Dömd eller älskad?

26.02.2015
När jag ser att han har kommenterat mitt blogginlägg eller min statusuppdatering stiger min puls direkt. Som på beställning. Det slår aldrig fel.

Det här kunde vara inledningen till en romantisk novell för tonåringar. Men egentligen är det här inledningen till en kolumn om att döma och älska.


Och det är jag som är jag. Och han är en person som med jämna mellanrum kommenterar mina texter. Alla gånger kritiskt och inga gånger uppmuntrande, vilket han förstås har all rätt att göra. Men jag har också rätt att fundera på varför.


Jag tror att han älskar argumentation och diskussion, han lever upp när åsikter möts och stöts. Jag tror att han vill utmana den som tänker att tänka lite längre och jag tror att han vill göra mig vassare och bättre genom att peka på mina brister. Jag tror att han vill mig väl. Men allt det här känner jag bara när jag verkligen orkar känna efter och försöker tolka hans agerande generöst. Instinktivt känner jag inte att han vill mig väl. Tvärtom känner jag att han vill mig illa. Och det är därför jag blir lite rädd varje gång jag ser att han lämnat spår.


Att döma är lätt. Vansinnigt lätt. Jag antar att det är därför Bibeln så tydligt påminner oss om att vi inte ska döma varandra, det kommer så skrämmande naturligt för oss.

I kristna sammanhang ursäktar vi gärna vår dom med att vi inte dömer utan tillrättavisar varandra i kärlek. Och det är till skillnad från dömandet en av de svåraste konster en människa kan lära sig. Jag tror att de flesta av oss har lättare för enhjulingar, kinesiska och att lära oss uttala och stava namnen på alla karaktärer i Sagan om ringen än vi har för att lära oss tillrättavisa varandra i kärlek. Ändå måste vi öva oss. Om vi någonsin vill ha åsikter om vad någon annan människa gör så måste vi lära oss att göra det i kärlek. Annars dömer vi egentligen bara. Även om vi vill väl så blir det helt fel om den andra känner sig mera dömd än älskad när vi farit fram.


Att tillrättavisa i kärlek är inget vi kan göra hit och dit. Det är ytterst få personer vi faktiskt har rätt att tillrättavisa eftersom det oftast är så få personer vi faktiskt älskar. Tyvärr. Det sägs ibland att barn behöver fem gånger mer positiv än negativ uppmärksamhet för att må bra och känna sig älskade och jag antar att vi vuxna fungerar på ungefär samma sätt. Också vi behöver få kärleksbevis för att vi ska veta att vi är älskade. Bara den som vet att den är älskad kan ta emot en tillrättavisning i kärlek.

Du får gärna tillrättavisa mig. Och andra. Men fundera alltid på om den person du närmar dig verkligen vet att du gör det i kärlek. Och om svaret är att du inte är helt säker, så visa lite kärlek en gång eller två innan du lyfter den där svåra frågan.


Ingen av oss vill vara den som höjer någons puls av fel orsak. Och så fort jag hunnit visa lite mera kärlek ska jag försiktigt berätta för honom vilken effekt han har på mig. Men jag har inte älskat tillräckligt mycket. Inte än.

Amanda Audas-Kass

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11