Kyrklig opposition

02.07.2015
Det nya regeringsprogrammet har av många olika skäl kritiserats. Oberoende om du anser att kritiken är befogad eller inte är det svårt att frånse att det politiska klimatet i Finland blivit mera polariserat som en följd av regeringsprogrammet. En av orsakerna är att tidigare regeringar överlag bildats med företrädare från både den politiska högern och vänstern, och politik därför förståtts som en arena för förhandling. Men sådana förhandlingar hade den här gången ingen märkbar effekt och Finlands politik har reducerats till en (i det här fallet) högerpolitik.

När en viss politik får ett sådant övertag i samhället utesluts en stor del av folket från det politiska. Enbart en priviligierad grupp ”vinnare” får tillträde medan andra mer eller mindre tvingas titta på med längtande blickar. Därför är det inte heller konstigt att denna längtan föder en kraftig motreaktion. En sådan motreaktion ser vi nu växa i kyrkan.

Det har ofta sagts att kyrkan är samhällets samvete men det här uppdraget har sällan känts lika relevant som nu. Kyrkan tycks ha vaknat upp ur en politisk slummer till insikten om att kyrkans liv ofta står i direkt opposition till regeringens nuvarande politik. Därför har många kristna – kanske mest märkbart ärkebiskopen – riktat hård kritik mot regeringen för att bland annat tvinga samhällets sämre lottade i och utanför Finland att i proportion offra mer än de som har det bättre ställt.


Predikningar har inte på länge innehållit så mycket politik som nu!

Den sittande regeringen har alltså vunnit en motståndare i kyrkan som potentiellt kan bli ett problem för makthavarna. För att tysta ner dissidenta röster från kyrkan skulle jag därför inte vara förvånad om makthavarna nu dammar av en gammal klyscha: ”kyrkan (och religion överlag) ska inte ha något med politik att göra”.


I den mån kyrkan gör ett aktivt motstånd mot regeringen förutspår jag att vi allt mer kommer att höra att kyrkan enbart bör syssla med framför allt andlighet och etisk fostran medan politik ska utgå från sekulära grundförutsättningar. Kyrkans politiska roll kan därför marginaliseras eftersom kyrkan inte påstås ha någon roll i det politiska överhuvudtaget.

Sedan Finlands självständighet har kyrkan i stor utsträckning låtit staten hantera det politiska men detta samförstånd har börjat ifrågasättas. Det här gäller särskilt nu när Finlands officiella politik i många frågor nått en gräns för det acceptabla. I en situation där staten vill nedmontera de mekanismer som stöder de sämst lottade har kyrkan svårt att förbli opolitisk. Det blir intressant att se om makthavarna lyckas tysta ner kyrkan denna gång.

Fredrik Portin

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00