Berätta en värld

28.01.2016
Jag tillhör deckarfolket. Många minnen är kopplade till den deckarserie jag just då har läst. Vårt första gemensamma hem är för evigt länkat till bilden av Sjöwall-Wahlöö-deckarnas pocketryggar. På ett foto där jag ammar vår mellersta son balanserar jag en sönderklippt Hercule Poirot i handen. Det var mamma som hade lånat mig en kasse full av Agatha Christie, men hon klippte bort de pärmbilder som hon tyckte var otäcka för småbarn. Sommaren 2014 var Anna Janssons, senaste sommar P.D. James.

Fascinerad av mord? Egentligen inte. Själva deckargåtan är en kravlös saga, lätt att lägga ifrån sig eller nysta vidare på när barnen eller pendeltåget tillåter. Det som fascinerar mig är berättarens röst som målar upp ett samhälle och drar mig in i en värld. I en deckare sker gestaltandet av ett samhälle med alla dess trivialiteter och värderingar så skenbart mödolöst – när jag läser en välskriven deckare vill jag tro att författaren målar upp en värld som existerar, eller har existerat. De här parallellvärldarna hjälper mig att få perspektiv på min egen värld, att se det triviala och storslagna runt omkring mig. För det är inte alltid lätt att se det som finns alldeles nära.

I Helsingin Sanomat skrev Mari Manninen nyligen om hur deckare idag har blivit förmedlare av kulturkunskap: Mma Ramotswes Botswana, inspektor Chens Kina, Vish Puris Indien. Det som förenar de här böckerna är att jag som läsare smittas av en kärlek till samhällena som beskrivs. Att man faller för Alexander McCall Smiths lyriska kärlek till Botswana kunde tänkas ha att göra med att det är svårt att inte älska hans detektiv Mma Ramotswe – men när hans filosof Isabel Dalhousie löser gåtor i Edinburgh börjar jag älska Edinburgh också, även om jag blir uppriktigt irriterad på porträttet av Isabel. På samma sätt har Ann Rosmans deckare fått mig att fascineras av den svenska västkusten. Man förnimmer att de här författarna älskar och känner sitt samhälle, och det känns bra. Samtidigt avslöjar de omedvetet svagheter i sin kultur: I Dorothy Sayers fina 30-talsdeckare sticker plötsligt äkta antisemitism fram. Georges Simenon låter kommissarie Maigret hålla ett försvarstal för pennalism mot en motbjudande karaktär.

Jag brukar undra: Vad skulle hända om en författare skrev en lika lyrisk kärleksförklaring till, låt oss säga, Svenskfinland som McCall Smith skriver till Botswana? Vad är det som får mig att tro att denna arma författare skulle skrattas ut efter noter? Vad är det som gör att vi nog vill få vår verklighet skildrad i ett förklarat ljus – men inte av någon som är som vi? Är det en tillfällighet att McCall Smith inte är afrikan, att Qui Xiaolong är exilkines, att Tarquin Hall har bott i Indien i egenskap av västerländsk journalist?

Vi behöver berättelser som förklarar oss. Det är ju den förklaringen vi söker också i religiösa berättelser. Men vem ska berätta dem?

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32