Att komma hem till jul

17.12.2015
Trots paket och god mat är julen fortfarande familjehelgen framför andra.

Räckan av lediga dagar ger släktingar som annars inte träffas så ofta till vardags både orsak och möjlighet att gästa varandra. Hemmen öppnas, tiden är sällsynt hel och obruten. Likt musikalstjärnan Peter Jöback kommer vi hem till jul.
Men det gäller inte alla. För en del blir ensamhet, avklippta rötter och obefintliga sammanhang smärtsamt tydliga just under den här helgen.


Samhället stängs, finländarna drar sig in bakom julkranspyntade ytterdörrar. Utanför blir den iranska frisören med egen salong, den nyinflyttade storstadsbon, den ensamstående åldringen som inte längre har några vänner och släktingar kvar.

Också i år öppnar församlingar från olika samfund och på flera orter, också i Svenskfinland, dörrarna för att erbjuda ett julhem på julafton till dem som saknar ett.


I år pyntas det julgran i Johannes församling i Helsingfors, dukas det till julmiddag på Lepikko lägergård i Vasa på julaftonseftermiddagen. Och på många andra ställen sker liknande insatser. Frivilliga och anställda ger av sin familjetid för att vidga gemenskapen.


Det känns viktigt och riktigt. Så bereddes också en familj utan lokalt sammanhang och rötter en gång husrum i ett nödläge. Deras livsöde går i repris, varje månad, varje vecka någonstans i Europa.

De senaste åren har kyrkan kanske mer än någonsin fått stå objekt för allt från missnöje till ren skadeglädje.
Den är tacksam att skratta åt när någon enskild företrädare gör bort sig. Den är målet för svallvågor av raseri och besvikelse, både med fog och utan.


Det får den kanske tåla. Låt det storma och svalla. Men det är a och o att kyrkan står som en bastion för den medmänsklighet som tar avstamp just i det bräckliga ögonblicket mellan liv och död, när ett barn föds i Betlehem.

Ett utslag för att det uppdraget ändå i någon mån har lyckats ger T-Medias värdeundersökning bland drygt 3 000 finländare i oktober–november. Kyrkan är den samhällsaktör som allt fler uppger sig lita på i en värld som många upplever som osäker och ibland otrygg.


De facto är kyrkan den som ökat mest i förtroendekapital under året i finländarnas ögon. Nästan varannan finländare, eller 46 procent av de tillfrågade, säger sig lita på kyrkan. Det kan jämföras med att 43 procent litar på riksdagen och 38 procent på regeringen.

När den är som bäst lyckas kyrkan med att glimra till i det mörker som Jöback sjunger om, det kompakta och dystra där året rinner bort i ett kallt decemberregn.


När det är som bäst är det paradoxalt nog barnet i krubban som är bär kyrkan genom den tillvaron – hela året om.

May Wikström

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54