Teflon dödar det goda samtalet

21.04.2016
En växande tendens i samhället är att politiker kan göra stora, rent av vulgära klavertramp, utan att det har några följder för politikern själv. Det yttersta uttrycket för detta ser vi i den republikanska presidentkandidaten i USA Donald Trump.

Trump har lyckats kombinera en främlingsfientlig, pro-marknadsekonomisk, nationalistisk retorik kring en hybris om den egna förträffligheten. Utifrån denna hållning uttalar han den ena förolämpande och rent av farliga åsikten efter den andra. Men oberoende av hur stor kritik han väcker verkar den inte beröra honom nämnvärt. Tvärtom har hans popularitet ökat och det är möjligt att republikanerna väljer honom till sin presidentkandidat.

Trump är en ytterlighet men vi kan även se samma tendens bland finländska politiker. Sällan har finländare i sådan utsträckning kritiserat en sittande regering. Demonstrationer har blivit både vanligare och större, och flera av kyrkans företrädare har väckts ur sin politiska slummer och aktivt kritiserat regeringen för sin ofta icke-humana politik. Om en sådan kritik hade svept över det annars så fogliga Finland för några år sedan skulle jag ha trott på omval. Nu skakar politikerna bara av sig kritiken och upprepar istället sitt numera slitna mantra: vi måste få Finlands ekonomi igång igen (ett eko från Trumps slogan ”Make America great again!”).

Politikerna verkar ha fått ett lager av teflon över sig som hindrar kritiken från att fastna. Men kan vi inte se denna tendens i kyrkans liv också?

Under en lång tid har många av oss lurats att dela in kristna i konservativa och liberala grupperingar (en indelning som antagligen får förnyad synlighet i och med kommande diskussioner om kyrkans äktenskapsteologi). Denna indelning har ofta använts som orsak för att avvisa den andres kritik av den egna teologin. Identifikationen med endera gruppen används då som en orsak varför ett kärleksfullt samtal utanför den egna grupperingen kan undvikas och likt många av dagens politiker tar man då på sig en rustning av teflon som gör att ingen kritik någonsin kan fastna.

Jag tror att kyrkans liv inte främst kännetecknas av rätt lära utan av en brokig skara oliktänkande människor som i kärlek möts vid ett och samma altare. Kyrkan som bäst är alltså ett alternativ till politiskt teflon. Men i den mån kristna anammar det politiska teflonet är vi del av samma verklighet som Donald Trump. Jag vill inte ha det så och med Guds hjälp kan vi gemensamt motarbeta den verkligheten.

Fredrik Portin

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Arbetsmiljön sägs vara dålig. Verksamhets­ledaren är arbetsskyddsanmäld för sitt ledar­skap. Men kyrkorna har också dragit sig ur och låtit det hända. 30.1.2026 kl. 17:06

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

Kolumn. Jag firade jul i min hemby i Österbotten. Jag gick förbi min gamla skola, som är utdömd och ska rivas. Jag tittade in genom de igendammade rutorna, in i mitt gamla klassrum. 29.1.2026 kl. 20:19

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

VIGNING. På trettondagen vigdes fyra nya medarbetade till tjänst i Borgå domkyrka. 7.1.2026 kl. 10:39

PERSOLIGT. När biskop Raimo Goyarrola var sexton år insjuknade hans mamma i cancer. Då lärde han sig att glömma sitt eget lidande och koncentrera sig på den som lider. – Det var min första utbildning i att bli biskop i Finland. 2.1.2026 kl. 10:00

musik. Glada skratt hörs i kyrkan i Korsholm. Barnkören har avslutat sin övning och kvällens höjdpunkt har börjat – kurragömma i kyrkan. 1.1.2026 kl. 19:00

Helsingfors. Utmaningarna för församlingarna i Helsingfors är större än på annat håll. Traditionen av kyrklighet är svagare – men de unga utforskar tron fördomslöst. 16.1.2020 kl. 00:01

forskning. Under årets första stiftsseminarium föreläser biskop Bo-Göran Åstrand, Sara Gehlin och Björn Vikström. 13.1.2020 kl. 15:36

bibelöversättning. Sedan 2004 har Kronobyborna Magnus och Anna Dahlbacka arbetat med att översätta Bibeln till samburu. De fick börja från början. Först fick de lära sig språket, sedan skapa dess skriftspråk. 13.1.2020 kl. 11:53

församlingssammanslagning. – Historiens vingslag går över vår bygd, konstaterade Anders Store när han som nyinstallerad kyrkoherde höll sin första predikan i nya Kronoby församling på söndagen. Vid årsskiftet gick Terjärv, Nedervetil och Kronoby samman till en församling. 5.1.2020 kl. 15:28

lovsång. När musiker från Petrus församling i Helsingfors släpper ett nytt album är målet inte att skapa hitsinglar – utan att göra lovsångsmusik som känns relevant i Finland år 2020. 30.12.2019 kl. 16:14