan västerlänningar får fortsätta att västerländska, och så länge som dessa olika civilisationer tolererar varandra behöver deras kulturella särart aldrig råka i konflikt.

En sådan hållning kan därmed förstås som en fredlig lösning till det som Samuel Huntington beskrev som ”civilisationernas kamp”. Huntington menade att nationella konflikter i allt större utsträckning skulle minska och ersättas av kulturella konflikter. Med stöd i Huntingtons tes argumenterar därför många att det är naturligt att det uppstått en konflikt mellan västvärlden och islam idag.

Om västvärlden och islam inte befattar sig med varandras angelägenheter, kan därmed konflikter undvikas. Denna hållning är däremot problematisk eftersom den inte tillåter någon kritik av andra civilisationer, vilket innebär att potentiella överträdelser av mänskliga rättigheter tolereras. Dessutom innebär en sådan hållning att man själv isolerar sig från andra civilisationer. Detta medför att man dels själv inte kan bli kritiserad, dels inte får tillgång till de kärleksfulla och hoppfulla resurser för det goda som andra civilisationer förvaltar.

Ur ett kristet perspektiv är denna förståelse i konflikt med kyrkans grundläggande föreställning om katolicitet. Katolicitet är inte enbart en föreställning om att alla kristna är del av samma världsvida kyrka, oberoende vilken nation man är del av. Katolicitet är även en bild av Guds rike där det inte finns någon splittring mellan olika nationer och individer – ett liv där alla är ett i Jesus Kristus.

I ljuset av kyrkans katolicitet blir den tolerans som dessa nynationalister uppvisar otillräcklig, i och med att den motarbetar det liv som kristna är kallade att eftersträva. Det goda livet är nämligen inte ett som levs i isolation, utan i kärleksfull samexistens. Av den anledningen är det viktigt att kristna vågar vara kritiska till sådana politiska utvägar som vill lösa konflikter mellan olika civilisationer genom att undvika dem.

Fredrik Portin

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12