Renate Bauer

27.08.2015
Min kusin Annika, som bor i Tyskland, berättade i somras att det finns ett synnerligen populärt tyskt radioprogram som heter Renate Bauer. Det är ett program dit lyssnarna får ringa in och berätta vad de har trott att det är man sjunger i sånger och låtar som de har lyssnat på och tyckt om. ”Renate Bauer” – det var vad en kvinna ända upp i mogen ålder hade trott att man sjunger i rocklåten ”I’ve got the power!”

Religiösa sånger är som bekant mycket väl lämpade för sådana här glada missförstånd. Vi är otaliga som har sjungit innerligt om Tryggar-ekan eller Trygga räkan, och kanske till och med fajtats med våra syskon om vilken av de här tolkningarna som är rätt. När min förstfödde för en gångs skull betedde sig väl i kyrkan trodde jag för ett ögonblick att det var mina visa ord som hade fallit i god jord. Men när vi gick hem sa Kalle belåtet: ”Det var bra i dag, när alla sjöng Kalle-luja!”


I alla de här fallen handlar det om sånger som den vilseledda texttolkaren har tyckt om. Och på sätt och viss förstått! Stämningen och intentionen i sången har burit, till och med om texten inte har varit mer än en slags ramsa. När jag sjöng om Tryggar-ekan sjöng jag om att vara trygg hos Gud. För det var det söndagsskolan handlade om (fast visst hade det varit roligt att finnas med i den där uppräkningen av barn i slutet: ”Barnet Sanna, Vela, Lena!”).


Men hur är det med gamla böner? Är det viktigt att man förstår vad man ber? Det är väl klart att man måste veta vad man sitter och ber om? Men varför läser man då i så många församlingar fortfarande Fader vår, som är i himmelen … och inte Vår Fader, du som är i himlen …? Min församling Esbo hör till dem som använder den nya versionen. Efter en tveksam övergångsperiod blev den nyare versionen min egen. Det är den jag ber om jag ber ensam. Och snubblar faktiskt lite på orden ibland när jag ber med i den version jag använde i fyrtio år.

Fördelen med gamla texter är förstås traditionens kraft. Vi vet att just så här har min mormorsmor också bett och sjungit (fast kanske inte längre bakåt än så – vi bär ibland på en romantisk föreställning att det som för oss är den ”gamla, riktiga versionen” skulle ha hängt med sen Paulus dagar). Men när vår yngsta konfirmand kom hem från lägret i somras och i bilens baksäte briljerade med allt han hade lärt sig utantill – buden, Fader vår och annat – kände jag att han på inget vis hade gått miste om något för att allt detta var formulerat på modern svenska. De begripliga formuleringarna betydde långt mera än traditionen.


Jag skulle önska att alla församlingar satsade på att bygga upp ett lager av sånger, böner och Bibelberättelser eller -citat hos de barn de möter. Helst med begriplig text, men det viktiga är att barnen känner vad de uttrycker. För när rädsla och förtvivlan slår till senare i livet – då är Tryggar-ekan en livräddningsbåt. På riktigt.

(Slutet i Fader vår har jag förresten inympat i Vår Fader – härligheten ger jag inte avkall på!)

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12