Tron följer inte nationsgränser

06.08.2015

En ideologi är två saker: En beskrivning av verkligheten och en tanke om hur den borde förändras. Den senaste veckan har två ideologier kolliderat i den finländska offentligheten. Den sannfinländske riksdagsledamoten Olli Immonens militanta nationalism och detta som kallas mångkulturalism, bland annat företrädd av 15 000 demonstranter i Helsingfors.

Få ideologier bygger på en sämre beskrivning av verkligheten än nationalismen. ”Rena” nationer har aldrig existerat, nationer är politiska konstruktioner som skapats antingen för att styra en befolkning eller för att samla den till uppror. Att tro på nationalism är att låta sig luras.

Finland finns som politisk institution och som geografiskt område. Någon finländsk nation har aldrig existerat, människorna som bott här har alltid talat olika språk, tillbett olika gudar och haft olika idéer om hur samhället bäst borde ordnas och styras.

Det här är orsaken till att nationalism alltid är våldsam. När kartan inte stämmer överens med verkligheten är frestelsen alltid att försöka förändra verkligheten, likt orienteringsföreningen som tog till dynamit när man upptäckte ett stenblock som inte var utmärkt på kartan.

Vi har alltid haft mångkultur. Kulturer har alltid mötts, gått in i varandra och påverkat varandra. Givetvis kan mångkulturalism också ha brister i sin verklighetsbeskrivning. Den kan förfalla till en naiv ”innerst inne är vi alla lika”-idé som nedvärderar de verkliga skillnader som finns. Också det kan leda till våld, när ”de andra” vägrar hålla med om hur vi alla egentligen borde tänka. Och den kan förekomma i en version som förtiger de verkliga problem som skapas av att människor som är olika varandra lever nära varandra.

Men, som biskopsmötets teologiske sekreterare Jyri Komulainen påpekar i ett blogginlägg, i kristendomens DNA gömmer det sig en mer radikal form av mångkulturalism. Den bygger dels på tron att alla folk ska förenas i kyrkan, att kristendomen står över alla nationer, dels på tron att det är möjligt att till och med älska sin fiende.

Ur ett kristet perspektiv är skillnader mellan människor i första hand inte ett problem utan ett uttryck för Guds skaparkraft. Orsaken till att vi är så olika är, för kristna, att världen blir vackrare så. Det är bara på grund av att vi är olika som vi kan avbilda Gud.

Denna bild framträder när vi förmår hantera det att vi är olika utan att ta till våld, det som kristendomen kallar kärlek. Det är dels kyrkans uppgift inåt, dels utåt. Det handlar om att försöka hitta sätt att föra dialog som tar olikheter på allvar men så att vi ändå kan välkomna främlingen, lära oss av varandra och leva i fred.

De som söker utnyttja kristendomen för sina nationalistiska projekt tar alltså dubbelt miste. Dels om verklighetsbeskrivning, när man försöker underordna det kristna sin idé om nationen. Dels om målet, när man vill utnyttja kristendomen för sin våldsamma kamp för att anpassa verkligheten till kartan. Kärleken för ingen kamp.

Patrik Hagman

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06