Fortsatt dödläge?

18.02.2016
Så har jag då gjort min plikt och avgett min röst i kyrkovalet. Man kan ju inte med bästa vilja påstå att valet omgavs av någon större dramatik – ja, ens att det nådde över nyhetströsklarna.

Ändå är valet långtifrån betydelselöst eftersom ledamöterna utövar den högsta beslutandemakten, åtminstone i princip, i rikskyrkan respektive stiftet, det vill säga kyrkomötet och stiftsfullmäktige. Det senare en ny konstruktion som fortfarande söker sin plats inom stiftsorganisationen, det förra ett tungrott organ som två gånger årligen sammankommer i Åbo för att fatta de stora linjebesluten.


Kyrkpressen pejlade på ett föredömligt sätt opinionerna inför valet. Att intresset bland övriga medier varit måttligt, minst sagt, är inte överraskande, men ändå synd eftersom kyrkan fortfarande berör de flesta, inte minst i Svenskfinland.

När detta läses är valet redan klart, men jag får här i huvudsak ty mig till stämningarna före. Av reportagen i KP framgick vissa tendenser till och med överraskande tydligt. Till exempel det fascinerande faktum att vårt stift sannolikt är det mest tudelade i hela landet, med en stark konservativ falang men också en lika stark liberal sådan, och bägge med gamla anor. Och ingenting ser ut att minska den tudelningen, snarare tvärtom. Konservatismen frodas som aldrig förr bland de unga teologerna i Åbo. Också bland kvinnliga studerande.


Tudelningen syns också i svaren på KP:s frågor till kandidaterna. Det som väckt mest passion de senaste åren, ämbetsfrågan och äktenskapslagen, delar åsikterna lika skarpt som tidigare. Och det är ju bra för den som ska rösta, förstås, eftersom kandidatlistornas namn inte ger någon fingervisning om var kandidaterna står, varken på präst- eller lekmannalistorna. Men sexualiteten fungerar till all lycka som osvikligt lackmustest!


Ifråga om kyrkans strukturer är osäkerheten större. I båda lägren föredrar de flesta självständiga församlingar, även om dessa förblir fattiga. Men det finns också, framför allt bland liberalerna, flera som talar för starkare samfälligheter, även om de får finsk majoritet.

Det är ju alltid lätt att tala för självständighet, i princip, men genast svårare då pengarna tryter. Då visar sig många villiga att tumma på språket, så länge man upplever sig ha inflytande inom den egna samfälligheten, det vill säga regionen – något vi ser också på andra områden. Däremot tycks tanken på ett eget stift fortfarande ha ett starkt stöd. Och inte bara det utan också att det ytterligare bör stärkas, något som det till all lycka finns omfattande stöd för också på finskt håll inom kyrkan.


En snabbkoll av de preliminära valresultaten inom Borgå stift antyder att såväl liberaler som kvinnor gjort ett till och med överraskande gott val. Nya vindar, alltså, i stället för den pattsituation som länge plågat vårt stift. Att kyrkan är som ett tankfartyg – girar långsamt, på gott och ont – är ofta av godo. Men om det hade fortsatt så här hade man garanterat gått på grund.

Thomas Rosenberg

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12