Bön i kammaren skrämmer

23.03.2016
Bönefrukosten på Fiskartorpet har väckt reaktioner.

Den skuggades av komikern André Wickströms tweet med udden mot Timo Soini, där komikern uttryckte förhoppningen att Jesus dyker upp och tar livet av alla deltagande. Det var en trist, osmaklig plump av en annars fiffig underhållningsartist. Förhoppningsvis. Tar man den på allvar är tweeten rena hatretoriken.

Vid sidan av detta har spalterna fyllts av samma diskussion som i fjol, när bönefrukosten ordnades för första gången. Den slutna tillställningen där deltagarna betalar 120 euro för program, frukost och arrangemangen väcker ont blod. Dels för att deltagarna tillhör en elit, dels på grund av prislappen och de fina yttre ramarna. Och slutligen för att det hela handlar om religion, tro, bön och beslutsfattare.

Det är inte oproblematiskt att människor i höga samhälleliga positioner samlas bakom dörrar som förses med lappen ”Yksityistilaisuus”. Samtidigt måste man ärligt fråga: Vad är alternativet? Har offentlighetsprincipen tillträde också till beslutsfattarens bönesuckar? (Vilka godbitar att citera i kvällstidningen!) Eller är det så att beslutsfattare inte har rätt att be? Alternativt: Att de inte har rätt att samlas för göra det tillsammans med andra beslutsfattare i alla fall? I så fall snävas gränserna åt såväl för deras privata religionsfrihet som för deras församlingsfrihet. Det strider inte bara mot Finlands grundlag utan också mot de allmänna mänskliga rättigheterna. Och vilka gemensamma intressen eller övertygelser är det okej för beslutsfattare att förena sig kring privat? Riksdagen har intresseklubbar med allt från idrott eller motorsport till kvinnonätverk på agendan. Ändå är det uppenbart att riksdagens bibel- och bönegrupp drar blickarna till sig. Kombinationen av tro, offentlighet och makt är brännhett stoff. Så också nu.

Att samlingen har en amerikansk förlaga har irriterat många, även om arrangören Antero Laukkanen (Kd) säger att den finländska varianten inte är en kopia av bönefrukosten i Washington. Konceptet har spridits över hela världen. Också den amerikanska samlingen har kritiserats på hemmaplan. Det finns oundvikligen kopplingar till konservativa fundamentalistiska falanger. Men även Barack Obama har valt att delta i traditionen, trots att han också fått uppmaning att sluta.

Ironiskt nog är det en nordbo som är pappa till bönefrukostarna. Den norska immigranten, metodistpastorn Abraham Vereide samlade på 1930-talet beslutsfattare och affärsmän i Seattle. Han ville ge dem tid för bön utanför jobb och familj – men han hoppades också att deras tro skulle leda till en aktivare fattigdomsbekämpning i staden. Konceptet landade i Washington, där president Dwight Eisenhover övertog det på 1950-talet. Presidenten lär ska ha kallat Vita huset ”det ensammaste hus jag någonsin vistats i”. Gud gör ingen skillnad mellan stora och små bedjare. Men människor gör det ofrånkomligt. Vår nyfikenhet är både gränslös och hänsynslös. Därför är bönefrukosten så intressant för alla dem som blev utanför.

Och kanske så nödvändig för dem som deltog.

May Wikström

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06