Det kyrkliga ledarskapets dilemma

20.02.2014
Inte sällan när det krisar till sig i en församling ställs diagnosen ”bristande ledarskap”. Ledarskapet i kyrkan uppfattas vara trögt, opraktiskt, oklart.

Personer med erfarenheter av ledarskap inom näringslivet förvånar sig ofta över hur saker sköts inom kyrkan. Och visst, i företagsvärlden händer det sällan att en person som uppenbarligen inte kan sköta sitt jobb får fortsätta år ut och år in. Det går inte att förneka att sådant sker i kyrkan.


Många skulle säkert vilja se att ledarskapet inom kyrkan skulle fungera ungefär som i affärsvärlden: direkt, målinriktat, pragmatiskt. Inget i det står i konflikt med kristen tro. Problemet är att det som gör detta ledarskap möjligt i affärsvärlden är att målet för verksamheten (vinst) är fullkomligt klart, likaså hur framgång ska mätas (euro).


Så är det inte i kyrkan. Målet för kyrkans verksamhet är inte att göra något särskilt, utan att vara en bild av Guds rike. Och att mäta hur väl detta mål uppnås är omöjligt, speciellt i denna värld.


Det innebär att i stort sett alla metoder, tekniker och principer som fungerar i affärsvälden blir problematiska i kyrkan. En präst berättade att hon på en kyrklig ledarskapskurs skulle genomföra något slags lämplighetstest, uppenbarligen taget från något sekulärt sammanhang. Hur skulle hon besvara frågorna? Så att egenskaper som självsäkerhet, målinriktning och effektivitet kom fram, eller skulle hon besvara frågorna enligt kristna ideal som ödmjukhet, tålamod och vänlighet?


Problemen med ledarskapet inom kyrkan beror ändå inte på att man nitiskt håller fast vid bibliska principer. Snarare beror de på att kyrkan till följd av sin nära relation med staten har en myndighetsstruktur med överutvecklad byråkrati.
Självklart finns det saker som kyrkan kan lära sig både av affärslivet och av myndigheter. Men det finns också sådant som hon kraftfullt bör ta avstånd från, så som kravet på mätbarhet och kvantifiering av mål och resultat. När kyrkan accepterar det sättet att tänka underminerar hon sin förmåga att visa världen hurdan Gud är och skadar alltså sin förmåga att vara kyrka.


Så hur ska kyrkan utveckla sitt ledarskap? Genvägar finns inte: det handlar givetvis om att lösgöra sig från destruktiva institutionella strukturer och bygga upp förmågan att forma ledare enligt de egna idealen. Ärlighet, tydlighet och gästfrihet är goda kristna dygder, alla eftersträvansvärda för en person i ledaruppgift. Att forma människor så är ett långsamt och svårt arbete.


Slagordet ”låt kyrkan vara kyrka” kan betyda väldigt olika saker beroende på vem som säger det. Riktigt provocerande blir det bara om vi med det menar att kyrkan måste våga tänka teologiskt också om de mera ”oandliga” delarna av kyrkans liv.

Patrik Hagman

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54