Ordkramp och predikofritt år

16.04.2015
Jag har skrivit om det förut – med åren har jag fått det allt svårare med gudsorden. Jag är så trött på våra gudstjänster med ord, ord, ord. Det är en av anledningarna till att jag slutat arbeta inom kyrkan, går allt mer sällan i gudstjänster, har ställt mig betraktande lite vid sidan av.

Jag skriver inte detta för att provocera, utan för att jag vill vara ärlig. Jag älskar kyrkorummet och gravgården. Jag älskar dofterna i kyrkan, ljuset som silas genom höga kyrkfönster. När jag går in i en kyrka gör handen av sig själv korstecknet. Jag fylls av vördnad och andakt. I en böljande rörelse böjer sig kroppen ödmjukt inför det som är större än jag själv och sträcker på sig i upprättelse. Kroppen vet något väsentligt, något som inte nödvändigtvis har med intellektuellt tänkande att göra. Att tro är väl just det, att böja sig för mysteriet, det en inte kan förstå. Ofta upplever jag att kyrkan förklarar sönder min tro, att det faktiskt vore bättre om man försökte förklara lite mindre.

Jag uppskattar kyrkomusiken och att få sjunga, men många psalmtexter gör mig mest illa till mods så jag föredrar att inte tänka på orden. Jag hör gärna söndagens bibelläsningar, men när det kommer till predikan stänger jag ofta av helt och hållet. Jag har hört samma bibelförklaringar, samma associerande så många gånger förr, år efter år. Intellektualisering eller infantilisering, det kvittar lika.


Jag tror inte det är prästerna eller predikokonsten det är fel på. Det är jag själv som är problemet. Jag jobbar dagligen med ord och texter, med analys och slutledning. Jag brottas med tro och otro, med tvivel och skepticism. I en aldrig sinande ström väller ord och information över mig från alla tänkbara kanaler. Det är ständigt så mycket jag ska förstå och omfatta, ta ställning till. Ord, ord, ord.


En gång om året, i långfredagsgudstjänsten, är det välsignat predikofritt. Bara läsningar, bön, musik och sång. Jag kan året om längta till långfredagen, tystnaden, stillheten kring kransen med rosor på altaret.

I dag skiner påsksolen över nymornade fält och hagar. Krokus och fågelsång predikar om livets seger. Mitt barnbarn andas lätt, vilar tillitsfullt, lär mig något avgörande om tillvaron, om livets storhet och skörhet. Katten ser outgrundligt på mig och jag värmer händerna runt den ångande tekoppen. Det kanske bara är jag som är trött på orden, men tänk om vi som kyrka skulle våga ett predikofritt år?!

Katarina Gäddnäs

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00