Vem påverkar ett barn mest?

11.05.2017
INKAST. Mor- och farföräldrar är oftare mer öppna för det nya, även om de i barnens föräldrars ögon är gammalmodiga.

För en tid sedan deltog jag i en ledarskapsutbildning. Skådespelaren och föreläsaren Tom Pöysti trollband avdelningsskötare och chefer på vårt sjukhus i flera timmar. Föreläsningen var en av de bästa predikningar jag hört under alla mina många prästfruår.

Inför morsdag vill jag dela ett av de teman han tog fram.

– Vem påverkar en människas utveckling allra mest? undrade han. – Mamma, svarade någon. – Föräldrarna, sa en annan. Han var inte riktigt nöjd med svaren. – Har ni hört en mamma eller pappa säja till sitt barn: ja, kör hårt, flyg iväg, pröva det okända? Nej, mest är det: akta dej så att inget händer, var försiktig, fall inte, sätt inte sand i munnen, cykla sakta.

Det är far- och morföräldrar som pushar barnen framåt i livet, sa han. De är oftare mer öppna för det nya, även om de i barnens föräldrars ögon är gammalmodiga. De kan ta emot om det går illa, har mera tid att trösta när den unga faller, både bildligt och bokstavligt.

Jag är Prinsfarmor och prinsessmormor. Vilka hederstitlar! Jag började fundera på min roll som farmor och mormor. Jag vill vara en som visar riktningen utåt, som stöder barnen i deras globala utveckling. Jag vill förmedla traditioner i vår kultur och släkt, som ger de unga starka rötter i den finländska jorden, men på samma gång sega, långa rottrådar, som söker sig ut i världen. Jag vill förmedla något av den helighet och trygghet som min kristna tro låter mig ana. Jag gör det på mitt sätt, med de gåvor jag har.

Ibland betyder det att vi sitter i trädgårdsgungan och tar vår ”morgonchokoklad” tillsammans alla tre, medan vi beundrar sjön och varandra. Efter en minut är choklad, sjö och samvaro glömd, då de små ryker ihop om bollen eller något annat. Jag tror de som vuxna kan minnas känslan av samhörighet vi hade i gungan, medan chokladen smälte på fingrar och kläder innan en liten smula fann vägen till munnen.

Den snabbaste rörelsen som finns lär vara den när en farmor/mormor visar foton på sina barnbarn. I vår moderna tid tar vi fram telefonen och scrollar fram det senaste fotot av de ljuva liven. Det bästa med barnbarn är att vi alla har de sötaste, ljuvligaste och unika små gullungar. I mina ögon finns inte deras like. En annan farmor/mormor tänker likadant om sina barnbarn och båda har vi rätt till hundra procent.

Barnbarn är Guds gåvor till oss mor- och farföräldrar. Vilket uppdrag och förtroende vi har att få vara de som är med och öppnar fönster till världen för vår framtid.

Jag önskar alla mammor en riktigt god och skön morsdag. Samma önskar jag oss mormödrar och farmödrar. Leve våra Prinsar och Prinsessor och må de beskyddas och bevaras av den Högste!

Ann-Katrin Store

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12