Att möta det nya

26.05.2016
Nyfikenhet är en av mina starkaste drivkrafter, jag vill veta mera om det jag redan kan och jag vill lära mig om det jag inte kan. Men det finns gränser, man kan inte proppa skallen full med för mycket nytt.

image

Det är ansträngande att börja på en ny arbetsplats. Nya kolleger, nya lösenord, nya dataprogram, nya arbetsuppgifter, nya rutiner. Jag har den här våren vikarierat på ett gymnasium och ett bibliotek. Jag har haft en projektanställning inom kultursektorn och jag jobbar som handläggare inom skolvärlden. Jag är lyckligt lottad. Jag har arbete. Jag har kastat mig ut i sådant jag inte gjort tidigare. Det är roligt och bra för karaktären. För den gör en lite ödmjuk, den där känslan av att vara nybörjare. Att inte fatta och inte kunna. Att för tionde gången behöva fråga hur datorprogrammet funkar, att glömma och göra fel.

Nyfikenhet är en av mina starkaste drivkrafter, jag vill veta mera om det jag redan kan och jag vill lära mig om det jag inte kan. Men det finns gränser, man kan inte proppa skallen full med för mycket nytt. Nu börjar jag vara trött, nu längtar jag innerligt efter vardag och invanda rutiner. När vi sover processar hjärnan ny kunskap. Nu behöver jag mycket sömn och sommarledighet.

Jag tror att många människor skulle må bra av att i högre grad våga utsätta sig för nya möten, tankar och uppgifter. Det får oss att växa och utvecklas. ”Man lär så länge man har elever” brukar duktiga lärare säga. När du lär känna en ny människa är hen inte längre bara en flykting eller en granne, utan en medmänniska.

Forskning har kunnat konstatera att vissa djurarter är mer nyfikna än andra. Nyfikenheten kan vara viktig för att öka genpoolen i en flock, vidga reviret för bättre tillgång på mat etcetera. Vilda djur är i allmänhet mer nyfikna än tama. Vid upptäckten av nya objekt på en välkänd plats kan ett djur reagera med rädsla eller nyfikenhet, ofta en kombination av bådadera. Är rädslan för stark ger den ett flyktbeteende, är nyfikenheten starkare leder det till ett utforskande beteende.

Vi lever i en på många sätt omstörtande tid. Det nordiska välfärdssamhället är satt på nedmontering, vi konfronteras i realtid med nöden i världen på ett närgånget sätt. Vår västerländska livsstil ifrågasätts allt mer, både av solidaritets- och miljömässiga skäl. Vi står inför enorma utmaningar de närmaste seklerna. Religionen har i många länder och kulturer använts som ett medel att styra och härska människorna. I en tid med ett skvalande informationsflöde kan kyrkan stå för en efterlängtad och välbehövlig kontinuitet och som en konserverande faktor, ändå – en levande kristenhet är en kyrka på fötter, en kyrka i rörelse, en kyrka som utan fruktan vågar möta det nya.

Katarina Gäddnäs

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

VIGNING. På trettondagen vigdes fyra nya medarbetade till tjänst i Borgå domkyrka. 7.1.2026 kl. 10:39

PERSOLIGT. När biskop Raimo Goyarrola var sexton år insjuknade hans mamma i cancer. Då lärde han sig att glömma sitt eget lidande och koncentrera sig på den som lider. – Det var min första utbildning i att bli biskop i Finland. 2.1.2026 kl. 10:00

musik. Glada skratt hörs i kyrkan i Korsholm. Barnkören har avslutat sin övning och kvällens höjdpunkt har börjat – kurragömma i kyrkan. 1.1.2026 kl. 19:00

andlighet. Intresset för tro ökar hos unga, om det vittnar både församlingsanställda och unga själva. Men även om de möter allt från Jesus till helvetet på sociala medier verkar det vara något annat som drar: en slags längtan och motreaktion. Är tro de ungas revolt mot sekularisering och individualism? 30.11.-0001 kl. 00:00

mission. Vem är du? Magnus Riska är ny missionsdirektor för Såningsmannen som fokuserar på mission till onådda folk – och judar. 22.12.2025 kl. 20:13

BISKOPENS JULHÄLSNING. När vinterns mörker sänker sig över vägarna, brukar diakonen Timo tända en lykta och ställa den nere vid avtaget till huset. Det känns bra, sade han en gång. Men hans familj förstod inte riktigt varför. Varför skulle det varje kväll behövas en lykta vid vägen? 22.12.2025 kl. 20:43

BISTÅNDSARBETE. Epidemiexperten Jan-Marcus Hellström med finländsk hemadress i Kimito har bott den största delen av sitt vuxna liv utomlands. Nu är det ett far och son-liv med tolvåriga Theodor. 18.12.2025 kl. 18:01

HELSINGFORS SAMFÄLLIGHET. Det är oklart om samfällighetsdirektör Juha Rintamäki säger upp sig eller inte, efter att ha fått en hög tjänst vid ett ministerium. Gemensamma kyrkorådets ordförande Maika Vuori gick emot rådet hon leder. 19.12.2025 kl. 13:37

PANELSAMTAL. Nätverket Kyrkfolket upplever inte att deras retorik hårdnat, men nog att klimatet i kyrkan gjort det. De frågar sig om det kommer finnas ”trygga rum” för dem i kyrkan i framtiden. 18.12.2025 kl. 14:52

Kyrkomötet. Fyra kvinnor och två män ställer upp på listan ”Tillsammans”, som tävlar om två platser som prästombud i kyrkomötet. I listans programförklaring står bland annat att par av samma kön ska få möjlighet till kyrklig vigsel, att kyrkan ska ha nolltolerans för trakasserier och att kyrkan ska gå mot en koldioxidneutral framtid. 7.11.2019 kl. 16:03

dop. I framtiden behöver den som döps bara en fadder som är konfirmerad medlem i kyrkan. Ändringen ska sänka tröskeln till dopet och göra doparrangemangen smidigare både för familjer och församlingar. 7.11.2019 kl. 14:46

Kyrkomötet. Tydliga prioriteringar och inget osthyvlande, löd budskapet från kyrkomötets ekonomiutskott. I nästa års budget ingår pengar för att förverkliga kyrkans klimatstrategi och för att anställa en koordinator för pilgrimsvandringsverksamheten. 7.11.2019 kl. 12:30

Kyrkomötet. Ärkebiskop Tapio Luoma öppnade mandatperiodens sista kyrkomöte med ett tal om maktutövning och ansvar. 4.11.2019 kl. 11:22

Höstdagarna. Bra stämning! Kul! Råddigt! Gemenskap! Så säger ungdomarna själva när de kommenterar Höstdagarna. En samling som lockat kring 600 deltagare till Toijala också i år. Och biskopen bidrog med att berätta något som gjorde alla helt tysta. 2.11.2019 kl. 17:24