Tycka, tänka och respektera

28.05.2015
Det är märkligt att vi i vår tid har så svårt att bemöta dem som är av annan åsikt än vi samtidigt som den självklara rätten hos varje individ att tänka, tycka och skriva fritt är något de allra flesta försvarar reflexmässigt och med kraft.

Det senare är naturligtvis bra, motsatsen är skrämmande. Men enbart medvetenheten om åsiktsfrihet räcker inte långt utan respekt. Vi har inget problem med dogmen om vår egen rätt att tycka och tänka fritt. Vi har inte heller problem med andras rätt att tycka och tänka. Men vi har stora problem när ”de” tycker annorlunda om just samma saker som ”vi”.


Rätten att ha en egen åsikt har av någon anledning fått en glidning mot rätten att besitta hela sanningen. Och plötsligt har det hela gått väldigt snett. Det enda som kvarstår mot den andra – med falska sanningar och fel åsikter – är fullt krig. Det avslöjas också i nyspråket. Förut blev vi arga eller rentav förbannade i brottningen med andra människor. Numera blir vi provocerade och uttalar detta också snabbt som ett vapen mot en åsiktsmotståndare, enkom för att benämna situationen. Bördan för den otrevliga sinnesrörelse det vållar oss att behöva argumentera med någon som vi anser ha underliga åsikter och övertygelser har flyttats över till dem som vågar utmana våra sanningar. Sällan har folk gått omkring och varit så provocerade och kränkta som nu.


Av samma orsak etiketteras också vissa människor som tydliga i sina budskap (= tycker som vi) till skillnad från de otydliga som fumlar med halvfärdiga eller falska sanningar. Vart tog det enkla ”tycker olika” vägen? Vart försvann tanken att man kan brottas med varandras tankar utan maktspråk, för att skiljas åt – antingen med förändrad övertygelse eller inte.

Det svartvita i de här mekanismerna känns värst. Och det är här Karl Ove Knausgårds aktuella cykloptext i Dagens Nyheter sätter fingret på något väldigt viktigt, nämligen oförmågan att hantera det som är ambivalent, icke-svartvitt och i förlängningen: mänskligt. Han lyfter fram ilskan över att exponeras för de delar av verkligheten som inte är som man anser att den bör vara.


Utan insikten om det ambivalenta förvandlas självrättfärdiga tyckare till en omänsklig mobb. Det är en sådan som buar ut en ung artist som råkar ha en bra låt men fel nationalitet i Eurovision Song Contest.

I kyrkan talas det mycket om respekt. Det finns en rad frågor där många tycker olika, inte minst därför att kyrkan själv i tiderna har fostrat sina medlemmar och tjänare att tycka och tänka på ett visst sätt i olika frågor. En del åsikter hade ett bäst före datum som köparen inte visste om. Det är obekvämt, skaver, river och sårar. Vem ska ta ansvar för det? Det finns bara två vägar framåt, krig eller respekt.


Allt – världen, kyrkan, vi ‑ kan bli bättre bara så länge vi fortfarande kan mötas och lyssna på varandra.

May Wikström

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

BORGÅ STIFT. Nyrekryteringarna vid domkapitlet i Borgå fortsätter. Nu söks en stiftssekreterare för att leda församlingsdiakonin i stiftet. 12.12.2025 kl. 10:50

mat. Tara Junker är matkreatör, och för henne är mat inte bara jobb utan det roligaste som finns. – På julen äter jag festmat, men inte traditionell julmat. 11.12.2025 kl. 18:00

BÖNEHUS. Det har funnits drygt 400 bönehus i Svenskfinland. Kjell Herberts har dokumenterat alla 250 som funnits i Österbotten de senaste 150 åren. Nu har kartläggningen med bild och fakta gett ut en färsk bok, En ton från himlen och en doft av kaffe – Österbottens bönehus. 9.12.2025 kl. 18:08

Personligt. När Janne Sironen var sju år tog hans pappa sitt liv. Idag har han själv en sjuårig son. – Att jag fick Peter var så stort. 9.12.2025 kl. 13:00

SPRÅK. Språkförbistringen väcker irritation vid flera svenska församlingar inom Borgå stift. På domkapitlet manar man till lugn. 8.12.2025 kl. 13:17