”Slutet på boken är bara början”

17.06.2015
En vän till mig skulle göra en längre flygresa, på flygfältet köpte hon, som hon brukar, en bok i pocketbokhandeln. På flyget satt hon längst in mot fönstret bredvid en stor och fryntlig dansk. Hon började läsa. Från första raden var hon fångad och djupt berörd. Hon är en van läsare, men upplevde sitt livs starkaste läsupplevelse. Tårarna ville inte sluta rinna och det var ingen klädsam gråt. Plötsligt kände hon en varm hand på sin axel och en röst som bröt på danska sade: ”Du ... det är okej ... jag har också läst den boken ...” Mellan två främlingar på ett flyg fanns plötsligt ett hemligt samförstånd, en gemensam läsupplevelse.

Den läsande kvinnan är Nina Frid, biblioteksutvecklare i Huddinge. Hon har skrivit boken Slutet på boken är bara början – om läsarsamtal, bokcirklar och bibliotek. Under sin föräldraledighet startade hon succésajten bokcirklar.se, som i dag har tusentals användare, människor som diskuterar böcker och delar läsupplevelser med varandra. Hon hade insett betydelsen av läsandets sociala aspekt. Att många gärna, under kravlösa och opretentiösa former, vill tala om sina läsupplevelser.

Vi vet att läsfärdigheten sjunkit drastiskt i Sverige och den har försämrats också i Finland. Enligt den svenska litteraturutredningen som presenterades för något år sedan går var fjärde pojke ut högstadiet utan att kunna tillgodogöra sig en lite mer komplicerad text. I vårt textbaserade samhälle är det inte svårt att räkna ut vad det innebär om man inte kan läsa och förstå bruksanvisningar, formulär på internet, myndighetsspråk ... Det leder i förlängningen till social utslagning och utanförskap. Det är en väldigt oroande tendens. (Vid sidan av tonårspojkar är manliga yrkespolitiker de som läser minst!)


Hela bokbranschen står inför det gigantiska paradigmskifte som e-boken innebär. Det får stora konsekvenser för förlag, bibliotek och bokhandel. Vi vet också att utlåningen på våra bibliotek i Finland inte minskar, inte försäljningen av böcker heller. Många människor läser mycket i dag. Det är till och med lite hippt att läsa, även om allt fler gör det på en läsplatta.

Alltså: Många läser inte alls, medan många läser mycket. Vi har snart en ny stor klassklyfta mellan dem som kan tillgodogöra sig text och dem som inte kan. Det är med andra ord av yttersta vikt att arbeta för ökad läsfärdighet och som så mycket annat är det bättre ju tidigare man börjar. Men att ordinera två kvalitetsböcker i veckan åt pubertala ungdomar är rätt meningslöst. Ingen orkar läsa för att man bör läsa. Läser gör man för att man älskar det, blir inspirerad av det, utvecklas av det. För att känna sig mindre ensam, för att känna igen sig och för att upptäcka helt nya världar. Och av tusen andra skäl.


Ni kanske undrar vad det var för bok som gjorde så starkt intryck på Nina Frid. Det var den norska författaren Jan Kjaerstads roman Förföraren.

Katarina Gäddnäs

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00