Min undran just nu bygger på denna iakttagelse. Om man skriver opinion i rikssvenska tidningar kommer det ofta en flod av reaktioner från läsarna, på sms, Facebook, Twitter etc.
I november 2011 skrev jag exempelvis en artikel på ledarsidan i Svenska Dagbladet som hade denna rubrik: ”En finsk tagg i den svenska rumpan.” Det kom 114 inlägg till tidningens kommentatorsfält, jag fick ca 200 mail, 5 500 delade artikeln på nätet. Det var lite mer än vanligt, men ändå ganska normalt.
När jag sedan började skriva i Finland blev det helt annorlunda. 0 eller 1 eller 4 kommentarer. Mitt rekord är 57 kommentarer – men den artikeln handlade om sex, surrogatmammor och ett ”livmoders-bibliotek”.
Jag erkänner att detta gjorde mig förvirrad, rentav en smula nedslagen. Jag hade dystra tankar. Vad gör jag för fel? Skriver jag fel, tänker jag fel. ÄR jag ”fel”?
Som svensk journalist, sedan årtionden van vid att kommunicera på nätet med läsare/tittare känns tystnaden extremt konstig. Jag kände mig ibland som en fisk som försöker simma på torra land.
Så gjorde jag av nyfikenhetsskäl en koll. Hur många nätkommentarer får de andra som skriver opinion i tidningen? Det visade sig att det är väldigt vanligt att även mycket tunga namn som skriver bra i angelägna ämnen får en nolla (0) i protokollet. Och de är som regel infödda i Finland-Sverige.
Så, vad beror det på?
Jag ringde några vänner på andra sidan vattnet. Det vanliga svaret: det finns några få skribenter som kan skapa debatt på nätet i vissa eldfängda frågor. Men annars är det nog ganska tyst.
Varför?
Njaaa. Jag veeet inte. Men kanske det har att göra med …
Så kommer det. Några små, försiktiga reflexioner, men ändå ett första svar på mina frågor.
”Vi är en liten minoritet, man letar då lätt efter samförstånd, även om man tycker olika.”
”Vi kanske av tradition har en särskild respekt för det som står i tidningen. Och för den som skriver.”
”Att vara journalist är fint i vårt land.”
Man vill inte – som det heter - ”förhäva sig”.
Man tycker ”jag har inte så mycket att tillägga”.
Jag tackar för dessa reflexioner. Men vill gärna veta mer. Du kan skriva en kommentar till tidningen direkt, eller sms:a till mig under adressen goran.skytte@telia.com.
Jag återkommer till frågan. I april ska jag delta i ett evenemang i Helsingfors där man bland annat kommer att behandla mediafrågor. Bland annat kommer man att diskutera likheter/olikheter mellan mediakultur i Sverige och Finland.
Så: Vad tycker du?
Fisk på torra land
16.01.2014
Jag vill inte provocera, inte beklaga mig, inte klandra, inte slå mig för bröstet. Inget sådant. Men det finns saker jag skulle vilja veta om hur (förenklat uttryckt) den finlands-svenska kulturen fungerar. Och bästa sättet att få ett svar är att seriöst fråga.
Göran Skytte
Kyrkorådet i Närpes tackar nej till den enda som sökte kaplanstjänsten
kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05
Varför säger du inte förlåt? Säg förlåt.
URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42
Ett gott råd: ”Bara du måste vara nöjd med dig”
ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström.
4.2.2026 kl. 12:27
”Tvångssyndromet tar allt ifrån dig och gör dig till fånge i din egen kropp”
PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen.
3.2.2026 kl. 17:34
Bildsvep: Från plenum till nattvard – unga formar kyrkan på Ungdomens kyrkodagar
ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54
Kran sparkade verksamhetsledaren – i föreningen som stiftet glömde
KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårdsföreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06
Känslorna tar över då kyrkans fastigheter säljs – det visar erfarenheterna från Jakobstad och Borgå
fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41
Brändö gymnasium samlar in pengar för att kunna köpa en ambulans till Ukraina – välgörenhetskonsert i Matteuskyrkan
Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma.
29.1.2026 kl. 20:29
Sex vill jobba som diakonichef vid domkapitlet
STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41
Två vill bli kyrkoherde i Jakobstad – en i Hangö
KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28
”Jag tänker satsa på det här jobbet och det hör till att vaktmästaren ska bo ganska nära kyrkan”
FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor.
24.1.2026 kl. 15:11
För landets kristna minoritet växte oron när Assadregimen föll i Syrien
syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32
Hur ska kyrkan skydda kulturarvet i väpnade konflikter?
KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52
Kyrkoherden byts i Vanda svenska – Kristian Willis återvänder inte efter pappapausen
kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06
Ett mål, 60 volontärer, 200 hungriga småstadsbor
MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00
Mest läst
- Två vill bli kyrkoherde i Jakobstad – en i Hangö
- Sex vill jobba som diakonichef vid domkapitlet
- Kran sparkade verksamhetsledaren – i föreningen som stiftet glömde
- Kyrkorådet i Närpes tackar nej till den enda som sökte kaplanstjänsten
- ”Tvångssyndromet tar allt ifrån dig och gör dig till fånge i din egen kropp”
Giv mig en (plast)gran med barn i ring?
Kolumn. Det här är en berättelse om en plastgran, och allt omkring den, som lärde mig att ytterligare sänka ribban inför julen.
14.12.2025 kl. 17:33
Stiftet söker ny diakonisekreterare och två nya kyrkoherdar
BORGÅ STIFT. Nyrekryteringarna vid domkapitlet i Borgå fortsätter. Nu söks en stiftssekreterare för att leda församlingsdiakonin i stiftet. 12.12.2025 kl. 10:50
Tara Junker: ”Julafton kan vara den där ena dagen om året då matglädjen är riktigt stor”
mat. Tara Junker är matkreatör, och för henne är mat inte bara jobb utan det roligaste som finns. – På julen äter jag festmat, men inte traditionell julmat. 11.12.2025 kl. 18:00
Han har skrivit om de 250 bönehusen i Österbotten
BÖNEHUS. Det har funnits drygt 400 bönehus i Svenskfinland. Kjell Herberts har dokumenterat alla 250 som funnits i Österbotten de senaste 150 åren. Nu har kartläggningen med bild och fakta gett ut en färsk bok, En ton från himlen och en doft av kaffe – Österbottens bönehus. 9.12.2025 kl. 18:08
”Att få barn har helat mina emotionella sår”
Personligt. När Janne Sironen var sju år tog hans pappa sitt liv. Idag har han själv en sjuårig son. – Att jag fick Peter var så stort.
9.12.2025 kl. 13:00
I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet


























