När en god myt blev en rättighet

11.08.2016
Allenmansrätten har en grundmurad ställning bland finländarna. Särskilt i bär- och svamptider kan den närmast rangordnas in bland de grundläggande mänskliga rättigheterna. Indignationen över dem som försökt neka någon att plocka bär eller svamp i deras skogar är ofta stor och väcker rubriker i kvällstidningarna.

Självklar, urminnes. Obestridlig. Rätt – men ändå fel.

Rätten att röra sig på andras marker, plocka bär och svamp, tälta, meta och röra sig över vattendrag utan att be om lov – men med den obligatoriska skyldigheten att inte vålla markägaren eller naturen skada – är långt ifrån självklar.

Den finns i så gott som samma tappning i Norge, Sverige och Finland. Men redan i Danmark existerar den inte. Och i en stor grupp länder, till exempel i Belgien, England, Spanien och Grekland, kan markägaren förbjuda andra att beträda ens ägor, och gör det också gärna med stängsel runt.

I grund och botten handlar allemansrätten om fri rörlighet. Var man och kvinna ska ha frihet att ta sig fram från ett ställe till ett annat i skogar och marker utan rädsla för sanktioner. Vattendrag är farvägar. Vandringsleder och stigar likaså.

Att den sedan utsträcktes till att också ge vem som helst rätten att plocka blåbär och kantareller kom inte heller det självklart. Skrapar man på den ”urminnes”-sedvänjan upptäcker man till exempel att de svenska landskapslagarna från 1700-talet ger markägare rätt att kräva böter av dem som beträtt deras marker utan lov. Brottet hade också ett eget namn: smutsgata. Också de som olovligt plockat bär fick böta för det.

I 1800-talets Finland fanns det en generös inställning både till att beträda och utnyttja skogsmark som kunde betraktas som ”ingens”. Ändå kunde markägare kräva in en del av bärskörden som betalning av plockare. Men när bärplockningen blev en kommersiell faktor och barn och kvinnor började plocka storskaligt för att sälja skörden till Ryssland vaknade diskussionen bland markägarna. Skulle vem som helst få göra det? Det var en het fråga bland annat i riksdagen 1888.

Att det blev som det blev är salig blanding av pragmatiskt tänkande – det var synd att låta så mycket mat gå till spillo i skogarna – och en något kreativ historieförfalskning som talar om ett tillåtande nordiskt ideal från hedenhös, som kanske trots allt inte fanns.

Slutresultatet blev i alla fall en unik rättighet, som finändarna har all orsak att förvalta som guld. Det ligger, trots allt, något djupt existentiellt i tanken att det som skogen ger är allas. Att skörd som ingen har sått är för helig för att bli obärgad. Att den som gör det är värd fångsten.

Men lika viktig, kanske ännu viktigare, är rätten att få röra sig framåt, också där vägarna tar slut och förbyts i stiglöshet. Generositeten i allemansrättens tänkande, rätten att få bana sig fram till trygghet, utkomst, slutdestination borde väcka genklang också i makroperspektiv.

May Wikström

LÄRKKULLA. Språkvetaren Juhani Jäntti är direktor för Lärkkulla stiftsgård som har verkat sedan 1950 och nu firar sina 75 år 2.9.2025 kl. 20:00

SJUKHUSPRÄST. Döden. Det är vad Benjamin Häggblom upplever som den allra svåraste delen av sitt jobb som sjukhuspräst. Han står själv svarslös inför den. Men oberoende av om han kommer i kontakt med minnessjukdom, psykos eller cancer så är hans främsta verktyg det samma: närvaro. 2.9.2025 kl. 19:00

relationer. Nej, det kommer ingen perfekt partner på en vit häst och räddar oss. Och nej: konflikter är inte farliga. De är en möjlighet! Jan-Erik Nyberg har skrivit en bok om det som är det finaste och svåraste i livet: relationer. 1.9.2025 kl. 14:39

ARKITEKTURHISTORIA. Nu vill finländska forskare räta ut alla frågetecken kring Åbo domkyrkas ålder och medeltida interiör. – Man kan säga att Åbo domkyrka är landets viktigaste byggnad, säger Panu Savolainen, biträdande professor i arkitekturhistoria. 1.9.2025 kl. 10:55

NÄTVERKET KYRKFOLKET. Under laestadianernas sensommarmöte i Kållby informerade Stig-Erik Enkvist, verksamhetsledare för LFF, att nätverket Kyrkfolket planerar att börja viga egna präster. Till organisationerna inom nätverket hör bland annat LFF och Slef. 28.8.2025 kl. 18:57

KOLLEKTER. Martina Harms-Aalto som är svensk representant i Kyrkostyrelsens plenum föreslog strykningen av Kansanlähetys och evangeliska Sley i kollektlistan. 29.8.2025 kl. 18:24

Kolumn. – Jag hoppas att jag för egen del kunde ta Jesus som exempel och kunna vara välkomnande och bemöta andra mänskor som han skulle ha gjort. 28.8.2025 kl. 19:16

ÖSTERSJÖN. I Esbo firade församlingen Östersjödagen med kaffe och dopp – det vill säga ett alldeles fysiskt dopp på stranden i Stensvik. 28.8.2025 kl. 09:13

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet har beviljat en präst avsked från prästämbetet. 22.8.2025 kl. 15:59

kyrkobyggnader. Efter tre års förberedelser har kyrkan i Kiruna nu flyttat intill den grund den ska stå på. I morgon ska den flyttas upp på grunden. 20.8.2025 kl. 16:09

Lokalt. Larsmo församlings tf kyrkoherde har en bakgrund som reseledare och lärare. Han har hunnit med mycket, men är inte heller rädd för att upptäcka nya saker. I juni tog han körkort, och jungfruturen gick från Åbo till Larsmo. 19.8.2025 kl. 13:35

DOKUMENTÄR. Vem är du? Anna-Sofia Nylund har gjort radiodokumentären ”Väckelsen som skakade Jakobstads gymnasium”. Varför gjorde hon den, och vad lärde den henne om kristen tro? 19.8.2025 kl. 20:00

pengar. Många av oss har tillräckligt för att klara livhanken. Ändå tycks vi vilja ha mer. Kyrkpressens redaktör Rebecca Pettersson försöker ta reda på vad hon ska göra med sina pengar i en samtid besatt av sparande. 14.8.2025 kl. 17:44

kyrkostyrelsen. Niilo Pesonen från Uleåborg blir ­i höst kyrkans högsta tjänsteman – kanslichef vid Kyrko­styrelsen. För det har han laddat upp på släktstället i Pellinge. 13.8.2025 kl. 10:00

Personligt. Inga-Lene af Hällström bar hon honom på ryggen när hans ben värkte för mycket, sov på sjukhus, ifrågasatte Gud och sig själv. – Mest tröst har jag fått av Karl-Axel själv. 12.8.2025 kl. 08:17

LÄRKKULLA. Språkvetaren Juhani Jäntti är direktor för Lärkkulla stiftsgård som har verkat sedan 1950 och nu firar sina 75 år 2.9.2025 kl. 20:00

SJUKHUSPRÄST. Döden. Det är vad Benjamin Häggblom upplever som den allra svåraste delen av sitt jobb som sjukhuspräst. Han står själv svarslös inför den. Men oberoende av om han kommer i kontakt med minnessjukdom, psykos eller cancer så är hans främsta verktyg det samma: närvaro. 2.9.2025 kl. 19:00

relationer. Nej, det kommer ingen perfekt partner på en vit häst och räddar oss. Och nej: konflikter är inte farliga. De är en möjlighet! Jan-Erik Nyberg har skrivit en bok om det som är det finaste och svåraste i livet: relationer. 1.9.2025 kl. 14:39

ARKITEKTURHISTORIA. Nu vill finländska forskare räta ut alla frågetecken kring Åbo domkyrkas ålder och medeltida interiör. – Man kan säga att Åbo domkyrka är landets viktigaste byggnad, säger Panu Savolainen, biträdande professor i arkitekturhistoria. 1.9.2025 kl. 10:55

NÄTVERKET KYRKFOLKET. Under laestadianernas sensommarmöte i Kållby informerade Stig-Erik Enkvist, verksamhetsledare för LFF, att nätverket Kyrkfolket planerar att börja viga egna präster. Till organisationerna inom nätverket hör bland annat LFF och Slef. 28.8.2025 kl. 18:57